Universitetskansler Lars Haikola lyfter i sin artikel på DN Debatt (27/5) fram ett antal viktiga utmaningar för den högre utbildningen i Sverige. Jag delar mycket i hans analys, men är samtidigt djupt oroad över hans slutsatser.
Lars Haikola pekar på utbildningskvaliteten som den enskilt största utmaningen. TCO har i årliga undersökningar mellan 2009 och 2013 visat att ungefär hälften av studenterna får miniminivån på nio timmars undervisning i veckan och dessutom ofta i stora grupper. Vi har därför krävt mer resurser till framför allt humaniora och samhällsvetenskap, något som regeringen hörsammat. Men det behövs fortsatta kvalitetssatsningar och dessutom fler utbildningsplatser för att möta det rekordstora antalet sökande och klara de stora rekryteringsbehoven.
Sveriges anslag till den högre utbildningen har sackat efter andra länders och de välkomna högskolesatsningar som regeringen gjort har i huvudsak gått till forskning. Det är en kunskapspolitik som haltar – en välutbildad befolkning är i själva verket avgörande för att bedriva forskning och skapa framgångsrika innovationer. Dessutom är den nödvändig för att sprida forskningsrön så att de kommer till praktisk användning och för att innovationer snabbt ska kunna omsättas till nya produkter och tjänster som kommer oss alla till nytta.
Det som bekymrar mig är de lösningar som Lars Haikola antyder. Jag avfärdar inte extern finansiering, men vad innebär privat finansiering – är det studieavgifter som åsyftas? Det vore helt fel väg att gå. Debatten i Storbritannien handlar om att de nyinförda studieavgifterna har obefintligt samband med utbildningskvaliteten. I USA har studieavgifter lett till att allt färre medelklassfamiljer ser högre utbildning som en möjlighet.
Högskolan står inför stora utmaningar. Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning har bestått under många år – trots att lärosätena enligt lag ska arbeta aktivt för att motverka den. Det har också blivit svårare för äldre att komma in på högskolan och de fristående kurserna har minskat, vilket begränsar möjligheterna till kompetensutveckling för yrkesverksamma, något som blir allt viktigare för såväl individens ställning på arbetsmarknaden som för arbetsgivarnas försörjning av välutbildad arbetskraft.
Sverige är närmast unikt i att vi lyckats skapa ett internationellt framstående högskolesystem utan direkt privat finansiering. Det är något vi ska vara stolta över och utveckla. Den högre utbildningen är ett samhälleligt åtagande och en investering i Sveriges framtida tillväxt och välstånd. Att ytterligare öka den privata finansieringen kommer att öka snedrekryteringen och försämra möjligheterna till livslångt lärande.
I en global ekonomi med knivskarp konkurrens är satsningar på den högre utbildningen helt avgörande för tillväxt och välstånd i vårt land. I Sverige ska alla få möjlighet att göra sin utbildningsresa och forma sina livsdrömmar.
Eva Nordmark, ordförande TCO
A-kassan har urholkats de senaste 40 åren och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Färre än en av sju får idag 80 procent av sin lön i ersättning. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.
Egenföretagandet kommer sannolikt att öka i Sverige till följd av de nya möjligheterna till distansarbete. Men pandemin har visat på flera brister i försäkringssystemen som gör att de med eget företag ofta hamnar i kläm. Det skriver Therese Svanström, ordförande för TCO.
Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.
Var femte tjänsteman har utsatts för hat, hot och våld från tredje man. Det handlar om knuffar, slag, direkta hot på jobbet eller hot i mejl och sociala medier. Det visar en ny undersökning från TCO. Och att tjänstemän utsätts är ett hot mot demokratin, anser nio av tio förvärvsarbetande.
Många kvinnliga tjänstemän får inte tillräcklig hjälp under sjukskrivningen för att komma tillbaka till jobbet. Bristerna är stora bland långtidssjukskrivna sjuksköterskor, poliser och socialsekreterare, visar en ny rapport. Vi har tre förslag för att fler ska få snabbare rehabilitering, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.
TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).
A-kassan har urholkats år för år och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Bara drygt 15 procent får 80 procent i ersättning, visar en ny rapport från TCO. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.
Välkommen till ett TCO-seminarium den 17 maj, om hot, våld och trakasserier mot tjänstemän och vad det innebär för demokratin.
Läs merDen här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.
Läs vidare
Att komma tillbaka från en långtidssjukskrivning kan ta tid och att få rehabilitering är många gånger centralt för att snabbare kunna avsluta sjukskrivningen och börja jobba igen. I den här rapporten visar TCO att det finns betydande brister i rehabiliteringen för tjänstemän. Bristerna finns i alla sektorer men är särskilt tydliga för vissa grupper. Det handlar om kvinnliga tjänstemän i kommunal…
Läs vidare
Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.
Läs vidare
I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
