Vi har nu en arbetsmarknadskris som i sitt värsta scenario kan innebära 800 000 arbetslösa i slutet av året. Det innebär i så fall att arbetslösheten mer än fördubblas. Detta sker samtidigt som Arbetsförmedlingen är mitt i en stor organisationsförändring och har blivit av med stora delar av sin personal och sina resurser.

I det här läget skrev vi i en debattartikel den 25 mars att det är ”Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen”. Den 22 april fick vi ett svar ”I krisen bör AF bygga ut samarbetet med privata aktörer”, skrivet av Jonas Jegers på Irisgruppen, en av Arbetsförmedlingens större externa leverantörer.

Organisatoriskt befinner sig Arbetsförmedlingen just nu i ett olyckligt ingenmansland. Den gamla organisationen är stukad och den nya har inte tagit form. Samtidigt har vi till följd av Coronapandemin ett akut krisläge med historiskt höga varseltal och kraftigt stigande arbetslöshet. Det är en riktigt dålig kombination.

Här och nu är det avgörande att Arbetsförmedlingen lägger kraft på att stödja alla dem som nu skriver in sig som arbetssökande, utan att för den skull nedprioritera dem som varit arbetssökande länge. Då gäller det att skala upp de insatser som man vet fungerar. Inte minst gäller det arbetsmarknadsutbildningar, men också yrkessvenska, förberedande utbildningar och introduktion till arbete som ofta utförs av just privata aktörer.

Vad man däremot inte bör lägga resurser på i denna extraordinära situation är en energiläckande försöksverksamhet av en ny resultatbaserad LOV-lösning, i form av Kundval Rusta och Matcha, KROM. För det första stjäl det ekonomiska och personella resurser, för det andra kommer resultaten att vara svåra, eller omöjliga, att dra lärdomar av, och för det tredje löser det inte grundproblemet med LOV att det är svårt för individer att göra informerade val av aktörer. Till detta kommer att modellen inte tillräckligt tydligt är riggad mot utbildning, trots att utbildningens rustande och matchande betydelse inte nog kan betonas på en arbetsmarknad under starkt omvandlingstryck. Dessutom innebär den resultatbaserade ersättningsmodellen att bara externa leverantörer med omfattande riskkapital kommer att kunna leverera tjänster inom KROM eftersom ersättningarna kommer så sent.
Vi är övertygade om att det är bättre att nu istället justera de system som finns och anpassa dem till dagens pandemisituation. Arbetsförmedlingen riggar nu för att arbetssökande ska kunna anvisas till Stöd och matchning hos leverantörer i hela landet eftersom digitalt deltagande inte kräver geografisk närhet. Det borde också gälla arbetssökande i de 32 kommuner där pilotprojektet KROM nu genomförs.

Kärnan i vår kritik är dock att det finns stora systembrister i ersättningsmodellen för KROM. Vi presenterade i vår förra debattartikel flera konstruktiva förslag på hur modellen skulle kunna förbättras vilket Jegers inte alls berör i sin replik. Vi är också övertygade om att det går att dra fler kloka lärdomar av pilotprojekt om de genomförs under rätt förutsättningar och i ett annat konjunkturläge än full kris. Där är vi inte alls idag.

Ursula Berge

Samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR i Saco

Adnan Habibija

utredare LO

Kristina Lovén Seldén

utredare TCO

Anna-Kirsti Löfgren

ekonom LO