Definieras utanförskapet bort?

TCObloggar 2014-01-10

Idag skriver tidningen Arbetet att utanförskapet är lika stort nu om år 2006 när regeringen tillträdde. När regeringen och allianspartierna pratar om utanförskapet och siffersätter detsamma anger de att utanförskapet har minskat med drygt 200 000 personer sedan år 2006. Vem har rätt och vem har fel? Faktum är att båda i princip kan ha rätt samtidigt. Svaret på frågan om utanförskapet har förändrats beror helt och hållet på hur man väljer att definiera utanförskapsbegreppet. Regeringen, tillika allianspartierna, baserar sina beräkningar av utanförkapets storlek på statistik kring antal helårspersoner som erhåller sociala ersättningar och bidrag (avviker bara något från Statistiska Centralbyråns uppgifter). Tidningen Arbetet väljer att definiera begreppet bredare än så med utgångspunkt i deras tolkning av hur allianspartierna resonerade om utanförskapetsproblematiken innan de tillträdde. Exempelvis tar tidningen Arbetet med personer som är i så kallade nystartjobb och personer som är undersysselsatta (dvs personer som arbetar, men skulle vilja arbeta mer än de gör), vilket de beskriver närmare här.

Regeringens sätt att mäta utanförskapet kan kritiseras. Det huvudsakliga problemet med definitionen är att den enbart mäter hur många som försörjs av trygghetssystem och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Personer som är arbetslösa men som inte kvalificerar sig för ersättning syns inte i måttet, trots att de kan omfattas av djupare och mer bestående utanförskap än de som erhåller stöd. Ett land helt utan sociala trygghetssystem har inget utanförskap med den här definitionen!

Dessutom innebär definitionen att förändringar i regelverken kring trygghetssystem och stöd leder till direkta förändringar i utanförskapets omfattning. Om sjukförsäkringen skulle avskaffas helt skulle utanförskapet minska drastiskt. Man skulle kunna säga att "det finstilta" i regeringens definition av utanförskap har förändrats ganska radikalt genom de regelverksändringar inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som har genomförts. Vilka som räknas som arbetslösa och sjuka är inte desamma idag som före reformerna, när man definierar arbetslösa och sjuka som personer som kvalificerar sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen respektive sjukförsäkringen. Minskningen av utanförskapet enligt regeringen är en spegling av offentlig sektors minskade utgifter för ekonomiskt stöd till personer som inte arbetar. Statens ansvar har dragits tillbaka genom minskade möjligheter att få ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller arbetslöshet.

Intressant í sammanhanget är att regeringen ibland använder andra definitioner av utanförskap än antal helårspersoner med sociala ersättningar och bidrag. Jag har noterat att de gör det i sammanhang som gäller riktade insatser för att bryta utanförskap. Både ”nystartzoner för minskat utanförskap” och ”prestationsbaserat stöd till utsatta stadsdelar” som regeringen lade förslag om under våren 2013 pekar ut områden med högt utanförskap (utanförskapsområden) mätt på helt andra sätt än andel helårspersoner med sociala ersättningar och bidrag. Här är det utbildningsnivå, behörighet till gymnasieskolans nationella program, långvarigt socialbidragsberoende, sysselsättning och förvärvsfrekvens som avgör vilka stadsdelar som utgör utanförskapsområden och därmed kvalificerar sig för stöd.

Man skulle kunna tolka de här statistiska uppgifterna som regeringens alternativa indikatorer på utanförskap. Utvecklingen indikerar ingen utanförskapsminskning på nationell nivå sedan regeringen tillträdde utan snarare tvärt om (se tabell). Långvarigt försörjningsstöd har ökat, förvärvsfrekvensen har minskat något, andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasieskolan har minskat, sysselsättningsgraden är oförändrad och andelen som saknar gymnasieexamen i befolkningen har minskat. Den enda indikatorn som går åt rätt håll är att andelen som saknar gymnasieexamen minskar och det är en naturlig följd av den demografiska utvecklingen och att äldre generationer i har mycket lägre utbildningsnivå som än vad som är normalt idag.

Alltså; om man mäter utanförskapet måste man vara tydlig med vad man avser. Först om man är överens om att definitionen är relevant blir det intressant att undersöka förändringar över tid. För mig är det tydligt att utanförskap har fler dimensioner än hur många personer som innebär en kostnadspost i något av samhällets trygghetssystem. De som inte arbetar samtidigt som de inte erhåller stöd är bortdefinierade, trots att de kan vara mer drabbade av utanförskap än de som ryms inom regeringens utanförskapsdefinition. Vill man sedan gå vidare med den än mer intressanta frågeställningen om den förda politiken har påverkat hur många som befinner sig i utanförskap  räcker inte ett utanförskapsmått särskilt långt, utan för det krävs analys av samband och effekter.

Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

Efter pandemin krävs lag om personliga integriteten

Pandemin har lett till en snabb utveckling av digitala arbetssätt. För att ta vara på fördelarna men samtidigt behålla tilliten krävs tydliga regler om hur information får användas.

 

Läs mer

Debatt

Inför en lag om personlig integritet i arbetslivet

Efter pandemin måste en lag om personlig integritet i arbetslivet införas, det kräver TCO i ett brev till regeringen och i en artikel på Dagens nyheters debattsida.

Nyheter

Nya förslagen för arbetskraftinvandring räcker inte

Dagens system för arbetskraftsinvandring har flera brister som behöver åtgärdas. Men de förslag som presenteras i utredningen om arbetskraftsinvandring är inte tillräckliga.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Krävs social dialog för att få fart på europeisk ekonomi

En lyckad jobbpolitik, klimatanpassning och konkurrenskraft går hand i hand med kompetensutveckling, social trygghet och jämställdhet. Vägen dit är via starka parter på arbetsmarknaden, skriver vi tillsammans med våra nordiska kollegor på Altinget.

Nyheter

Omställning är nyckeln till snabb återhämtning för Europas ekonomi

I helgen träffas EU-ländernas regeringar och arbetsmarknadens parter i portugisiska Porto för att ta vidare arbetet från det sociala toppmöte som hölls i Göteborg 2017, där EU:s pelare för sociala rättigheter antogs. TCO har inför mötet lyft tillgång till vidareutbildning samt jämställdhet och kollektivavtalslösningar som de allra mest prioriterade frågorna för en snabb och hållbar återhämtning av den EU:s ekonomi. Inför mötet i Porto har EU-kommissionen stakat ut flera ambitiösa mål till 2025, där ett är särskilt viktigt: att 60 procent av EU:s vuxna befolkning varje år ska delta i utbildning eller kompetensutveckling.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 april, 2021

Två glädjande rapporter visar på ökad facklig styrka!

En arbetsmarknad i förändring innebär utmaningar. Arbetsvillkor förändras, nya jobb uppstår och nya branscher tillkommer där arbetsvillkoren naturligtvis ska vara schyssta. TCO-förbundens medlemmar uttrycker ett behov av kunskapshöjande insatser för att de ska klara av att hänga med i sina yrken. Då är det viktigt med ökad facklig styrka, och förra veckan presenterades två rapporter som pekade i just den riktningen.

Sofia Råsmar - EU-jurist

10 maj, 2021

Tjänstemän - vilket EU vill ni leva i?

På Europadagen 9 maj började samtalet om EU:s framtid under namnet Konferensen om Europas framtid, också kort och gott omnämnd som framtidskonferensen. I en rad debatter och diskussioner ska människor från hela EU under ca ett års tid dela med sig av sina idéer och på så sätt bidra till att skapa vår gemensamma framtid.

EU

Mika Domisch - Internationell sekreterare

06 maj, 2021

Porto visar vägen

Ibland måste man lyfta blicken för att se skogen för alla träd. EU är som bekant ett samarbete mellan 27 medlemsländer som inte bara bildar världens största marknad utan som med sin gemensamma handelspolitik är en allt tyngre global spelare. Samtidigt blir den globala ekonomiska konkurrensen allt tuffare när globalisering, digitalisering och klimatutmaningen leder till snabbt föränderliga samhällen och arbetsmarknader. Men hur ska EU hävda sig i framtiden?

EU, Partsmodellen

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

26 april, 2021

TCO fördömer fängslandet av fackliga ledare i Hongkong

Nyligen dömdes Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för den oberoende fackliga organisationen Hong Kong Confederation of Trade Unions, HKCTU, till 14 månaders fängelse. Hans brott består i att ha organiserat en demonstration mot Kinas ökande inflytande i Hongkong i augusti 2019, och att ha deltagit i protesterna mot inskränkningarna av demokratin under 2020.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 april, 2021

Ännu en underbar natt!

Ikväll är det 40 år sedan det som kom att kallas ”den underbara natten” inleddes, då en politisk överenskommelse om en skattereform gjordes. En bra dag att påminna om politiska förhandlingar kräver ett gediget genomarbetat underlag för att lösningarna ska bli bra. Januariavtalets skattereform har ännu inte påbörjats. Finansministern borde jubilera genom att sätta igång en expertutredning. Så kanske ännu en underbar natt kommer!

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

21 april, 2021

Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

Jämställdhet

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.