Övervakningen i arbetslivet ökar – behövs ny lag

Under pandemin har vi tagit stora kliv in i det digitala och hybrida arbetslivet. Många tjänstemän har välkomnat en ökad flexibilitet och möjligheten till distansarbete eftersom det kan förenkla livspusslet. Samtidigt finns också risker med ett alltmer digitaliserat arbetsliv.

I dag samlas mängder av uppgifter om oss som individer in när vi arbetar. Vi använder passerkortet för att komma in på jobbet och loggar in i olika IT-system för att genomföra våra arbetsuppgifter. Där loggas uppgifter om hur vi arbetar, och i jobbmobilerna lagras uppgifter om exempelvis hälsa. Vi både arbetar och småpratar med kollegor i chattprogram som arbetsgivaren har tillgång till. Uppgifter om sjukfrånvaro och när vi är hemma med sjuka barn registreras. Drogtester genomförs och kameraövervakning blir allt vanligare både i samhället i stort och på våra arbetsplatser.

Lagstiftningen i dag spretig

Men hur arbetsgivaren får samla in och använda dessa uppgifter är inte tillräckligt reglerat i lag. Det innebär att det inte finns någon balans mellan arbetsgivarens intresse och behov av att vidta en viss åtgärd och arbetstagarens rätt till personlig integritet. Den lagstiftning som finns på området är fragmentarisk, spretig och mycket svåröverskådlig.

Samtidigt växer behovet av ett skydd för den personliga integriteten i arbetslivet. I en undersökning som TCO uppdragit Novus att göra bland yrkesverksamma tjänstemän svarar nästan varannan (47 procent) att de upplever att kontrollen och övervakningen i arbetslivet har ökat de senaste fem åren.

En del av kontrollen kan vara motiverad

Mycket av den kontroll och övervakning som sker i arbetslivet kan så klart vara motiverad och önskvärd även ur den anställdes perspektiv. Ett sånt exempel är att it-system behöver vara driftssäkra och skyddade mot intrång. Det har också en majoritet av tjänstemännen i undersökningen förståelse för.

Däremot finns det i stort sett ingen acceptans för att använda övervakning för att kontrollera de anställdas prestationer eller effektivisera verksamheten. Endast 4 procent vill tillåta detta. Inte någon vill att informationen ska kunna säljas vidare till andra företag.

I den politiska debatten i Sverige talas det allt mer om respekten för den personliga integriteten, men sällan i samband med arbetet. Frågan har utretts vid tre tillfällen, så sent som 2017, men ännu har inget skett.

Nu måste regeringen ta frågan på större allvar. Digitaliseringen och den tekniska utvecklingen går betydligt fortare än lagstiftningen på integritetsområdet. Vår undersökning visar dessutom att tjänstemän har tydliga åsikter om vad som är okej och inte.

En ny utredning bör genomföras

En ny utredning bör genomföras, men på kortare tid eftersom mycket redan utretts. Därefter vill vi att det läggs fram förslag om en ny samlad rättighetslagstiftning som skyddar den personliga integriteten i arbetslivet. Den bör gälla både privat och offentlig sektor och ska respektera både arbetsgivares rätt att leda arbetet och arbetstagares behov av ett förstärkt integritetsskydd.

Therese Svanström, ordförande TCO

Debattartikeln på Altinget