”Riksbankens uppdrag måste förankras politiskt”

Debatt 10:22 19 februari, 2013

Oenig direktion. Riksbanken har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Trots det förs ingen debatt om hur ledamöterna till direktionen utses eller om vilket uppdrag de ska ha. Det behövs en tydligare politisk förankring av Riksbankens uppdrag och ett regelverk som ger väljarna möjlighet att utkräva ansvar, skriver Göran Zettergren, chefsekonom, TCO, och Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef, TCO.

Sedan flera år tillbaka präglas arbetet i Riksbankens direktion, där besluten om penningpolitiken fattas, av en allt djupare oenighet. I grunden handlar konflikten om olika syn på målet för penningpolitiken. En minoritet menar att målet borde formuleras som en avvägning mellan inflationsmålet och arbetslösheten. Mot bakgrund av den svaga tillväxten har dessa därför förespråkat en mer expansiv penningpolitik.

Majoriteten har framför allt pekat på de risker som hushållens skuldsättning och husprisernas utveckling utgör för landets ekonomi och har därför bedrivit en mindre expansiv politik.

Minoriteten hävdar att de svenska hushållens skuldsättning i dagsläget inte utgör något problem, eller att det inte är lämpligt att Riksbanken försöker lösa dem. Vår bedömning är att hushållens höga skuldsättning måste tas på stort allvar, inte minst på grund av att arbetslöshetsförsäkringen har urholkats så kraftigt det senaste decenniet. Historien och forskningslitteraturen visar att hög skuldsättning och svag betalningsförmåga är nära kopplat till de flesta djupa kriser.

Vi delar dock uppfattningen att en hög styrränta utgör ett mycket trubbigt och samhällsekonomiskt mycket dyrt sätt att minska dessa risker, särskilt då det leder till en onödigt hög arbetslöshet. Det finns andra instrument som är betydligt effektivare och som inte har lika negativa effekter på samhällsekonomin. Problemet är att dessa nödvändiga åtgärder inte kan förväntas vara särskilt populära bland väljarna.

De åtgärder som regering och riksdag har vidtagit och som har betydelse för skuldsättningen är dessvärre av kontraproduktiv karaktär, såsom avskaffandet av fastighetskatten och införandet av ett permanent rotavdrag. Detta är åtgärder som ytterligare ökar hushållens incitament för skuldsättning.

Majoriteten av riksbanksdirektionen menar sannolikt att de inte kan föra en mer expansiv penningpolitik därför att politikerna inte har gjort sin del av hemläxan att motverka skuldsättningen. Oavsett skäl har effekten blivit att Riksbanken fört en alltför stram penningpolitik, med stora negativa realekonomiska effekter. Sedan inflationsmålet infördes för 18 år sedan har Riksbanken i genomsnitt haft alltför hög styrränta.

Inflationsmålet har därför underskridits flertalet år och tiotusentals personer har blivit arbetslösa i onödan.

Om de olika hållningarna i direktionen bara utgått ifrån olika bedömningar av det ekonomiska läget hade det inte varit lika problematiskt. Men nu utgör de olika synsätten en klyfta i synen på riksbankens uppdrag. Problemet blir än tydligare när Riksbanksfullmäktiges ordförande Johan Gernandt menar att nya ledamöter i direktionen ska ”stödja den penningpolitiska åsikten som majoriteten har”.

Trots att tolkningen av Riksbankens uppdrag är av mycket stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen och för jobbskapandet i Sverige, förs ingen debatt om hur ledamöterna till direktionen utses eller om vilket uppdrag de ska ha. Det demokratiska inflytandet över penningpolitiken och det politiska ansvarsutkrävandet är mycket svagt.

I riksbankslagen finns endast en mycket generell definition av målet för Riksbankens verksamhet (att ”upprätthålla ett fast penningvärde”). Enligt det så kallade instruktionsförbudet får varken riksdag eller regering uttrycka några synpunkter på hur Riksbanken ska sköta sitt uppdrag.

Riksdagen har tyvärr tolkat detta som att man inte tydligt ska definiera vad som ska vara Riksbankens ansvar och kompetensområde, hur uppfyllelsen av målen ska utvärderas eller hur tillsättningen av riksbanksdirektionen ska gå till. I praktiken har man abdikerat från ansvaret för Riksbankens arbete med följd att Riksbankens uppdrag varierar utifrån vilka som sitter i direktionen.

Den situation som uppstått i Riksbankens direktion visar att uppdraget är för diffust och tillsättningen av ledamöter i direktionen avgörande för hur penningpolitiken förs. Just därför bör inte tillsättningen av Riksbankens direktionsledamöter ske utan transparens och i slutna rum som hittills. Det behövs tydliga kriterier och en öppen redovisning av kandidaters syn på penningpolitiken.

Ett bra sätt att hantera utnämningarna på vore att det vid varje tillfälle då en ny ledamot av riksbanksdirektionen ska utses ska kandidaterna delta i en öppen utfrågning i riksdagens finansutskott. Där ska kandidaterna kunna utfrågas om sin syn på penningpolitiken och vilka kvalifikationer de har för uppdraget. Det bör dessutom vara rimligt att ledamöterna i riksbanksfullmäktige huvudsakligen hämtas från riksdagen.

För det kan väl inte vara riksdagens mening att inriktningen av penningpolitiken i Sverige ska avgöras av hur ordförande i och medlemmarna av Riksbanksfullmäktige, där merparten inte ens tillhör riksdagen, väljer ledamöter till riksbanksdirektionen utan diskussion om vad detta betyder för den förda penningpolitiken.

Samtidigt är det viktigt att slå vakt om Riksbankens operativa oberoende. Politiker bör även fortsättningsvis hålla sig borta från räntebesluten.

Men Riksbanken bör ges ett betydligt tydligare politiskt och demokratiskt förankrat uppdrag. Detta behöver förtydligas med ett uttalat ansvar för stabiliseringspolitiken och ett kompletterande sysselsättningsmål. Det behövs helt enkelt ett regelverk kring Riksbanken som gör att väljarna ges möjlighet att utkräva ansvar.

Göran Zettergren, chefsekonom, TCO 
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef, TCO

Vårbudgeten: kraftfullare förslag kring vidareutbildning behövs

Kompetensförsörjning måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen, kommenterar Therese Svanström regeringens vårbudget. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Kvinnorna är förlorarna i pandemin

Kvinnorna är de största förlorarna i pandemin, säger TCO:s ordförande i en djupgående nära intervju i Dagens industri Weekend.

Pressmeddelanden

TCO om vårbudgeten: Sätt kompetensförsörjningen högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen!

Nu hade vi behövt se kraftfullare förslag kring vidareutbildning och kompetensförsörjning. Det säger Therese Svanström, ordförande TCO, i en kommentar till regeringens ekonomiska vårproposition som presenterades idag.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

15 april, 2021

Så åstadkommer vi ett stabilt pensionssystem

Pensionssystemet ska vara stabilt och det ska inte vara lätt att höja pensionsavgifterna, utan initiativet behöver komma från pensionsgruppen, som måste vara överens om genomförandet. Men nu har varningsklockorna ringt i flera år och alltfler etablerade aktörer har visat på kalkyler som ger anledning till oro och att en höjning av avgiften behövs.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.