Kontrollerna kränker personliga integriteten

Vision och TCO delar den oro som Södertälje kommun ger uttryck för i sin debattartikel 24/5 om den utveckling vi kan se i vissa kommuner när det gäller otillbörlig påverkan gentemot kommunanställda. Välfärdsbrott och grov organiserad brottslighet ska bekämpas med alla lagliga medel.

Södertälje kommun bygger sitt resonemang på att ändamålet helgar medlen.

Demokratiska principer gäller för kommunerna också som arbetsgivare, och enligt regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten. En annan central del i detta arbete är därför att respektera de anställdas personliga integritet. Det räcker inte med en osäker hänvisning till att hanteringen av de anställdas personuppgifter skyddas av GDPR, EU:s dataskyddsförordning.

Den personliga integriteten kan inte godtyckligt köras över. Det måste skapas tydligare ramar för vilken information arbetsgivare får inhämta om de anställda och hur den får användas, samtidigt som arbetsgivare jobbar för att förebygga brott. Båda aspekterna är viktiga och kan kombineras.

Att införa bakgrundskontroller på alla vid rekrytering och därefter göra kontroller löpande under anställning är inte bara en trubbig och kostsam metod utan kränker även de anställdas personliga integritet. Att uppgifterna hämtas från offentliga källor och sedan sammanställs gör inte åtgärden mindre kränkande. Bara för att modern teknik möjliggör inhämtandet av uppgifter innebär inte att man ska göra det. Det är inte bara i många fall både oetiskt och olämpligt, det kan dessutom vara olagligt.

Det är viktigt att stärka de demokratiska grundelementen för att upprätthålla tilltron och tilliten till samhällsfunktionerna hos medborgarna. För att åstadkomma detta krävs utökade personalresurser, kontinuerlig kompetensutveckling, ett gott chefs- och ledarskap, utökad meddelarfrihet och väl fungerande visselblåsarfunktioner. Men också en förbättrad och utökad statstjänstemannautbildning som även omfattar kommunala tjänstemän i arbetet att bevara och stärka den svenska demokratin.

En annan fråga rör synen på personer som begått en brottslig handling. Kommer de någonsin att kunna sona sina brott eller få en andra chans genom att få ett arbete i kommunen? Genom den här typen av bakgrundskontroller kommer de som någon gång begått ett brott att fångas upp och troligen få väsentligt svårare att få ett arbete. Har vi som samhälle råd med att exkludera och stigmatisera dessa människor? Vilka kostnader och problem kommer det att leda till i förlängningen?

I debattinlägget framgår att Södertälje kommun identifierat fyra brottstyper som ska kontrolleras. Frågor som Vision och TCO ställer sig är hur vettigt detta urval är och vem som avgör vad som är relevant för ett visst arbete? Hur säkerställer arbetsgivaren att det bara är relevant information som ligger till grund för ett beslut, och inte andra källor? 

Det är tydligt att det behövs ett generellt och enhetligt regelverk för den här typen av frågor. Det är inte lämpligt att varje arbetsgivare själv ska sätta upp reglerna för hur den här typen av bakgrundskontroller ska gå till, vad som ska kontrolleras och i förhållande till vilka jobb samt vilka avvägningar som ska göras. Det finns därför ett stort behov av en rättighetslagstiftning om skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och som gäller såväl privat som offentlig sektor.

Integritetsfrågorna i arbetslivet har tidigare utretts och det har konstaterats att det finns ett behov av lagstiftning. Men någon sådan har tyvärr inte kommit till stånd och bristen på skyddslagstiftning är nu tydligare än någonsin och kränkningar av den personliga integriteten en verklighet som anställda upplever dagligen på sina arbetsplatser.

Vision och TCO anser att det är hög tid att regeringen utreder de aspekter av integritet i arbetslivet som tidigare inte omfattats eller som på grund av teknikutveckling eller av andra skäl behöver ses över på nytt.

Veronica Magnusson
förbundsordförande Vision
Therese Svanström
ordförande TCO