Definieras utanförskapet bort?

TCObloggar 2014-01-10

Idag skriver tidningen Arbetet att utanförskapet är lika stort nu om år 2006 när regeringen tillträdde. När regeringen och allianspartierna pratar om utanförskapet och siffersätter detsamma anger de att utanförskapet har minskat med drygt 200 000 personer sedan år 2006. Vem har rätt och vem har fel? Faktum är att båda i princip kan ha rätt samtidigt. Svaret på frågan om utanförskapet har förändrats beror helt och hållet på hur man väljer att definiera utanförskapsbegreppet. Regeringen, tillika allianspartierna, baserar sina beräkningar av utanförkapets storlek på statistik kring antal helårspersoner som erhåller sociala ersättningar och bidrag (avviker bara något från Statistiska Centralbyråns uppgifter). Tidningen Arbetet väljer att definiera begreppet bredare än så med utgångspunkt i deras tolkning av hur allianspartierna resonerade om utanförskapetsproblematiken innan de tillträdde. Exempelvis tar tidningen Arbetet med personer som är i så kallade nystartjobb och personer som är undersysselsatta (dvs personer som arbetar, men skulle vilja arbeta mer än de gör), vilket de beskriver närmare här.

Regeringens sätt att mäta utanförskapet kan kritiseras. Det huvudsakliga problemet med definitionen är att den enbart mäter hur många som försörjs av trygghetssystem och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Personer som är arbetslösa men som inte kvalificerar sig för ersättning syns inte i måttet, trots att de kan omfattas av djupare och mer bestående utanförskap än de som erhåller stöd. Ett land helt utan sociala trygghetssystem har inget utanförskap med den här definitionen!

Dessutom innebär definitionen att förändringar i regelverken kring trygghetssystem och stöd leder till direkta förändringar i utanförskapets omfattning. Om sjukförsäkringen skulle avskaffas helt skulle utanförskapet minska drastiskt. Man skulle kunna säga att "det finstilta" i regeringens definition av utanförskap har förändrats ganska radikalt genom de regelverksändringar inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som har genomförts. Vilka som räknas som arbetslösa och sjuka är inte desamma idag som före reformerna, när man definierar arbetslösa och sjuka som personer som kvalificerar sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen respektive sjukförsäkringen. Minskningen av utanförskapet enligt regeringen är en spegling av offentlig sektors minskade utgifter för ekonomiskt stöd till personer som inte arbetar. Statens ansvar har dragits tillbaka genom minskade möjligheter att få ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller arbetslöshet.

Intressant í sammanhanget är att regeringen ibland använder andra definitioner av utanförskap än antal helårspersoner med sociala ersättningar och bidrag. Jag har noterat att de gör det i sammanhang som gäller riktade insatser för att bryta utanförskap. Både ”nystartzoner för minskat utanförskap” och ”prestationsbaserat stöd till utsatta stadsdelar” som regeringen lade förslag om under våren 2013 pekar ut områden med högt utanförskap (utanförskapsområden) mätt på helt andra sätt än andel helårspersoner med sociala ersättningar och bidrag. Här är det utbildningsnivå, behörighet till gymnasieskolans nationella program, långvarigt socialbidragsberoende, sysselsättning och förvärvsfrekvens som avgör vilka stadsdelar som utgör utanförskapsområden och därmed kvalificerar sig för stöd.

Man skulle kunna tolka de här statistiska uppgifterna som regeringens alternativa indikatorer på utanförskap. Utvecklingen indikerar ingen utanförskapsminskning på nationell nivå sedan regeringen tillträdde utan snarare tvärt om (se tabell). Långvarigt försörjningsstöd har ökat, förvärvsfrekvensen har minskat något, andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasieskolan har minskat, sysselsättningsgraden är oförändrad och andelen som saknar gymnasieexamen i befolkningen har minskat. Den enda indikatorn som går åt rätt håll är att andelen som saknar gymnasieexamen minskar och det är en naturlig följd av den demografiska utvecklingen och att äldre generationer i har mycket lägre utbildningsnivå som än vad som är normalt idag.

Alltså; om man mäter utanförskapet måste man vara tydlig med vad man avser. Först om man är överens om att definitionen är relevant blir det intressant att undersöka förändringar över tid. För mig är det tydligt att utanförskap har fler dimensioner än hur många personer som innebär en kostnadspost i något av samhällets trygghetssystem. De som inte arbetar samtidigt som de inte erhåller stöd är bortdefinierade, trots att de kan vara mer drabbade av utanförskap än de som ryms inom regeringens utanförskapsdefinition. Vill man sedan gå vidare med den än mer intressanta frågeställningen om den förda politiken har påverkat hur många som befinner sig i utanförskap  räcker inte ett utanförskapsmått särskilt långt, utan för det krävs analys av samband och effekter.

Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

30 mars, 2020

Ökad trygghet och bättre omställning

Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

A-kassan, Omställning och utbildning

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Maria Ahrengart - Nationalekonom

30 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

27 mars, 2020

Konstruktiv ton trots svåra tider

Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

A-kassan

Maria Ahrengart - Nationalekonom

24 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en barnfamilj vid arbetslöshet

När en person blir arbetslös förändras de ekonomiska förutsättningarna. Att känna trygghet under perioder av arbetslöshet är avgörande för vår förmåga att kunna ställa om när arbetsmarknaden förändras.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Partsmodellen

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.