Yrkesutbildningar – en väg till framgång för individer och samhälle

Enligt SCB:s bedömning av arbetsmarknadsläget fram till 2035 råder det brist på utbildade från flera av gymnasieskolans yrkesprogram. Detta gäller till exempel personer med fordonsutbildning, industriteknisk utbildning eller med en vård- och omsorgsutbildning.

Trots det saknas enligt siffror från Svenskt Näringsliv 18 000 elever på yrkesprogrammen varje år i förhållande till behovet de kommande 14 åren. Det motsvarar 252 000 personer fram till 2035. För att antalet utexaminerade elever ska motsvara efterfrågan behöver andelen som väljer något av de nationella yrkesprogrammen på gymnasiet öka från 30 till drygt 40 procent i varje årskull.

Tillgång till rätt kompetens är helt avgörande för såväl företag som för samhällsviktiga funktioner. Det är även en förutsättning för tillväxten och därmed för möjligheterna att utveckla välfärden i landet. Forum för Omställning anser att det krävs flera olika åtgärder för att vända utvecklingen:

• Stärk yrkesutbildningens status. Det finns många framgångsrika exempel på yrkesutbildning som leder till god etablering på arbetsmarknaden för elever som pluggat ett yrkesprogram på gymnasial nivå. Teknikcollege och andra collegekoncept är exempel som erbjuder företagsnära utbildningar där grunden är en kvalitetssäkrad samverkan mellan skola och näringsliv och som öppnar vägar för den som vill plugga vidare efter gymnasiet i högskolan och yrkeshögskolan.
• Ta bort återvändsgränderna. Sedan den allmänna behörigheten togs bort har attraktiviteten för yrkesprogrammen sjunkit. Det krävs mer informationen om möjlighet att även tillgodogöra sig behörighet på yrkesprogrammen. Det bör också finnas möjlighet att komplettera behörigheten med ett teoretiskt påbyggnadsår efter yrkesutbildningen. Därför föreslår vi att regeringen inför en pilot som bygger på den tidigare modellen med fyraårig teknisk utbildning, där man ger eleverna möjlighet att lämna utbildningen efter tre år för att återvända inom fem år och avsluta det fjärde året. Vi föreslår även att man undersöker möjligheterna att skapa yrkesutgångar från fler teoretiska program de kommande åren. Möjligheterna att studera vidare kan också breddas genom fler vägar in i eftergymnasial utbildning, exempelvis genom flera urvalsgrunder och validering av reell kompetens vid antagning.
• Stärk studie- och yrkesvägledningen. Redan innan pandemin var bristen på studie- och yrkesvägledning på grundskolenivån ett problem. En statlig offentlig utredning föreslog åtgärder 2019 men förslagen lades på is. Frågan behöver nu väckas på nytt. Stärk tillgången på studie- och yrkesvägledning i grundskolan och låt elever få en tidig och bred överblick över alla de möjliga, spännande vägar till jobb och etablering som finns på arbetsmarknaden. Det behövs även för att stärka motivationen hos alla de elever som i dag saknar behörighet till de nationella gymnasieprogrammen samt för att bryta de tydliga skillnaderna mellan pojkars och flickors utbildningsval.
• Stärk samarbetet mellan arbetsliv och utbildning. God tillgång till praktik och handledare på arbetsplatser är centrala förutsättningar för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig yrkesutbildningen. Att ta emot unga personer under utbildning innebär också en möjlighet för verksamheten att få tillgång till ny kunskap och en chans att planera för sin kompetensförsörjning. Arbetslivet måste involveras i utbildningarna i ett tidigt skede och bistå yrkesprogrammen med praktikplatser och handledare.
• Gör det lättare att bli yrkeslärare. Slutligen, tillgången till kvalificerade yrkeslärare behöver öka. Vi ser här en möjlighet till karriärväxling från jobb inom till exempel industri till att bli yrkeslärare. Men för att lyckas behövs ett program där flera centrala samhällsaktörer samverkar. Ett projekt för att identifiera hinder och vägar framåt för karriärväxling till lärare har också genomförts under året. Under ledning av Linköpings universitet har vi deltagit i projektet tillsammans bland annat SKF, Volvo, Trygghetsfonden TSL och Sveriges Kommuner och Regioner, med finansiering av Wallenbergstiftelserna.

Forum för Omställnings styrelse:

Anders Ferbe
Ordförande Arbetsförmedlingens styrelse

Therese Svanström
Ordförande TCO

Carl Leinar
Senior rådgivare

Caroline Berg
Ordförande Axel Johnson International

Göran Arrius
Ordförande SACO

Helen Dannetun
Professor Linköpings universitet

Magnus Tyreman
Managing Partner McKinsey Europe

Marcus Wallenberg
Ordförande SEB

Martin Lundstedt
Vd Volvo

Oscar Stege Unger
Grundare och vd Canucci

Susanne Ackum
Dekan Linnéuniversitetet

Läs debattartikeln hos Dagens samhälle