Konjunkturinstitutet (KI) presenterade idag en prognos för den ekonomiska utvecklingen några år framöver. KI tecknar en ljus bild av svensk ekonomi. Vi är på väg in i en högkonjunktur med stark tillväxt, ökad sysselsättning och fallande arbetslöshet.
Det mesta går åt rätt håll. Men en sak oroar KI, den allt svårare bristen på utbildad arbetskraft. Över sextio procent av de offentliga arbetsgivarna och nästan trettio procent av de privata företagen rapporterar att de har rekryteringsproblem. Brist på personal förekommer inom många branscher. Men det finns ett tydligt mönster. Störst är bristen på välutbildade personer inom yrken med mycket direktkontakt med människor, så kallade kontaktyrken. Tretton av de tjugo yrken där det råder störst brist är av den typen. Det gäller olika kategorier av sjuksköterskor, lärare och pedagoger, socialsekreterare. Till det kommer en stor brist även på tekniker och ingenjörer. Det är således tjänstemannayrken, ofta med hemvist i ett TCO-förbund, som det råder brist.
Jag är, liksom KI, bekymrad över detta. Arbetskraftsbristen innebär att sysselsättningstillväxten avtar och att den ekonomiska tillväxten inte blir så hög som den skulle kunna bli. Det finns tillräckligt med utmaningar för arbetsmarknaden ändå, för att vi ska tillåta oss att ha arbetskraftsbrist som en besvärlig flaskhals.
Vad beror det på att det saknas välutbildad personal inom de här yrkena? Den dåliga löneutvecklingen i förhållande till den långa utbildningstiden är en gemensam nämnare för många av yrkena. Under senare tid har det även kommit rapporter som pekar på en försämrad arbetshälsa. Lärare samt vård- och omsorgspersonal upplever en ökad anspänning i arbetet. I kombination med svagt inflytande över den egna arbetssituationen är det förödande för arbetshälsan. Det visar sig också i att sjukfrånvaron inom många bristyrken är relativt hög i jämförelse med andra yrken. Många tjänstemän i det moderna arbetslivet har en god kontroll över det egna arbetet och arbetstiden, men långt ifrån alla. Inom kontaktyrkena styrs man av kund/klient/patientbesök, som ger låga frihetsgrader i arbetet. En ökning av arbetsanhopningen, så som skedde förra hösten, leder allt oftare till sjukskrivning eller att man lämnar yrket.
Lärosätena måste utbilda fler unga till dessa jobb. Men möjligheterna för redan yrkesverksamma att ställa om, jobbhoppa, till bristyrken måste förbättras. Vi måste alltså få fler som arbetar inom kontaktyrkena. Lönen måste upp, stressen och pressen måste bli mindre och kollegorna måste bli fler. Annars kommer bristen att kvarstå och hämma vår välståndsutveckling.
De 20 yrken där det råder störst brist idag:
Operationssjuksköterskor
Kockar
Röntgensjuksköterskor
Sjuksköterskor, psykiatrisk vård
Socialsekreterare
Sjuksköterskor (grundutbildade)
Sjuksköterskor inom akutsjukvård
Geriatriksjuksköterskor
Mjukvaru- och systemutvecklare
Distriktssköterskor
Förskollärare
Civilingenjörer, bygg och anläggning
Specialpedagoger
Läkare
IT-arkitekter
Barnsjuksköterskor
Lärare i grundskolans senare år
VVS-ingenjörer
Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker
Lastbilsmekaniker
Håll dig uppdaterad varje gång Eva Nordmark bloggar. Lämna din mejladress här.
Så här hanterar vi dina personuppgifter.
Vi har mejlat dig på den adress du angav. Prenumerationen startar när du bekräftat din e-postadress.
Något gick fel, försök igen senare.
Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.
Läs mer härPartierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.
Läs mer härDet finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.
Läs mer här
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund
