Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan
på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.
Under hösten ser vi framför oss fler varsel och det är viktigt att vi fortsätter göra rätt satsningar här och nu annars riskerar den ekonomiska nedgången bli svårare. Den höjning av taket i a-kassan som gjordes i våras var välbehövlig och behövs lika mycket under nästa år.
Ersättningens betydelse
Storleken på den ersättning man får som arbetslös får konsekvenser på privatekonomin men det handlar lika mycket om förutsättningarna för att hindra djupare nedgång och att få igång ekonomin. För individen kan ett bra inkomstbortfallsskydd vid arbetslöshet innebära skillnaden mellan att behöva flytta eller inte, att klara hushållsekonomin och att kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt arbete.
Pandemin visar just att den ekonomiska tryggheten inte bara är nödvändig för individen utan det är även viktigt för samhället, som en automatisk stabilisator för ekonomin. Konsumtionen hålls uppe, folk behöver inte sälja sina bostäder och därmed bidra till sättningar på bostadsmarknaden och i förlängningen riskera problem på hela finansmarknaden.
Ersättningens storlek
Regeringen beslutade om att tillfälligt höja taket i a-kassan under våren. Innan taket höjdes gav arbetslöshetsförsäkringen en tjänsteman med en genomsnittslön 53 procent av den tidigare inkomsten i ersättning. Efter den tillfälliga höjningen är ersättningen 69 procent. Det är bättre men fortfarande en bra bit från de 80 procent som ofta anses utgöra en rimlig nivå på inkomstbortfall i svenska trygghetssystem.
För den som har kollektivavtal och är med i facket kan man få kompletterande ersättning. Men dessa ersättningar gäller bara en kortare tid som i denna arbetsmarknadssituation är för kort.
Slå hål på myterna om a-kassa
Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder i praktiken mer generös än i vårt land. Med låga tak blir ersättningsnivån i praktiken mycket lägre för många då bara en del av inkomsten ersätts.
Ett normalhushåll i Sverige får från a-kassan cirka två tredjedelar av tidigare inkomst, vilket är betydligt lägre än för ett normalhushåll i OECD- och EU-länder. Länder som Tyskland, Frankrike, Finland och Norge har en betydligt mer generös arbetslöshetsersättning.
Försvårar omställning
Man måste kunna leva på en ersättning för att under en rimlig tid kunna se sig om efter ett nytt arbete. Det är inte ekonomiskt försvarbart att man har en försäkring som inte fungerar vid arbetslöshet och i stället behöva ta till åtgärder som inte på något sätt förbättrar ens ställning på arbetsmarknaden som till exempel att sälja bilen eller flytta.
En för låg ersättningsnivå vid arbetslöshet försvårar omställning och bidrar till att det tar längre tid för ekonomin att återhämta sig. Regeringens budgetproposition måste därför innehålla ett besked om det höjda taket för a-kassan behålls, även för nästa år.
Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året, visar TCO:s jämställdhetsindex. Den ojämna fördelningen är en viktig förklaring till inkomstskillnadernamellan kvinnor och män.
En lyckad jobbpolitik, klimatanpassning och konkurrenskraft går hand i hand med kompetensutveckling, social trygghet och jämställdhet. Vägen dit är via starka parter på arbetsmarknaden, skriver vi tillsammans med våra nordiska kollegor på Altinget.
I helgen träffas EU-ländernas regeringar och arbetsmarknadens parter i portugisiska Porto för att ta vidare arbetet från det sociala toppmöte som hölls i Göteborg 2017, där EU:s pelare för sociala rättigheter antogs. TCO har inför mötet lyft tillgång till vidareutbildning samt jämställdhet och kollektivavtalslösningar som de allra mest prioriterade frågorna för en snabb och hållbar återhämtning av den EU:s ekonomi. Inför mötet i Porto har EU-kommissionen stakat ut flera ambitiösa mål till 2025, där ett är särskilt viktigt: att 60 procent av EU:s vuxna befolkning varje år ska delta i utbildning eller kompetensutveckling.
Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.
Pandemin har gjort bristerna i trygghetssystemen uppenbara, men problemen kommer att finnas kvar om inget görs. Det tillfälligt höjda taket i a-kassan måste ligga kvar och staten sluta skjuta över problemen på andra. Den offentliga arbetslöshetsförsäkringen ger inte tillräcklig trygghet för den enskilde, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.
Unionens konjunkturrapport som presenterades idag visar att läget i det svenska näringslivet överlag är bra och att mycket pekar på en snabb konjunkturuppgång. Samtidigt pågår en massiv omstöpning av svensk arbetsmarknad, vilket skapar stora utmaningar. Nu behöver politiken börja växla om från krispolitik till att undanröja hinder för omställning.
Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.
I samarbete med en rad aktörer uppmärksammar TCO Europadagen genom flera webbinarier klockan 9:00-14:00 måndag 10 maj.
Läs merVarför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.
Läs vidare
Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.
Läs vidare
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
