Utbildning för ett bra liv - 2010 års konferens om högre utbildning

Nyheter 11:57 14 april, 2011

Stures Nordhs anförande på TCO:s konferens om högre utbildning 14 april 2010

Det talade ordet gäller.

Välkomna till deltagare och talare 
Varmt välkomna till 2010 års konferens om högre utbildning. Det är tredje året i rad som TCO arrangerar konferensen och intresset har varit stort från första början. Vi är väldigt glada över uppslutningen från studentrörelsen och högskolesektorn, men också från politiker och representanter från både näringslivet och fackliga organisationer.

Vi gläder oss också mycket åt alla våra paneldeltagare och talare, som kommer att skänka oss många kloka insikter och åsikter under dagen. Den högre utbildningen är central för vårt land, och vi är omåttligt nöjda över att viktiga högskolepolitiska debatter och seminarier detta valår äger rum på den arena som TCO skapat i och med denna konferens.

Jag vill hälsa er alla välkomna. Ni, och jag, har valt rätt plats att tillbringa denna dag.

Kvalitet
Någonting helt nytt är på gång i den högre utbildningen. Ett antal hundra miljoner kronor ska enligt ett färskt regeringsförslag fördelas till de utbildningar som håller högst kvalitet. Förslaget har varit hett omdebatterat de senaste veckorna och såväl beredningen av som innehållet i förslaget har kritiserats. Motståndet har varit utbrett – inte bara studenter utan också företrädare för fackförbund och lärosäten, ja till och med Högskoleverket, har riktat hård kritik mot regeringen.

Vår uppfattning är att det enskilt viktigaste för att höja kvaliteten i den högre utbildningen är mer resurser! TCO anser att det behövs investeringar på omkring 5 miljarder kronor årligen, alltså i nivå med 2008 års forskningsproposition.

TCO:s mål är att alla studenter ska ha rätt till minst 15 timmars lärarledd tid i veckan. Det är betydligt mer än de flesta studenter får i dag. När vi i fjol frågade drygt 8000 studenter i hela landet och inom alla utbildningsområden hur mycket schemalagd undervisningstid de hade i veckan, svarade över hälften att de får mindre än nio timmar. Så många som tre av tio heltidsstudenter har fem timmars undervisning i veckan eller mindre. Situationen är ännu mer akut inom humaniora och samhällsvetenskap – där får omkring fyrtio procent av heltidsstudenterna fem timmars undervisning i veckan eller mindre. Ingen kan längre blunda för att betydande satsningar på grundutbildningen är en mycket angelägen reform under nästa mandatperiod.

Utbildning i hela landet
Från TCO:s sida är vi bekymrade över att kvalitetsutvärderingen enligt regeringens proposition i så hög grad ska baseras på studenternas självständiga arbeten. Det skulle i så fall bli en utvärdering av studenterna och inte av utbildningarna. I ett sådant system riskerar lärosäten med en hög andel studenter från studieovana hem att bli förlorare.

Nationalekonomen Susanna Holzer, som deltar i ett av eftermiddagens seminarium, visade förra året i sin avhandling vid Växjö universitet att närheten till en högskola har gjort att allt fler från icke-akademiska hem studerar vid det närliggande lärosätet – men också vid andra högskolor. Har man väl kommit över tröskeln att satsa på en högre utbildning så kan man lika gärna välja att flytta och studera på ett lärosäte längre bort.

Jag är själv ett exempel på det som Susanna Holzers forskning visar. Jag är uppvuxen i mammas stora bondkök, som den tredje sonen i syskonskaran på vår västerbottniska gård.  Yrkesvalet var inte självklart, inte heller att det skulle bli akademiska studier. Jag är ganska säker på att om inte Umeå universitet funnits i rimlig geografisk närhet, så hade min studieväg blivit annorlunda. Eller krokigare och längre, som för mina bröder, som båda senare skaffade sig högre utbildning.

Kompisar och kamrater, som kom ur liknande förhållanden som jag själv, har genom att närheten bidragit till att de vågade satsa på universitetsutbildning, blivit lysande akademiker, skaffat sig framstående positioner i näringsliv och politik, och alla fått utvecklas personligen. Dessutom har de fått bättre lön och ett tryggare liv, än vad en kortare utbildning normalt sett gett.

Därför upprörs jag av att mindre högskolor och unga universitet ses över axeln i den pågående reformeringen av högskolan och i den allmänna debatten. Det är till exempel inte sant att Sverige har många lärosäten, som det ibland hävdas. Vi har tvärtom få lärosäten i ett internationellt perspektiv. USA har exempelvis nästan fyra gånger fler lärosäten i relation till folkmängden än Sverige. Våra lärosäten är dessutom förhållandevis stora, i medeltal ungefär dubbelt så stora som de amerikanska. Ändå hävdas det ibland att vi har alldeles för många och för små lärosäten. Att det behövs koncentration, sammanslagningar och kanske rent av nedläggningar. Vi på TCO vill bestämt hävda motsatsen. Högre utbildning ska finnas i hela landet.

För många av de professionella yrkesgrupperna i TCO:s medlemsförbund, har kampen för en akademisering, en forskningsanknuten utbildning, varit mycket viktig. Det är först när till exempel lärares och sjuksköterskors arbetsområden beforskas systematiskt som verksamheterna kan förbättras och utvecklas, och professionens roll stärkas. Utan tillgång till högre utbildning av kvalitet och forskningsresurser i lärosäten på många håll i landet, skulle denna utveckling försvåras och försenas. Nu gäller det att se till att polisutbildningen också blir en högskoleutbildning.

Under 1990-talet byggdes den svenska högskolan ut kraftigt. Många nya lärosäten tillkom och antalet studenter har sedan dess fördubblats. De politiska motiven bakom utbyggnaden var framför allt att fler skulle ges möjlighet att studera på högskolan, att skapa förutsättningar för långsiktig ekonomisk tillväxt och att minska de sociala och regionala klyftorna.

Vi är långtifrån ensamma om detta. Sverige är ett av många länder som de senaste årtiondena satsat på att kraftigt öka andelen högutbildade i samhället för att kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Precis som många andra kunskapsnationer har vi samtidigt strävat efter att öka andelen studenter från socialt, etniskt och åldersmässigt underrepresenterade grupper.

Och vi har gjort framsteg. De senaste 25 åren har högre utbildning blivit dubbelt så vanligt bland ungdomar vars föräldrar bara har gymnasiebakgrund, visar Susanna Holzer i avhandlingen jag nämnde tidigare. Hon fann också att utbildningskvaliteten är jämn och lägstanivån hög – det finns ingen mätbar skillnad i studieresultat mellan olika lärosäten, om man tar hänsyn till studenternas sociala bakgrund. Att då sjösätta en kvalitetsbaserad resurstilldelning som enligt en rad experter utvärderar studenterna i högre grad än utbildningarna, vore djupt olyckligt.

Breddad rekrytering
Tvärtom måste arbetet för en ökad rekrytering av studenter från studieovana hem prioriteras. För att motverka den sociala och etniska snedrekryteringen till högskolan behövs tydliga incitament för lärosätena. TCO vill att det tas fram en nationell handlingsplan för lärosätenas arbete med breddad rekrytering. Lärosätena kan göra mer än i dag för att bredda rekryteringen till den högre utbildningen.

Industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation OECD publicerade nyligen en stor studie där man slog fast att den sociala rörligheten är störst i mer jämlika länder, vilket för många av oss inte är särskilt överraskande. Och som vi alla vet är en klok utbildningspolitik en grundpelare för att åstadkomma social jämlikhet. Vi vet att föräldrarnas socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för ungas utbildningsval – har föräldrar med kort utbildning är sannolikheten att man själv skaffar sig en högskoleutbildning klart mindre än för den som har föräldrar med längre utbildning. Och mönstret blir tydligare ju högre upp man kommer i utbildningssystemet: allra störst är skillnaderna bland doktorander. Det behövs aktiva åtgärder från samhället för att bryta det här mönstret, och de behövs i hela skolsystemet – från förskolan till forskarutbildningen.

Om åldern då unga gör skolval höjs från tio års ålder till sexton års ålder minskar inflytandet från elevens socioekonomiska omgivning med omkring två tredjedelar, enligt den OECD-rapport jag nyss nämnde. Vi vet att social snedrekrytering grundläggs i de tidiga skolåren. För att motverka den krävs ett utbildningssystem som inte sållar eleverna tidigt utan istället kvalificerar alla elever för nästa utbildningsnivå. Därför bör samtliga gymnasieprogram ge behörighet till högre studier och därför måste vi vända trenden att allt tidigare bedöma och sortera elever.

Tidiga skolval och andra former av uppdelning av elever motverkar social rörlighet, leder till ökade socioekonomiska skillnader i elevernas skolresultat och höjer inte de genomsnittliga skolresultaten. Ännu värre blir det om människors möjligheter att ändra sina val senare i livet är små. Därför är det mycket allvarligt att flera av regeringens reformer på utbildningsområdet stänger dörrar och skapar återvändsgränder.

Men breddad rekrytering handlar inte bara om rättvisa:

När fler människor runtom i landet får möjlighet att studera ökar också Sveriges förutsättningar i den globala konkurrensen och våra möjligheter att öka vår produktivitet och tillväxt.

När fler yrkesverksamma får möjlighet att vidareutbilda sig ökar också omställningsförmågan och mångsidigheten på den svenska arbetsmarknaden – i hela landet.

När fler får utbilda sig kan vi bättre klara av den snabba förändringstakt som kännetecknar den globaliserade ekonomin även på nationell nivå och som drabbar olika regioner olika hårt!

Kompetensutveckling för yrkesverksamma 
I ett arbetsliv där kunskapskraven ständigt ökar räcker den grundläggande utbildning som man har med sig vid inträdet på arbetsmarknaden sällan för ett helt yrkesliv.

I fredags presenterade TCO resultaten från en ny undersökning. Den visar att hälften av alla yrkesverksamma inte får möjlighet till kunskapspåfyllnad i den utsträckning de behöver för att byta arbetsuppgifter, yrke eller arbetsgivare och för att ta de nya jobb som växer fram.

Möjligheterna att lära mer och att lära helt nytt måste vara många genom hela arbetslivet för att individen bättre ska kunna klara omställningar och förändringar i arbetslivet. Sådan vidareutbildning kan vi inte kräva att de enskilda arbetsgivarna ska stå för – här krävs ett samhälleligt åtagande.

För att möjligheterna att lära nytt genom hela livet ska vara reella måste den som vill vidareutbilda sig ges rimliga ekonomiska förutsättningar. Resultaten i TCO:s undersökning visar att hälften av de yrkesverksamma inte skulle klara sin privatekonomi om de vidareutbildade sig under ett år. Däremot uppger mer än 8 av 10 att de skulle vidareutbilda sig inom de närmaste åren om det fanns möjlighet till finansiering motsvarande ersättningen i a–kassan. 

Ett nytt system för finansiering av kompetensutveckling och vidareutbildning måste ge den enskilde en stark rätt att välja sin utbildning. Det bör samordnas med befintliga system för studiestöd, och en grundplåt av samhällelig finansiering skulle krävas. Systemet måste också samspela med kollektivavtalade modeller. Finansieringen borde dessutom kunna stärkas med den enskildes sparande för kompetensutveckling.

En stor del av den framtida vidareutbildningen bör ske inom högskolans ram. Därför måste den högre utbildningen framöver dimensioneras för att även rymma yrkesverksamma. Den högre utbildningen måste också utformas och erbjudas på villkor och i former som går att kombinera med yrkesarbete, exempelvis vad gäller utbildningens förläggning och studietakt.

Nästan 9 av 10 i vår undersökning anser att samhället ska stödja människors möjlighet till vidareutbildning. Det har varit så mycket prat i denna fråga så länge att det nu är dags för handling. Det viktigaste är att det händer något som blir en början. Att vi lägger grunden för ett system som senare kan förändras, förbättras och byggas på. TCO kräver därför att partierna före valet lämnar besked om de är beredda att satsa på en reform för finansiering av kompetensutveckling och vidareutbildning för yrkesverksamma.

Tobias Krantz interpellationssvar
”Arbetslösheten för personer med högskoleutbildning är, oberoende av konjunkturläge, generellt lägre än för personer utan högskoleutbildning. Den starkare ställningen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade visar sig också genom en större rörlighet. Samtidigt som högskoleutbildade oftare avslutar en anställning får de också snabbare en ny anställning jämfört med personer utan högskoleutbildning.”

Detta är ett viktigt påpekande i en tid när begreppet överutbildning slarvigt dyker upp då och då och när det sägs att högre utbildning leder till arbetslöshet. Den som sa det var högskole- och forskningsminister Tobias Krantz i ett interpellationssvar nyligen. Men det kunde lika gärna ha skrivits av oss på TCO. Nu hoppas jag att Tobias Krantz inser att han nog bör hålla med TCO om precis allt annat vi har att säga om den högre utbildningen också. Och om ministern vill det ställer vi gärna upp på att skriva hans interpellationssvar framöver.

Avslutning
De senaste åren har Sveriges ambitioner på högskoleområdet varit höga. Det har vi fått skörda frukterna av under lång tid, och det är något vi ska vara stolta över. Men det vi inte får göra nu är att sänka våra ambitioner och sacka efter andra länder, när den internationella konkurrensen tilltar. Även för dem som har kritiserat den kraftiga utbyggnaden av den svenska högskolan måste det stå klart att det egentligen aldrig funnits någon alternativ väg för en kunskapsnation som Sverige. Den högre utbildningen måste hålla hög klass, den måste finnas tillgänglig i hela landet och den måste rymma såväl vuxna yrkesarbetande som unga förstagångsstudenter. Vi måste möta framtiden med högre utbildningskvalitet och fler högskoleutbildade. Sverige måste ha högre ambitioner för den högre utbildningen.

Än en gång, varmt välkomna till TCO:s konferens om högre utbildning. Jag hoppas att vi kan ge er massor av inspiration för ert fortsatta arbete för en bättre och mer tillgänglig högskola.

Nu vill jag lämna ordet till Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet och ordförande för Sveriges universitets- och högskoleförbund, som ska prata om ”Universitet och högskolor som aktörer i samhällsutvecklingen”.

 

Sture Nordhs avslutningsanförande. 
Det talade ordet gäller.

I dag har vi ägnat oss åt en de viktigaste delarna i ett modernt samhälle: den högre utbildningen. I dag har vi gemensamt diskuterat och funderat på hur vi ska göra den högre utbildningen bättre och mer tillgänglig. I dag har vi träffat vänner och kollegor och knutit nya kontakter för framtiden. I dag har vi haft det kul.

Studentinflytande
En fråga som studentrörelsen fått ägna mycket tid åt det senaste året är avskaffandet av kårobligatoriet. Det stora problemet som man tampas med är den ytterst bristfälliga finansieringen av reformen. Regeringen har avsatt ungefär en tredjedel av det redan ganska låga belopp som dess egen utredare rekommenderade. Detta har lett till att en rad lärosäten bestämt sig för att stödja sina kårer med pengar som egentligen ska användas till utbildning. På detta sätt motarbetar alltså regeringen sig själv. Å ena sidan vill man avskaffa kårobligatoriet, å andra sidan gör man det på ett sätt som urholkar den utbildningskvalitet som man säger sig vilja prioritera. Mycket märkligt, tycker jag. Detta måste ses över omgående och mer resurser måste skjutas till för att kårerna ska ges rimliga förutsättningar att utöva den oerhört viktiga roll de har på våra lärosäten.

Studentinflytandet riskerar också att drabbas hårt av den autonomiproposition som regeringen lagt. Avskaffandet av de kollegiala organen och uppluckringen av studenternas rätt till representation i beredande och beslutande organ gör att studenternas möjlighet till reellt inflytande blir beroende av rektorns godtycke. Nu tror jag att de flesta rektorerna sätter stort värde i studenternas inflytande, men avsaknaden av reglering, i kombination med den snåla finansieringen av kårernas verksamhet, gör att framtiden för studentinflytandet blir mycket osäker och att skillnaderna mellan lärosäten kan bli stora.

Studiesocialt – studiemedel och bostäder 
En annan viktig fråga för både studentrörelsen och TCO är att studenter ges drägliga levnadsvillkor och rimliga förutsättningar att fokusera på sina studier. Då är framför allt ett bra studiemedel och tillgång till billiga studentbostäder av stor betydelse.

Studiemedlen är, trots regeringens välkomna höjning vid årsskiftet, fortfarande alltför tuffa att leva på. Det krävs en höjning om 600 kronor innan studenter har en dräglig levnadsnivå. Dessutom bör fördelningen mellan studielån och studiebidrag som rådde innan den senaste höjningen återställas. Målsättningen bör vara att studiemedlen till lika delar ska bestå av bidrag och lån.

Ett annat bekymmer för många studenter är bostaden. Nio av tio kommuner i landets storstadsregioner saknar lägenheter som unga efterfrågar och lågkonjunkturen har dessutom förvärrat en redan besvärlig situation på arbetsmarknaden för landets unga och därmed deras ekonomiska möjligheter att skaffa egen bostad. I kombination med lågkonjunkturen har stora ungdomskullar också satt stor press på landets universitets- och högskoleorter, som tagit emot rekordmånga studenter utan en motsvarande ökning i beståndet av studentbostäder.

Vi ser i huvudsak två orsaker till de strukturella problemen på bostadsmarknaden. För det första byggs det generellt sett för lite bostäder, särskilt i storstadsregionerna. För det andra motsvarar utbudet av nybyggda lägenhet inte efterfrågan på bostäder. Unga och studenter behöver i första hand tillgång till små och billiga hyresrätter för att ha möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. I dag byggs det alldeles för få lägenheter som möter de behoven.

Även om man, trots svårigheterna, lyckas ordna bostad och klarar sin ekonomi, kan man faktiskt bli sjuk eller få barn – även om man är student! Därför behövs ett bra ekonomiskt skydd vid sjukdom, föräldraskap och även arbetslöshet efter studierna. Ingen ska avskräckas från studier på grund av dålig ekonomi. Studier bör därför i högre grad jämställas med arbete och liksom arbete kvalificera till trygghetsförsäkringarna. När studerande blir sjuka, föräldrar eller arbetslösa bör ersättning utgå från sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen eller arbetslöshetsförsäkringen.

Jag hade hoppats att det skulle komma ut mer av den parlamentariska studiesociala kommitté som lämnade sina förslag i början av förra året. Men studenter som blir sjuka i upp till 30 dagar får fortfarande bekosta sin sjukdom själva. Studenter har fortfarande ingen möjlighet till deltidssjukskrivning, vilket skulle möjliggöra för många att snabbare komma tillbaka till studierna efter sjukdom. Studenter som får barn, och inte jobbat innan dess, får en föräldrapenning på 5 400 kr i månaden – före skatt! Studenter som inte får jobb direkt efter avslutade studier har inte rätt till a-kassa. Allt detta är ovärdigt en kunskapsnation som Sverige.

Dimensionering
En rättvis utbildningspolitik skapar möjligheter för fler människor i hela landet att studera på högskolan. Att vi även i framtiden har en hög andel högskoleutbildade i förhållande till jämförbara länder är dessutom avgörande för Sveriges tillväxt och för våra möjligheter att skapa fler och bättre jobb i vårt land. Därför är det bekymrande att regeringen inte tycks bry sig om att vi inte lyckas kvala in i OECD-ligan över de tio länder som har högst andel unga i högre utbildning. Vi behöver tydliga mål för detta. Storbritannien har som mål att femtio procent av landets unga ska ha en högskoleutbildning – det hade Sverige också fram till 2006. Varför har det målet slopats?

När jag talade i morse citerade jag ett interpellationssvar av högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. I samma svar sa han också: ”Utbyggnaden av den högre utbildningen runtom i landet har varit viktig för att öka tillgängligheten till högre utbildning och sänka trösklarna för att påbörja högskolestudier.”

Även här är vi överens. Det gäller bara att inte sänka ambitionsnivån nu och i framtiden. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Vi behöver högre ambitioner för den högre utbildningen. I dag har ni fått höra en lång rad förslag från TCO och från våra eminenta gäster. Förhoppningsvis har denna konferens, med bara några månader kvar till valet, bidragit till att rikta ljuset mot den enorma betydelse som den högre utbildningen har och har haft i vårt land. Vilken betydelse den får i framtiden beror på de vägval vi gör i dag.

Tack för att ni ville delta i TCO:s konferens om högre utbildning 2010 och på återseende!

TCO om budgeten: Bra startpaket men mer krävs

Regeringens budget har bra förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas.

Läs mer

Debatt

Fem förslag för att reformera och rusta högskolan

Sverige kommer att få ett av världens mest generösa system för omställning och kompetensutveckling. Nu måste högskolan rustas och reformeras för att möta arbetsmarknadens behov, skriver vi tillsammans med Saco och Svenskt Näringsliv på altinget.se

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Ett bra startpaket, men mer krävs för ett tryggt arbetsliv

Regeringens budget innehåller välkomna förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas, bland annat ett utbildningsutbud som matchar tjänstemännens behov av kompetensutveckling.

Debatt

TCO: Försvara demokratin mot nutidens hot

I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati. I dag är det lätt att ta demokratin för given, men vi får inte blunda för de utmaningar och hot som kräver åtgärder här och nu.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

Positivt för TCO-medlemmar med stärkt sjukförsäkring

Regeringen presenterade på onsdagen ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att ett höjt tak i sjukförsäkringen, att fler ska kunna fullfölja sin rehabilitering även om de når dag 365 och ändrade regler för äldre som ska få sin arbetsförmåga. TCO förväntar sig nu ett brett stöd i riksdagen för förslagen.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 augusti, 2021

Ta vara på distansrevolutionen!

Nu är många av oss tillbaka i arbetsvardagen igen. Efter en sommar med sol och värme regnar det utanför rutan och vardagslunken är här. På många sätt skönt. Men fortsatt ser arbetsvardagen inte ut som den gjorde innan pandemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan. Pandemin inte över. Och förändringen av arbetslivet under den här tiden har skyndats på rejält. En distansrevolution är här. Och följderna av den kommer i grunden förändra vårt sätt att organisera arbetet.

Arbetsmiljö, Corona

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

02 september, 2021

Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?

På ledarplats tar man upp att distansarbetet under pandemin har gett oss en jämställdhetsnyckel. Men en utveckling mot att främst kvinnor kommer att arbeta på distans framöver är inte automatiskt en lösning eller en renodlad förbättring för jämställdheten.

Jämställdhet, Distansarbete

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

26 augusti, 2021

Håll ögonen på budgetbollen

Idag höll finansminister Magdalena Andersson den sedvanliga pressträffen på Harpsund om det ekonomiska läget och inriktningen på budgetpropositionen. Läget är fortfarande osedvanligt osäkert, inte minst därför att trots allt ingen vet vart smittspridningen tar vägen. Det är därför viktigt att inriktningen i hög grad handlar om strukturellt riktiga insatser för ekonomins återhämtning samtidigt som politiken fortfarande behöver vara ytterst snabbfotad om förutsättningarna förändras.

A-kassan, Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

20 augusti, 2021

Intressanta förslag från en efterlängtad utredning

Idag presenterades slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) av Samuel Engblom, särskild utredare. Betänkandet innehåller många intressanta förslag som tillsammans ökar fokus på prevention och rehabilitering, och ökar möjligheterna för dem som helt saknar arbetsförmåga trots rehabilitering att få sjukersättning. Nu ska förslagen remissbehandlas – och därefter är det upp till politikerna.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Oktober

Fredag 8 oktober 09:00 - 10:00 |

En nystart för den fria rörligheten

Varmt välkommen till ett digitalt seminarium anordnat av TCO på temat ”En nystart för den fria rörligheten”

Läs mer Anmäl dig här

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.