Dags för en global socialförsäkringsfond?

Våren 2020 skrev LO, TCO, SACO och deras organisation för utvecklingssamarbete Union to Union  ett svar på en debattartikel i SvD där regeringen lyfter vikten av sociala trygghetssystem med fyra rekommendationer. 

I veckan deltog Union to Union tillsammans med flera civilsamhällesorganisationer i ett möte med utrikesdepartementet. Bakgrunden till mötet var det brev som flera av dem tidigare skrivit till statssekreteraren gällande förslaget om att upprätta en Global Fond för social trygghet.

En Global Fond - vad är det?

Internationell rätt gällande mänskliga rättigheter fastställer ansvaret som stater har att bidra med internationell assistans och samarbete för sociala rättigheter i stater med begränsade resurser. Tanken med en Global Fond är att höginkomstländer stödjer låg- och medelinkomstländer att sätt upp robusta  socialförsäkringssystem för att säkra större resiliens inför kommande kriser. Tanken är att få till mer hållbara lösningar än ad-hoc insatser och som samtidigt är mindre kostsamma.

 The Social Protection Floor Advisory Group rekommenderade 2011 att givarländer skulle etablera finansiell stöd över en längre period inom låginkomstländernas egna budgetramar för att säkra lokalt ägarskap. Det innebär stöd till länder att utforma, genomföra och under en period, finansiera nationella system samt utbilda personal på relevanta institutioner.

Åtagandena ska inte ersätta nationella system, inte heller finansiera dem helt, utan fungera med matchning som sporrar ökande nationella satsningar i systemet, och på sikt bidrar till att extern finansiering succesivt kan minskas.

Global Fond är ingen ny idé

Redan för tio år sedan stödde FN projektet för en universell socialförsäkring baserad på rapporten av Michelle Bachelet, FN:s människorättschef,  “Social Protection Floor for a fair and inclusive globalization”.

Det finns generellt en växande koncensus på internationell nivå att socialförsäkringssystem spelar en nyckelroll för inte bara social hållbarhet, utan även miljömässig och ekonomisk hållbarhet samt för politisk stabilitet. Det är tydligt i de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, där socialförsäkring inte är ett eget mål, utan är integrerat som fundamentalt verktyg för att uppfylla i stort sett alla 17 målen. 

55% av världens invånare har ingen offentlig socialförsäkring över huvudtaget och måste förlita sig på privata alternativ, om de har råd. 

I pandemins har, enligt ILO:s beräkningar, bidragit till att antalet arbetade timmar i välden över har minskat med 10,7% och kan komma att orsaka att 305 miljoner jobb försvinner. För att svara på den ekonomiska och sociala krisen så har regeringar satt upp nya transfersystem eller breddat existerande system för att fler ska kunna täckas, olika typer av tillfälliga stöd, bidrag, skattepaket med mera till sina invånare till stor kostnad och de offentliga skuldnivåerna ökar snabbt. Fram till september 2020 har ca 1400 åtgärder tagits i över 200 länder. Ändå kommer enligt IMF 71-100 miljoner människor hamna i fattigdom.

Det krävs mer förebyggande insatser och investeringar, inte endast ad-hoc åtgärder för att rädda människor i nöd och svåra förhållanden i nuet. 

Fonden ska ses som en investering i socio-ekonomisk utveckling och förbättrade skyddsmekanismer inför alla typer av kriser: klimat, ekonomiska, humanitära och sanitära. Vad som krävs är att socialförsäkringssystem byggs på ett sätt att de har hållbarhetsmålen i åtanke, det vill säga att de täcker så stor del som möjligt av befolkningen, minskar fattigdom och ojämlikhet i alla dess dimensioner, främjar välstånd och investeringar i skyddsnät, stödjer social inkludering och sammanhållning  för att på sikt stärka det sociala kontraktet mellan stat och medborgare på alla nivåer.

Tidigare anställd skribent: Ann-Katrin Dolium