Definieras utanförskapet bort?

TCObloggar 2014-01-10

Idag skriver tidningen Arbetet att utanförskapet är lika stort nu om år 2006 när regeringen tillträdde. När regeringen och allianspartierna pratar om utanförskapet och siffersätter detsamma anger de att utanförskapet har minskat med drygt 200 000 personer sedan år 2006. Vem har rätt och vem har fel? Faktum är att båda i princip kan ha rätt samtidigt. Svaret på frågan om utanförskapet har förändrats beror helt och hållet på hur man väljer att definiera utanförskapsbegreppet. Regeringen, tillika allianspartierna, baserar sina beräkningar av utanförkapets storlek på statistik kring antal helårspersoner som erhåller sociala ersättningar och bidrag (avviker bara något från Statistiska Centralbyråns uppgifter). Tidningen Arbetet väljer att definiera begreppet bredare än så med utgångspunkt i deras tolkning av hur allianspartierna resonerade om utanförskapetsproblematiken innan de tillträdde. Exempelvis tar tidningen Arbetet med personer som är i så kallade nystartjobb och personer som är undersysselsatta (dvs personer som arbetar, men skulle vilja arbeta mer än de gör), vilket de beskriver närmare här.

Regeringens sätt att mäta utanförskapet kan kritiseras. Det huvudsakliga problemet med definitionen är att den enbart mäter hur många som försörjs av trygghetssystem och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Personer som är arbetslösa men som inte kvalificerar sig för ersättning syns inte i måttet, trots att de kan omfattas av djupare och mer bestående utanförskap än de som erhåller stöd. Ett land helt utan sociala trygghetssystem har inget utanförskap med den här definitionen!

Dessutom innebär definitionen att förändringar i regelverken kring trygghetssystem och stöd leder till direkta förändringar i utanförskapets omfattning. Om sjukförsäkringen skulle avskaffas helt skulle utanförskapet minska drastiskt. Man skulle kunna säga att "det finstilta" i regeringens definition av utanförskap har förändrats ganska radikalt genom de regelverksändringar inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som har genomförts. Vilka som räknas som arbetslösa och sjuka är inte desamma idag som före reformerna, när man definierar arbetslösa och sjuka som personer som kvalificerar sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen respektive sjukförsäkringen. Minskningen av utanförskapet enligt regeringen är en spegling av offentlig sektors minskade utgifter för ekonomiskt stöd till personer som inte arbetar. Statens ansvar har dragits tillbaka genom minskade möjligheter att få ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller arbetslöshet.

Intressant í sammanhanget är att regeringen ibland använder andra definitioner av utanförskap än antal helårspersoner med sociala ersättningar och bidrag. Jag har noterat att de gör det i sammanhang som gäller riktade insatser för att bryta utanförskap. Både ”nystartzoner för minskat utanförskap” och ”prestationsbaserat stöd till utsatta stadsdelar” som regeringen lade förslag om under våren 2013 pekar ut områden med högt utanförskap (utanförskapsområden) mätt på helt andra sätt än andel helårspersoner med sociala ersättningar och bidrag. Här är det utbildningsnivå, behörighet till gymnasieskolans nationella program, långvarigt socialbidragsberoende, sysselsättning och förvärvsfrekvens som avgör vilka stadsdelar som utgör utanförskapsområden och därmed kvalificerar sig för stöd.

Man skulle kunna tolka de här statistiska uppgifterna som regeringens alternativa indikatorer på utanförskap. Utvecklingen indikerar ingen utanförskapsminskning på nationell nivå sedan regeringen tillträdde utan snarare tvärt om (se tabell). Långvarigt försörjningsstöd har ökat, förvärvsfrekvensen har minskat något, andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasieskolan har minskat, sysselsättningsgraden är oförändrad och andelen som saknar gymnasieexamen i befolkningen har minskat. Den enda indikatorn som går åt rätt håll är att andelen som saknar gymnasieexamen minskar och det är en naturlig följd av den demografiska utvecklingen och att äldre generationer i har mycket lägre utbildningsnivå som än vad som är normalt idag.

Alltså; om man mäter utanförskapet måste man vara tydlig med vad man avser. Först om man är överens om att definitionen är relevant blir det intressant att undersöka förändringar över tid. För mig är det tydligt att utanförskap har fler dimensioner än hur många personer som innebär en kostnadspost i något av samhällets trygghetssystem. De som inte arbetar samtidigt som de inte erhåller stöd är bortdefinierade, trots att de kan vara mer drabbade av utanförskap än de som ryms inom regeringens utanförskapsdefinition. Vill man sedan gå vidare med den än mer intressanta frågeställningen om den förda politiken har påverkat hur många som befinner sig i utanförskap  räcker inte ett utanförskapsmått särskilt långt, utan för det krävs analys av samband och effekter.

Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

Många vinster i nya arbetsmiljöstrategin

Viktiga arbetsmiljöfrågor för tjänstemännen lyfts fram på ett helt nytt sätt, och en god arbetsmijö ses som central för att klara av utmaningarna på arbetsmarknaden framöver i regeringens nya arbetsmiljöstrategi.

Läs vår första analys

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

TCO: MP – inkludera arbetsmarknaden i hållbarhetsfrågorna

Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

19 februari, 2021

Förändrat arbetsliv – hur påverkar det arbetsmiljö och jämställdhet?

Just nu är vi många som funderar över hur arbetslivet kommer att påverkas efter det som har varit en akut coronakris under en längre tid. När det blir möjligt att vara tillsammans på arbetsplatserna under andra och mer normala former – kommer vi då att arbeta på samma sätt som tidigare? Troligen inte. Förmodligen har vi på olika sätt lärt oss mycket som kommer innebära att både vi som arbetstagare och många arbetsgivare vill organisera arbetet på nya sätt.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

25 februari, 2021

Lönsamt för pensionen att arbeta längre

Förra veckan presenterade Skandia en ny rapport, ”Pensionsåldersdilemmat”. Rapporten innehåller beräkningar av den framtida pensionen för några typfall i olika yrken – grundskollärare, distriktssköterska, ekonom och civilingenjör – födda på 70-, 80- och 90-talet. Dilemmat är att eftersom vi förväntas leva längre och det samlade pensionskapitalet ska räcka hela livet, så behöver vi också arbeta längre upp i åren. Samtidigt visar Skandias Novus-undersökning att många har siktet inställt på att gå i pension vid 65 år.

Arbetsmiljö, Pension, Corona

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

24 februari, 2021

Världsfacket fördömer statskuppen i Myanmar

Sedan den 1 februari har folket i Myanmar fördömt den statskupp som begåtts av militärjuntan. När armén har en hårdare ton, ökar arresteringar, förhindrar internetåtkomst och till och med öppnar eld mot demonstranter så mobiliserar medborgarna massivt för att försvara den demokratiska övergången som NLD, The National League for Democracy initierat.

Arbetsrätt, EU, Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

22 februari, 2021

EU:s handelsstrategi: TCO vill se mer fokus på arbetstagarrättigheter

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin översyn av den gemensamma handelspolitiken. Strategin innehåller många bra förslag, med fokus på hållbarhetsfrågor, multilateralism och ett ökat samarbete med USA. Samtidigt saknas flera viktiga fackliga frågor i den nya strategin, till exempel hur arbetstagarrättigheter ska bli en central fråga inom WTO och hur respekt för ILO-konventioner ska jämställas med andra regler i frihandelsavtal.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

19 februari, 2021

Dags för en global socialförsäkringsfond?

Kriserna i kölvattnet av pandemin har tydliggjort svagheterna i Europas välfärdsstater och försvårat situationen för människor i de låg- och medelinkomstländer som redan hade bristfälliga socialförsäkringssystem. Det blir allt tydligare att det är dags att damma av idén om en Global Fond för att stärka socialförsäkringssystem i världen. Förslaget om en fond har även lyfts av Världsfacket ITUC som också publicerat en skrift kring frågan.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

18 februari, 2021

Bättre och sämre skattereduktioner

Det finns de som alltid ser en riktad skattesänkning som svaret, oavsett hur frågan ser ut. Dit hör inte TCO. Men det finns bättre och det finns sämre skattereduktioner. I veckan gick remisstiden hos finansdepartementet ut för två tillfälliga sådana, för investeringar och för arbetsinkomster. Läs min hiss och diss.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Mars

Måndag 8 mars 12:00 - 13:00 | Digitalt event

Normer och reformer för ett hållbart livspussel

Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.

Läs mer Se seminariet

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.