Definieras utanförskapet bort?

TCObloggar 2014-01-10

Idag skriver tidningen Arbetet att utanförskapet är lika stort nu om år 2006 när regeringen tillträdde. När regeringen och allianspartierna pratar om utanförskapet och siffersätter detsamma anger de att utanförskapet har minskat med drygt 200 000 personer sedan år 2006. Vem har rätt och vem har fel? Faktum är att båda i princip kan ha rätt samtidigt. Svaret på frågan om utanförskapet har förändrats beror helt och hållet på hur man väljer att definiera utanförskapsbegreppet. Regeringen, tillika allianspartierna, baserar sina beräkningar av utanförkapets storlek på statistik kring antal helårspersoner som erhåller sociala ersättningar och bidrag (avviker bara något från Statistiska Centralbyråns uppgifter). Tidningen Arbetet väljer att definiera begreppet bredare än så med utgångspunkt i deras tolkning av hur allianspartierna resonerade om utanförskapetsproblematiken innan de tillträdde. Exempelvis tar tidningen Arbetet med personer som är i så kallade nystartjobb och personer som är undersysselsatta (dvs personer som arbetar, men skulle vilja arbeta mer än de gör), vilket de beskriver närmare här.

Regeringens sätt att mäta utanförskapet kan kritiseras. Det huvudsakliga problemet med definitionen är att den enbart mäter hur många som försörjs av trygghetssystem och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Personer som är arbetslösa men som inte kvalificerar sig för ersättning syns inte i måttet, trots att de kan omfattas av djupare och mer bestående utanförskap än de som erhåller stöd. Ett land helt utan sociala trygghetssystem har inget utanförskap med den här definitionen!

Dessutom innebär definitionen att förändringar i regelverken kring trygghetssystem och stöd leder till direkta förändringar i utanförskapets omfattning. Om sjukförsäkringen skulle avskaffas helt skulle utanförskapet minska drastiskt. Man skulle kunna säga att "det finstilta" i regeringens definition av utanförskap har förändrats ganska radikalt genom de regelverksändringar inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som har genomförts. Vilka som räknas som arbetslösa och sjuka är inte desamma idag som före reformerna, när man definierar arbetslösa och sjuka som personer som kvalificerar sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen respektive sjukförsäkringen. Minskningen av utanförskapet enligt regeringen är en spegling av offentlig sektors minskade utgifter för ekonomiskt stöd till personer som inte arbetar. Statens ansvar har dragits tillbaka genom minskade möjligheter att få ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller arbetslöshet.

Intressant í sammanhanget är att regeringen ibland använder andra definitioner av utanförskap än antal helårspersoner med sociala ersättningar och bidrag. Jag har noterat att de gör det i sammanhang som gäller riktade insatser för att bryta utanförskap. Både ”nystartzoner för minskat utanförskap” och ”prestationsbaserat stöd till utsatta stadsdelar” som regeringen lade förslag om under våren 2013 pekar ut områden med högt utanförskap (utanförskapsområden) mätt på helt andra sätt än andel helårspersoner med sociala ersättningar och bidrag. Här är det utbildningsnivå, behörighet till gymnasieskolans nationella program, långvarigt socialbidragsberoende, sysselsättning och förvärvsfrekvens som avgör vilka stadsdelar som utgör utanförskapsområden och därmed kvalificerar sig för stöd.

Man skulle kunna tolka de här statistiska uppgifterna som regeringens alternativa indikatorer på utanförskap. Utvecklingen indikerar ingen utanförskapsminskning på nationell nivå sedan regeringen tillträdde utan snarare tvärt om (se tabell). Långvarigt försörjningsstöd har ökat, förvärvsfrekvensen har minskat något, andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasieskolan har minskat, sysselsättningsgraden är oförändrad och andelen som saknar gymnasieexamen i befolkningen har minskat. Den enda indikatorn som går åt rätt håll är att andelen som saknar gymnasieexamen minskar och det är en naturlig följd av den demografiska utvecklingen och att äldre generationer i har mycket lägre utbildningsnivå som än vad som är normalt idag.

Alltså; om man mäter utanförskapet måste man vara tydlig med vad man avser. Först om man är överens om att definitionen är relevant blir det intressant att undersöka förändringar över tid. För mig är det tydligt att utanförskap har fler dimensioner än hur många personer som innebär en kostnadspost i något av samhällets trygghetssystem. De som inte arbetar samtidigt som de inte erhåller stöd är bortdefinierade, trots att de kan vara mer drabbade av utanförskap än de som ryms inom regeringens utanförskapsdefinition. Vill man sedan gå vidare med den än mer intressanta frågeställningen om den förda politiken har påverkat hur många som befinner sig i utanförskap  räcker inte ett utanförskapsmått särskilt långt, utan för det krävs analys av samband och effekter.

Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

Vi vet att Sverige måste våga mer i morgon

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Vi är sjuksköterskor, lärare, poliser och journalister. Du möter oss genom hela livet. Och i hela landet. Inför höstens riksdagsval är våra prioriterade frågor bättre möjligheter till vidareutbildning genom hela livet, framtidens arbetsliv samt en bred skattereform. Men vi ställer inte bara krav. Vi har lösningar också.

Läs mer här

Vi behöver en ny skattereform bland annat för utjämningssystemet

Med bara månader kvar till valet är det dags för politiker att sätta frågan om att reformera det kommunala utjämningssystemet högt upp på agendan för att hela Sverige ska leva. Vi behöver en ny skattereform.

Läs mer här

TCO söker en kvalificerad jurist

Vill du vara med och utveckla TCO till en ännu bättre påverkansorganisation gentemot beslutsfattare i Sverige och EU? Vi söker en kvalificerad jurist till vårt team Europa och juridik. Sista ansökningsdag är 28 maj.

Läs mer här

Seminarier

Ni missar väl inte våra spännande seminiarier?

TCO arrangerar löpande seminarier kring aktuella ämnen och runt TCO:s politik. Vi håller oftast till i TCO-huset på Linnégatan 14 i Stockholm och de allra flesta är gratis och öppna för alla.

Välkommen!

Läs mer här
25 maj 2018

Nya möjligheter till samverkan i arbetslivet

Anmäl dig här
4 juni 2018

Livslångt lärande i en föränderlig värld – så säkrar vi omställning, konkurrenskraft och kompetensförsörjning!

Anmäl dig här
5 juni 2018

What’s the point? – om användbarhet i högre utbildning

Anmäl dig här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund