Det mesta går åt rätt håll. Men en sak oroar KI, den allt svårare bristen på utbildad arbetskraft. Över sextio procent av de offentliga arbetsgivarna och nästan trettio procent av de privata företagen rapporterar att de har rekryteringsproblem. Brist på personal förekommer inom många branscher. Men det finns ett tydligt mönster. Störst är bristen på välutbildade personer inom yrken med mycket direktkontakt med människor, så kallade kontaktyrken. Tretton av de tjugo yrken där det råder störst brist är av den typen. Det gäller olika kategorier av sjuksköterskor, lärare och pedagoger, socialsekreterare. Till det kommer en stor brist även på tekniker och ingenjörer. Det är således tjänstemannayrken, ofta med hemvist i ett TCO-förbund, som det råder brist.

Jag är, liksom KI, bekymrad över detta. Arbetskraftsbristen innebär att sysselsättningstillväxten avtar och att den ekonomiska tillväxten inte blir så hög som den skulle kunna bli. Det finns tillräckligt med utmaningar för arbetsmarknaden ändå, för att vi ska tillåta oss att ha arbetskraftsbrist som en besvärlig flaskhals.

Vad beror det på att det saknas välutbildad personal inom de här yrkena? Den dåliga löneutvecklingen i förhållande till den långa utbildningstiden är en gemensam nämnare för många av yrkena. Under senare tid har det även kommit rapporter som pekar på en försämrad arbetshälsa. Lärare samt vård- och omsorgspersonal upplever en ökad anspänning i arbetet. I kombination med svagt inflytande över den egna arbetssituationen är det förödande för arbetshälsan. Det visar sig också i att sjukfrånvaron inom många bristyrken är relativt hög i jämförelse med andra yrken. Många tjänstemän i det moderna arbetslivet har en god kontroll över det egna arbetet och arbetstiden, men långt ifrån alla. Inom kontaktyrkena styrs man av kund/klient/patientbesök, som ger låga frihetsgrader i arbetet. En ökning av arbetsanhopningen, så som skedde förra hösten, leder allt oftare till sjukskrivning eller att man lämnar yrket.

Lärosätena måste utbilda fler unga till dessa jobb. Men möjligheterna för redan yrkesverksamma att ställa om, jobbhoppa, till bristyrken måste förbättras. Vi måste alltså få fler som arbetar inom kontaktyrkena. Lönen måste upp, stressen och pressen måste bli mindre och kollegorna måste bli fler. Annars kommer bristen att kvarstå och hämma vår välståndsutveckling.

De 20 yrken där det råder störst brist idag:

Operationssjuksköterskor

Kockar

Röntgensjuksköterskor

Sjuksköterskor, psykiatrisk vård

Socialsekreterare

Sjuksköterskor (grundutbildade)

Sjuksköterskor inom akutsjukvård

Geriatriksjuksköterskor

Mjukvaru- och systemutvecklare

Distriktssköterskor

Förskollärare

Civilingenjörer, bygg och anläggning

Specialpedagoger

Läkare

IT-arkitekter

Barnsjuksköterskor

Lärare i grundskolans senare år

VVS-ingenjörer

Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker

Lastbilsmekaniker