Tjänstemännen är demokratins ryggrad

För många tjänstemän ingår det i jobbet att förklara och försvara politiska beslut mot upprörda medborgare. Det är helt i sin ordning, så länge dialogen sker på schyssta villkor. Men hot och våld mot poliser, vårdpersonal, lärare, socialsekreterare och andra myndighetspersoner är ett växande problem. Det är tjänstemän vid Folkhälsomyndigheten som drabbas när legitim kritik övergår till hat och hot. I bakgrunden finns en urholkad tillit till samhällsinstitutioner, underblåst av populism och faktaresistens på sociala medier.

Ett särskilt allvarligt angrepp på demokratin sker när offentliga tjänstemän ställs inför att bereda och genomföra beslut som saknar laglig grund och strider mot grundlagens skydd för alla människors lika värde. Två färska exempel är när kommunpolitiker beslutat om slöjförbud för skolbarn och om handhälsning som krav för anställning. Båda besluten strider mot grundlagen, men det har inte hindrat kommunpolitikerna från att vilja tvinga tjänstemännen att driva igenom besluten.

Utvecklingen pekar starkt mot att riksdag och regering behöver stärka de demokratiska institutionernas motståndskraft. TCO har därför fyra viktiga förslag:

1. Stärk de offentliga tjänstemännens kompetens. Offentliga tjänstemän behöver goda kunskaper för att kunna ifrågasätta om beslut eller förslag vilar på laglig grund. Det måste finnas en stark förvaltningskultur som genomsyras av grundläggande principer som legalitet, objektivitet och öppenhet. Vi vill därför att regeringen går vidare och genomför Tillitsdelegationens förslag om en utbildning för statstjänstemän. Satsningen bör även inkludera tjänstemän i kommuner och regioner.
2. Förbättra introduktionen för förtroendevalda politiker. Sverige har nära 40 000 förtroendevalda politiker i kommuner och regioner, varav de allra flesta är fritidspolitiker. Dessa behöver ges en bättre introduktion till sina uppdrag, inte minst för att få en större förståelse för de begränsningar lagstiftningen innebär och var gränserna går mellan politik och förvaltning.
3. Skärp reglerna mot hot och våld i arbetslivet. Hot och våld är den olycksorsak som ökat mest i arbetslivet de senaste 15 åren. Men Arbetsmiljöverkets nuvarande föreskrifter om hot och våld i arbetslivet är från 1993 – en tid då sociala medier knappt fanns och då tonläget i samhällsdebatten var ett helt annat. Det är hög tid att föreskrifterna uppdateras, så att arbetsgivarnas ansvar på området förtydligas utifrån dagens situation.
4. Stärk rutinerna för beredning av beslut. Hur ärenden bereds i kommuner, regioner och statliga myndigheter kan låta som en formalistisk detalj, men är avgörande för att beslut inte fattas på felaktiga grunder eller med bristande insyn för allmänheten. Att medborgare och medier kan granska maktutövningen på ett effektivt och välfungerande sätt är avgörande för tilliten till de demokratiska institutionerna. Reglerna och rutinerna för detta behöver ses över, inte minst mot bakgrund av informationsteknologins utveckling.

En aktuell utredning har föreslagit höjt straffansvar vid myndighetsutövning. Vi anser inte att det finns någon grund till ett sådant beslut, det bidrar till en falsk bild av att vi har stora bekymmer i vår statsförvaltning vilket inte stämmer. Beslutsfattare behöver snarare slå vakt om den offentliga tjänstemannens oberoende och integritet. Hat, hot och illegitima påtryckningar riskerar att på kort tid rasera ett samhällsbygge som det kan ta generationer att återuppbygga.

Demokratins fortlevnad är en av TCO:s absoluta kärnfrågor. Våra medlemsförbund organiserar 1,4 miljoner tjänstemän, varav en stor andel inom den offentliga sektorn.

Läs artiklen hos Dagens samhälle.