Nya grupper på arbetsmarknaden får inte del av trygghetssystemen

A-kassa

Debattartikel

2020-07-08

Endast ungefär hälften av alla öppet arbetslösa får i dag ersättning från a-kassan. Därför är det bra att en aktuell utredning föreslår att a-kassan ska breddas. Det gynnar exempelvis egenföretagare och kombinatörer, skriver Therese Svanström, TCO på Altinget.se.

Läget på svensk arbetsmarknad är alarmerande. Under april steg arbetslösheten till 8,2 procent och antalet arbetslösa uppgick till 449 200 personer. Endast ungefär hälften av alla öppet arbetslösa får någon ersättning alls från a-kassan. Det beror på att villkoren för att kvala in i a-kassan är för stränga.

Allt fler jobbar som egenföretagare och kombinatörer eller i atypiska anställningsformer. Växande branscher såsom kultur och media bygger nästan uteslutande på den typen av arbetsliv. Men a-kassan är byggd för det tidigare industrisamhället, med fasta heltidsanställningar. Det har lett till att de nya grupperna på arbetsmarknaden inte får del av trygghetssystemen.

Positiva till förslag

Merparten av de 244 638 arbetslösa som inte får a-kassa är hänvisade till kommunalt försörjningsstöd för sin försörjning. Det är orimligt och drabbar dessutom redan ansträngda kommunala budgetar. Därför är TCO positivt inställda till att utredningen "Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen" föreslår att ett inkomstvillkor ska införas på basis av månadsuppgifter från arbetsgivaren om arbetsinkomster. Den som har arbetat och därmed visat sig anställningsbar, ska ges chans att med egen kraft och med stöd av arbetslöshetsersättning fortsätta sin etablering på arbetsmarknaden.

Snabbare avtrappning – ineffektivt

Utredningen föreslår även att a-kassan ska trappas ned vilket vi menar är helt verkningslöst. Redan i dag trappas a-kassan av på två olika sätt. Dels så sänks högsta ersättningen redan efter 100 dagars arbetslöshet och dels så sjunker ersättningsgraden från 80 till 70 procent av tidigare inkomst efter 200 dagar.

Ser man till arbetslöshetens faktiska längd så är det tillräckligt för att ge drivkrafter till arbete. Man kan få a-kassa i maximalt 300 ersättningsdagar, vilket motsvarar drygt 13 månader. Men bara cirka sju procent av de som får a-kassa går hela perioden ut. Nästan alla får nytt jobb innan a-kassan tar slut. En snabbare avtrappning bidrar inte till att fler kommer i jobb, däremot så tror vi att anslutningen till a-kassorna skulle sjunka och betalningsvilligheten till försäkringen minska.

Hot mot omställningsförmågan

Innan taket höjdes gav arbetslöshetsförsäkringen en tjänsteman med en genomsnittslön 53 procent av den tidigare inkomsten i ersättning. Efter den tillfälliga höjningen är ersättningen 69 procent. Det är bättre men fortfarande en bra bit från de 80 procent som ofta anses utgöra inkomstbortfallsprincipen i svenska trygghetssystem.

För den som har kollektivavtal och är med i facket kan man få kompletterande ersättning. Men dessa ersättningar klarar inte att ge en hygglig inkomsttrygghet i längden. När löner ökar måste ersättningen från den statliga a-kassan hänga med.

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. För individen kan ett bra inkomstbortfallsskydd vid arbetslöshet innebära skillnaden mellan att behöva flytta eller inte klara hushållsekonomin och att kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt arbete. Pandemin visar just att den ekonomiska tryggheten inte bara är nödvändig för individen utan det är även viktigt för samhället, som en automatisk stabilisator för ekonomin.

Therese Svanström, ordförande TCO

 

Läs artikeln på Altinget.se