Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Minimikravet på aktiekapital är en viktig del av den svenska aktiebolagsrätten. Ägaren till ett bolag riskerar inte att förlora mer än det kapital som satts in i företaget.

Inledningsvis sattes kravet till 5 000 kronor, vilket ungefär motsvarade den uppräkning som gjordes på 1970-talet till 50 000 kronor. På 90-talet ökade kravet till 100 000 kronor för att sedan återigen sänkas till 50 000 kronor 2010.

Syftet med sänkningen är att det ska vara möjligt för fler att starta företag i aktiebolagsform. Enligt promemorian har antalet nystartade aktiebolag ökat från 8 000 per år till 30 000 per år sedan kapitalkravet sänktes.

Någon egentlig utvärdering av den senaste reformen har inte genomförts. Vilka konsekvenser i praktiken som den gett upphov till är alltså inte känt. Sedan kapitalkravet sänktes har antalet personer som är sysselsatta genom arbete ökat från 4 028 000 personer 2010, 4 279 000 år 2014 till 4 629 000 år 2018. Samtidigt har antalet personer som i huvudsak försörjer sig som företagare, eller dennes familjemedlemmar minskat från 495 000 år 2010 till 493 000 år 2014 och 491 000 år 2018. Antalet registrerade företag har ökat från 914 000 år 2010, 1070 000 år 2014 till 1 136 000 år 2018. Det är alltså en stor skillnad mellan antalet företag och antalet företagare.

Läs hela remissvaret här.