Konjunkturinstitutet (KI) presenterade idag en prognos för den ekonomiska utvecklingen några år framöver. KI tecknar en ljus bild av svensk ekonomi. Vi är på väg in i en högkonjunktur med stark tillväxt, ökad sysselsättning och fallande arbetslöshet.
Det mesta går åt rätt håll. Men en sak oroar KI, den allt svårare bristen på utbildad arbetskraft. Över sextio procent av de offentliga arbetsgivarna och nästan trettio procent av de privata företagen rapporterar att de har rekryteringsproblem. Brist på personal förekommer inom många branscher. Men det finns ett tydligt mönster. Störst är bristen på välutbildade personer inom yrken med mycket direktkontakt med människor, så kallade kontaktyrken. Tretton av de tjugo yrken där det råder störst brist är av den typen. Det gäller olika kategorier av sjuksköterskor, lärare och pedagoger, socialsekreterare. Till det kommer en stor brist även på tekniker och ingenjörer. Det är således tjänstemannayrken, ofta med hemvist i ett TCO-förbund, som det råder brist.
Jag är, liksom KI, bekymrad över detta. Arbetskraftsbristen innebär att sysselsättningstillväxten avtar och att den ekonomiska tillväxten inte blir så hög som den skulle kunna bli. Det finns tillräckligt med utmaningar för arbetsmarknaden ändå, för att vi ska tillåta oss att ha arbetskraftsbrist som en besvärlig flaskhals.
Vad beror det på att det saknas välutbildad personal inom de här yrkena? Den dåliga löneutvecklingen i förhållande till den långa utbildningstiden är en gemensam nämnare för många av yrkena. Under senare tid har det även kommit rapporter som pekar på en försämrad arbetshälsa. Lärare samt vård- och omsorgspersonal upplever en ökad anspänning i arbetet. I kombination med svagt inflytande över den egna arbetssituationen är det förödande för arbetshälsan. Det visar sig också i att sjukfrånvaron inom många bristyrken är relativt hög i jämförelse med andra yrken. Många tjänstemän i det moderna arbetslivet har en god kontroll över det egna arbetet och arbetstiden, men långt ifrån alla. Inom kontaktyrkena styrs man av kund/klient/patientbesök, som ger låga frihetsgrader i arbetet. En ökning av arbetsanhopningen, så som skedde förra hösten, leder allt oftare till sjukskrivning eller att man lämnar yrket.
Lärosätena måste utbilda fler unga till dessa jobb. Men möjligheterna för redan yrkesverksamma att ställa om, jobbhoppa, till bristyrken måste förbättras. Vi måste alltså få fler som arbetar inom kontaktyrkena. Lönen måste upp, stressen och pressen måste bli mindre och kollegorna måste bli fler. Annars kommer bristen att kvarstå och hämma vår välståndsutveckling.
De 20 yrken där det råder störst brist idag:
Operationssjuksköterskor
Kockar
Röntgensjuksköterskor
Sjuksköterskor, psykiatrisk vård
Socialsekreterare
Sjuksköterskor (grundutbildade)
Sjuksköterskor inom akutsjukvård
Geriatriksjuksköterskor
Mjukvaru- och systemutvecklare
Distriktssköterskor
Förskollärare
Civilingenjörer, bygg och anläggning
Specialpedagoger
Läkare
IT-arkitekter
Barnsjuksköterskor
Lärare i grundskolans senare år
VVS-ingenjörer
Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker
Lastbilsmekaniker
Statsbudgeten går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.
Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.
LO, TCO och Saco är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus. Idag lämnade de tre organisationerna över en kravlista från hela den nordiska fackföreningsrörelsen till den belarusiska ambassadören i Stockholm.
REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.
Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.
Nästa års statsbudget går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".
Läs mer Anmäl dig här!Inom ramen för temadagen Digital@Idag anordnar TCO ett online-seminarium som tar sin utgångspunkt i ett antal aktuella frågeställningar: Hur är läget på den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer det se ut imorgon? Vilka krav kommer att ställas på politiken, arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet för att hänga med i teknikomvandlingen?
Läs merDen ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.
Läs vidare
Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
