Det första ämnet kommer att handla om välfärd och jobb. Det är också i den frågan som statsminister Stefan Löfven och den nya moderatledaren Ulf Kristersson kommer att mötas i duell.

Jag hoppas att debatten kommer ge svar på vad de vill göra åt den största utmaningen på den svenska arbetsmarknaden: kompetensförsörjningen. Svensk arbetsmarknad förändras dagligen till följd av globaliseringen, digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen. Årligen omsätts ca 8-900000 jobb, ca 400000 jobb försvinner och fler tillkommer. De nya jobb som växer fram i ekonomin kräver ofta ny kompetens. Samtidigt ser vi att också de befintliga jobben förändras och utvecklas i högt tempo till följd av utvecklingen.

Om Sverige ska kunna ta tillvara de möjligheter som ligger i digitaliseringen och teknikutvecklingen måste de yrkesverksamma få betydligt mycket bättre möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning genom hela sitt arbetsliv. 

Regeringen satsar nu på att bygga ut sk lärcentra. Det är en mycket välkommen satsning. 2003 gavs högskoleutbildning på kursorter i 188 kommuner. Tio år senare hade den siffran minskat med 90 kommuner. Tillgången till högre utbildning måste förbättras i hela landet. 

Men det räcker inte. Regeringen behöver också ge ett tydligt omställningsuppdrag till högskolor och universitet så att de bättre ska kunna bidra till arbetsmarknadens och de yrkesverksammas behov av kompetensutveckling och vidareutbildning. Det behövs tex fler korta kurser på deltid och distans som gör det möjligt att kombinera arbete och studier. Jag är glad över att Moderaterna har hörsammat TCOs förslag om ett omställningsuppdrag. 

Kompetensbristen är ett allvarligt problem. Den gör att exportföretagen inte kan växa som de borde, att kvaliteten i välfärden hotas och att vi inte har så många poliser, lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor som vi skulle behöva. 

Det finns ingen enkel eller snabb lösning, men det finns flera saker som både kan och måste göras på en gång. De som lämnat bristyrkena måste lockas tillbaka, de som jobbar där ha en så bra arbetssituation att de vill stanna och personer i andra yrken få bättre möjligheter att vidareutbilda sig till bristyrken. Fler ungdomar måste dessutom lockas till utbildningarna. 

Även övriga ämnen i debatten – klimat och miljö, trygghet och säkerhet samt vård – är områden där de yrkesgrupper som TCO-förbunden organiserar har stor betydelse. De är med vid utvecklingen av ny teknik för att klara klimatomställningen, de arbetar i socialtjänsten, polisen, skolan och genom hela vårdkedjan. Deras kunskap är en del av lösningen och politikernas uppgift att ge dem bästa möjliga förutsättningar att utföra sitt jobb. Det handlar bland annat om en god arbetsmiljö och om möjligheter till utveckling genom hela arbetslivet. Även på dessa områden är utbildning och kompetensutveckling av stor betydelse för Sveriges utveckling. 

Det finns fler ämnen som skulle behöva tas upp i kommande partiledardebatter. Ett kvartssekel har gått sedan den senaste stora skattereformen. Under den tiden har mycket hunnit förändrats. Det är självklart så att det måste finnas ett utrymme att både höja och sänka skatter när det behövs. Men de grundläggande principerna för hela skattesystemet bör det finnas en bredare uppslutning bakom. Det är dags för en ny skattereform. Vi vill se sänkt skatt på arbete och höjd skatt på klimat- och miljöförstöring. 

Avslutningsvis hoppas jag på en konstruktiv och lyssnande partiledardebatt. Politisk polarisering är farligt. De senaste sju åren har Sverige regerats av minoritetsregeringar. Även om mycket kan hända under det år som återstår till riksdagsvalet 2018 så kommer antagligen inte något av de traditionella blocken att få en majoritet. Det är tydligt att dödläget måste brytas. I nästa val kommer var fjärde röstande att vara en medlem i ett TCO-förbund. Tre av fyra medlemmar vill se mer blocköverskridande samarbete. Sverige behöver mindre polarisering och mer samarbete i politiken.