Det är därför vi länge har pratat om att ge högskolan vad vi kallar ett omställningsuppdrag. Lärosätena bör få i uppdrag att ordna fler kurser som riktar sig till personer som efter några, eller många, år i arbetslivet behöver fylla på med ny kunskap. Det kräver nytänkande såväl vad gäller utbildningarnas form som deras innehåll. Bland annat behövs fler kurser på deltid, kvällstid och distans.

Igår släppte vi en ny rapport som heter ”Återkommande utveckling”. I rapporten presenterar vi tre förslag för hur man kan förändra resursfördelningen till högskolan. Det skulle nämligen kunna lösa många utmaningar med kompetensutveckling, vidareutbildning och matchningsproblematik. Vi föreslår också vissa förändringar i antagningssystem samt flexiblare kursstarter för att det ska vara enklare att studera och arbeta samtidigt.

För vi vet att många yrkesverksamma tjänstemän efterfrågar just detta. När TCO 2015 lät SCB fråga yrkesverksamma tjänstemän om vidareutbildning, svarade 44 procent att de tror sig behöva kompetensutveckling som de inte kan räkna med att få inom ramen för sitt arbete. 

Sverige har en lång tradition av såväl vuxenutbildning på gymnasienivå som Arbetsmarknadsutbildning för personer som är arbetslösa. På dagens arbetsmarknad, där en växande andel av yrkesverksamma har en högskoleutbildning, är det inte tillräckligt. Universitet och högskolor måste gå från att vara platser som man besöker innan arbetslivet börjar till platser dit man återvänder för återkommande utveckling.

För att Sverige ska stå sig starkt i den globala konkurrensen kommer en välutbildad befolkning att vara en stor tillgång, liksom system som uppmanar till jobbyten och omställning. Tiden är förbi när vi jobbade hela livet på samma arbetsplats. Det öppnar många möjligheter till utveckling om vi förvaltar dem rätt.

Läs rapporten och våra förslag här.