Investeringsavtalet mellan EU och Kina: Knäckfråga kring mänskliga rättigheter

TCObloggar 2021-01-26

Efter sju års förhandlingar kunde EU-kommissionen vid årsskiftet meddela att man ingått en principöverenskommelse med Kina om ett investeringsavtal - kallat Comprehensive Agreement on Investment, CAI. EU har inte något frihandelsavtal med Kina, utan det är Världshandelsorganisationens WTO:s regelverk som gäller för handeln mellan EU och Kina. Den 22 januari publicerades de sex först texterna i CAI:n. Det återstår dock att utarbeta en färdig text innan ett förslag kan framläggas för godkännande av rådet och Europaparlamentet.

EU har de senaste åren strävat efter att skapa en ny generations ambitiösa avtal med liknande tillvägagångssätt inom olika områden som exempelvis hållbarhet, vilket omfattar både miljö och arbetsvillkor om än inte faktiska standarder. Enligt Europeiska Unionens vision är ett större handels- och investeringsavtal en politisk handling som främjar och exporterar europeiska normer och värderingar. Detta kan visa sig bli en utmaning gällande Kina, då landets auktoritära strävan inte på länge har varit så tydlig som den är i dagsläget.

Inget EU-land motsatte sig avtalet helt. Ett tydligt tecken på hur viktigt Kina är för Europa idag. Tyskland är Europas största handelspartner i Kina och har haft en stor roll under förhandlingarna. Europas andra stora land, Frankrike, har mer antagit rollen att föra dialog gällande uppföljning av att Kina kommer genomföra sina åtaganden i avtalet.

Investeringsavtalet mellan EU och Kina Innehåller tre pelare:

  1. Marknadstillträde. Den första kända komponenten för marknadstillträde listar ett antal tillverkningssektorer som är öppna för europeiska investeringar. Det är mest en bekräftelse av tidigare öppningar av Kina. Detta är förmodligen en av de mest uppenbara vinsterna för ekonomiska aktörer, trots att det som är känt av denna öppning verkar mycket begränsat. En slutgiltig lista väntas i februari. Kina får inte några betydande nya öppningar på den europeiska marknaden i avtalet, och det beror främst på att EU redan är mycket öppnare än Kina.

  2. Jämn spelplan. Här är gäller de stora frågorna Kinas statliga subventioner och det obefintliga investeringsskyddet. Enligt Bryssels egna ord, "förutom regler mot tvångsöverföring av teknik, kommer CAI också att vara det första avtalet om att uppfylla skyldigheter för statligt ägda företags beteende, omfattande regler för öppenhet i subventioner och åtaganden relaterade till hållbar utveckling "( den tredje pelaren). 

  3. Hållbar utveckling. Denna pelare har kritiserats massivt från flera håll. Den innehåller bestämmelser om både social och miljömässiga delar och det finns ett åtaganden att inte sänka normer och regler för att locka till sig investeringar eller för att förhindra att investeringar sker. Kinas åtaganden för klimatet är stora och sammanfaller med deras egna nationella mål för förnybar energi och minskningar av koldioxidutsläpp. Dessa åtaganden är dock svåra att följa upp då de motsägs av Kinas massiva utveckling av kolkraftverk och ökning av stålproduktion under 2020.

Mänskliga rättigheter, en knäckfråga i relationerna mellan EU och Kina

En huvudfråga är den vaga karaktären hos åtaganden om mänskliga rättigheter; att den har mycket svagare genomförandebestämmelser och nästan ingen verkställighetskapacitet. Avtalet citerar allmänna förklaringar eller dagordningar från FN, ILO eller OECD snarare än specifika regler eller konventioner. Kina har i dagsläget ratificerat endast fyra av åtta av ILO:s kärnkonventioner och har inte ratificerat ILO 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, ILO 98 – Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt eller ILO 29 och 105 – Förbud mot tvångs- och straffarbete. Under den sista delen av förhandlingarna före den 30 december sägs Kina av EU ha åtagit sig att göra "fortsatta och uthålliga ansträngningar" för att ratificera konventioner om tvångsarbete. Men ingen tidsram sattes. Oundvikligen kommer detta och Xinjiangfrågorna (den väldokumenterade kränkningarna och tvångsarbete av den uiguriska befolkningen) att bli ett föremål för debatt innan det kan antas.

Europafacket, ETUC och 36 andra fackliga och människorättsorganisationer har inför möten i EU-parlamentet skickat in ett öppet brev till EU:s institutioner om att CAI måste införa tydliga regler kring mänskliga rättigheter. I brevet påminner organisationerna om artikel 21 i EU-fördraget där det slås fast att EU:s gemensamma handelspolitik ska styras av principer för demokrati, lag och de mänskliga rättigheternas universalitet. Brevskrivarna konstaterar att de många rapporter om grova brott mot de mänskliga rättigheterna, och det nuvarande politiska klimatet i Kina, inte tyder på en någon positiv utveckling som förhoppningsfullt beskrivs i avtalet.

Den 22 januari röstade europaparlamentet fram en resolution som tydliggör parlamentsledamöternas kritik över att den europeiska kommersiella diplomatin inte tydligare tagit ställning för politiska och mänskliga rättigheter och understryker olämpligheten i att lyckönska till ett avtal med ett land som blivit allt mer repressivt, och Hong Kong nämndes specifikt.

För att säkerställa att båda parter lever upp till sina åtaganden i avtalet ska en mellanstatlig tvistlösningsmekanism upprättas. Dessutom kommer genomförande av åtagandena att ses över genom ett institutionellt ramverk, vilket inkluderar en regelbunden politisk översyn och dialog med civilsamhället. En särskild mekanism för genomförande av åtagandena inom hållbar utveckling ska också upprättas.

Enligt den kinesiska konstitutionen råder organisationsfrihet i landet. I realiteten är alla organisationer som hotar att spela en självständig roll antingen hårt kontrollerade eller förbjudna. Den enda fackliga organisation som tillåts att arbeta öppet är All-China Federation of Trade Unions, ACFTU, vars ledning utses av det kinesiska kommunistpartiet. Enligt kommunistpartiets är ACFTU:s uppgift att ”mobilisera arbetare för landets utveckling”, den underförstådda betydelsen är att facket inte ska ta strid mot arbetsgivare för att försöka förbättra löner och arbetsvillkor. En liknande formulering finns i ACFTU:s egen konstitution, där det fastslås att organisationens uppgift är att utgöra en ”bro mellan kommunistpartiet och den arbetande massan”.

Trots repressionen ökade antalet större strejker kraftigt framförallt mellan 2014 och 2017, särskilt i de ekonomiskt expansiva områdena. De många strejkerna i Guangdongprovinsen har tvingat regeringen till stora eftergifter, bland annat i form av höjda minimilöner och en stärkt förhandlingsrätt inom ramen för ACFTU. Idag gäller den största andelen strejker inhemska privata företag, i många fall underleverantörer till utländska företag.  

Vägen framåt?

EU har genom CAI höjt sin profil som förhandlingspartner. Försvararna av avtalet hävdar att det är det bästa som Europa möjligen kan få, i ett kort fönster av politisk möjlighet. De betonar att EU kommer att använda många andra politikområden och verktyg för att skapa lika villkor med Kina - och kanske för att främja några av våra värderingar i processen. Sett i ett politiskt snarare än rent ekonomiskt perspektiv måste den högnivådialog som planeras mellan EU och Kina få en lösning på frågor kring mänskliga rättigheter. Åtagandenas faktiska genomförande kommer fortsatt vara en svår knäckfråga, men att inte få ratificering från Kina skulle leda till att EU riskerar att tappar i trovärdighet gällande sina uttalade principer om mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor.

Internationell sekreterare

Många vinster i nya arbetsmiljöstrategin

Viktiga arbetsmiljöfrågor för tjänstemännen lyfts fram på ett helt nytt sätt, och en god arbetsmijö ses som central för att klara av utmaningarna på arbetsmarknaden framöver i regeringens nya arbetsmiljöstrategi.

Läs vår första analys

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

TCO: MP – inkludera arbetsmarknaden i hållbarhetsfrågorna

Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

19 februari, 2021

Förändrat arbetsliv – hur påverkar det arbetsmiljö och jämställdhet?

Just nu är vi många som funderar över hur arbetslivet kommer att påverkas efter det som har varit en akut coronakris under en längre tid. När det blir möjligt att vara tillsammans på arbetsplatserna under andra och mer normala former – kommer vi då att arbeta på samma sätt som tidigare? Troligen inte. Förmodligen har vi på olika sätt lärt oss mycket som kommer innebära att både vi som arbetstagare och många arbetsgivare vill organisera arbetet på nya sätt.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

25 februari, 2021

Lönsamt för pensionen att arbeta längre

Förra veckan presenterade Skandia en ny rapport, ”Pensionsåldersdilemmat”. Rapporten innehåller beräkningar av den framtida pensionen för några typfall i olika yrken – grundskollärare, distriktssköterska, ekonom och civilingenjör – födda på 70-, 80- och 90-talet. Dilemmat är att eftersom vi förväntas leva längre och det samlade pensionskapitalet ska räcka hela livet, så behöver vi också arbeta längre upp i åren. Samtidigt visar Skandias Novus-undersökning att många har siktet inställt på att gå i pension vid 65 år.

Arbetsmiljö, Pension, Corona

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

24 februari, 2021

Världsfacket fördömer statskuppen i Myanmar

Sedan den 1 februari har folket i Myanmar fördömt den statskupp som begåtts av militärjuntan. När armén har en hårdare ton, ökar arresteringar, förhindrar internetåtkomst och till och med öppnar eld mot demonstranter så mobiliserar medborgarna massivt för att försvara den demokratiska övergången som NLD, The National League for Democracy initierat.

Arbetsrätt, EU, Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

22 februari, 2021

EU:s handelsstrategi: TCO vill se mer fokus på arbetstagarrättigheter

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin översyn av den gemensamma handelspolitiken. Strategin innehåller många bra förslag, med fokus på hållbarhetsfrågor, multilateralism och ett ökat samarbete med USA. Samtidigt saknas flera viktiga fackliga frågor i den nya strategin, till exempel hur arbetstagarrättigheter ska bli en central fråga inom WTO och hur respekt för ILO-konventioner ska jämställas med andra regler i frihandelsavtal.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

19 februari, 2021

Dags för en global socialförsäkringsfond?

Kriserna i kölvattnet av pandemin har tydliggjort svagheterna i Europas välfärdsstater och försvårat situationen för människor i de låg- och medelinkomstländer som redan hade bristfälliga socialförsäkringssystem. Det blir allt tydligare att det är dags att damma av idén om en Global Fond för att stärka socialförsäkringssystem i världen. Förslaget om en fond har även lyfts av Världsfacket ITUC som också publicerat en skrift kring frågan.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

18 februari, 2021

Bättre och sämre skattereduktioner

Det finns de som alltid ser en riktad skattesänkning som svaret, oavsett hur frågan ser ut. Dit hör inte TCO. Men det finns bättre och det finns sämre skattereduktioner. I veckan gick remisstiden hos finansdepartementet ut för två tillfälliga sådana, för investeringar och för arbetsinkomster. Läs min hiss och diss.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Mars

Måndag 8 mars 12:00 - 13:00 | Digitalt event

Normer och reformer för ett hållbart livspussel

Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.

Läs mer Se seminariet

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.