Gig-företagen stöter på patrull

Debatt 11:40 21 augusti, 2020

På flera ställen i världen har de så kallade gig-företagen stött på patrull. Påståendet att ny teknik skulle innebära att existerande arbetsrättsliga kategorier inte längre skulle gå att tillämpa är felaktigt. Man kan lika gärna hävda motsatsen, skriver Samuel Engblom i en essä på Dagens arena.

Igår tillkännagav taxibolagen Uber och Lyft att de inom några timmar skulle pausa sin verksamhet i Kalifornien efter ett domstolsbeslut som beordrar dem att, i enlighet med ny lagstiftning och tidigare domstolsavgörande, behandla sina förare som anställda istället för som egenföretagare. Senare på dagen lyckades de utverka ytterligare en veckas respit, till den 25 augusti, men hotet om nedstängning kvarstår.

Bakgrunden är att det kaliforniska delstatsparlamentet 2019 stiftade en lag (AB5) som kodifierade ett rättsfall från delstatens högsta domstol (Dynamex) om vilket rättsligt test som ska användas för att avgöra om en person som utför arbete är arbetstagare eller uppdragstagare och som innebär att det är den utpekade arbetsgivaren som ska bevisa att den som utför arbetet inte är arbetstagare. För att göra det måste den utpekade arbetsgivaren visa att den som utför arbetet inte står under dennes kontroll vad gäller arbetets utförande, att det arbete som utförs ligger utanför den utpekade arbetsgivaren kärnverksamhet samt att den som utför arbetet vanligtvis bedriver självständig verksamhet i den aktuella branschen eller yrket.

Flera av de app-baserade transportföretag som lagen i första hand vänder sig till har vägrat att tillämpa den nya lagstiftningen, vilket skulle ge de som kör för dessa företag rätt till sådant som minimilön, sjuklön, arbetslöshets- och arbetsskadeersättning. Istället har de tagit initiativ till en folkomröstning i samband med höstens val (Proposition 22) om att upphäva den nya lagstiftningen. Företagen Uber, Lyft och Doordash lägger nästan en miljard svenska kronor på sin kampanj inför folkomröstningen.

Kalifornien är inte det enda ställe där de så kallade gig-företagens affärsmodell har fått rättsliga problem. Även i länder som Italien, Spanien, Frankrike och Storbritannien har domstolar kommit fram till att företag som Foodora, Glovo, Take Eat Easy och Uber trots att de hävdar motsatsen är att betrakta som arbetsgivare för de som utför de tjänster de erbjuder sina kunder, eller att man i vart fall måste tillämpa delar av den arbetsrättsliga lagstiftningen på dessa. I Milano fälldes UberEats i en straffrättslig process för ”caporolato”, en form av människoexploatering.

Detta visar att påståendet att ny teknik skulle innebära att existerande arbetsrättsliga kategorier inte längre skulle gå att tillämpa är felaktigt.

Läser man domarna så finns det en gemensam nämnare. De så kallade gig-företagens behov av att kunna erbjuda kunderna en standardiserad tjänst – oavsett av vem tjänsten utförs ska kunna veta vad de får – gör att de måste sätta upp noggranna regler för de som utför arbetet och koppla sanktioner till dessa. Genom dessa regler och sanktioner kommer det att styra arbetet på ett sätt som är typiskt för arbetsgivare i relation till arbetstagare, vilket domstolarna tar fasta på. I de fall företagen har vunnit har domstolarna på samma sätt tagit fasta på den frihet som de ansett har förelegat vad gäller när och hur arbetet utförs.

Detta visar också att det ofta upprepade påståendet att ny teknik skulle innebära att existerande arbetsrättsliga kategorier inte längre skulle gå att tillämpa är felaktigt. Man kan lika gärna hävda motsatsen.

Den nya tekniken ger ökade möjligheter att styra och kontrollera de som utför arbetet, vilket passar mycket väl med ett arbetstagarbegrepp där arbetsgivarens kontroll över hur arbetet utförs är en tungt vägande faktor i bedömningen.

När den franska högsta domstolen i mars 2020 kom fram till att en Uberförare skulle anses som arbetstagare vägde den bland annat in att företaget kontrollerade vilken rutt han skulle köra. 1909 kom samma domstol också fram till att en taxichaufför var arbetstagare, men den gången trots att han själv kunde bestämma sin rutt. 111 år av teknisk och samhällelig utveckling senare var alltså arbetsgivarens kontroll hårdare.

Men vad är det som gjort att gig-företagen så länge och så framgångsrikt kunnat hävda att deras affärsmodeller innebär helt nya sätt att organisera arbete och att de inte ska underkastas samma regler som andra företag som erbjuder motsvarande tjänster? I Words Matter: How Tech Media Helped Write Gig Companies into Existence pekar den amerikanske teknikjournalisten Sam Harnett ut tech-journalistiken som medskyldig. Den vidareförmedlade företagens bild av sig själva som innovativa och omstörtande teknikföretag, fokuserade på enskilda konsumenters eller enskilda arbetstagares upplevelser och det tog lång tid innan de började granska företagen mer kritisk och sätta in deras verksamhet i en bredare samhällelig kontext. Även forskare har gått bort sig och bland annat kraftigt överskattat gig-ekonomins storlek och betydelse. Att ta fast på det nya och omvälvande med detta sätt att organisera företag har även varit bra för möjligheterna att få forskningsmedel.

Gig-företagen har även varit politiskt skickliga. I USA har de i flera delstater lyckats skaffa sig undantag eller särregler, vilket ofta snedvrider konkurrensen i förhållande till andra företag som levererar samma tjänster med mer traditionella medel, ofta genom den mycket medvetna illusionen att de skulle vara tech-företag, inte transport-, taxi- eller budfirmor. I Europa har denna strategi varit mindre framgångsrik, men även här har stora självutnämnda tech-företag kunnat skaffa sig olika typer av fördelar genom politiska beslut.

Utöver den juridiska verkligheten så möter dessa företag i många fall även en ekonomisk verklighet. De flesta av dem har aldrig gått med vinst utan levt på riskkapital. De låga priser de i många fall har kunnat erbjuda har ofta handlat om att de tar mindre betalt för sina tjänster än vad det kostar att producera dem. I längden kan inte en affärsmodell som bygger på att försöka kringgå rättsliga regelverk och ständigt dra in nytt riskkapital vara hållbar. Detta fick Financial Times Sarah O’Connor att häromdagen konstatera att ”gig-ekonomin inte var framtidens arbete och att den kanske inte alls har någon framtid”.

Att hajpen kring gig-företagen börjar lägga sig är bra. Den kaliforniska folkomröstningen kan i det sammanhanget komma att få stor symbolisk betydelse, om inte av någon annan anledning så av att den sker i techföretagens eget Kalifornien. Förhoppningsvis kommer det nu att bli lättare att få en mer nyanserad diskussion om ny teknik och arbetets organisering, där arbetet står i fokus snarare än tekniken.

Det finns nämligen saker som vi behöver diskutera. Även om det inte skett någon generell ökning av vare sig tidsbegränsade anställningar eller egenföretagande på den svenska arbetsmarknaden så har de helt korta visstidsanställningarna blivit vanligare. Även i svenska storstäder finns det cykelbud vars löner och arbetsvillkor inte är värdiga vår arbetsmarknad och där ansvarsförhållandena ibland är oklara. Men ökningen av mycket korta visstidsanställningar förklaras inte av hemleveranser av restaurangmat utan av att ny teknik gjort det lättare att optimera bemanning i omsorg, handel, lager och restauranger och snabbt kalla in folk på kort varsel. Det ger osäkra inkomster och en svagare situation vid t ex sjukskrivning. Forskning visar dessutom att dessa mycket korta visstidsanställningar i liten utsträckning leder vidare till tillsvidareanställningar och därmed inte verkar som någon språngbräda in på arbetsmarknaden, något som även Arbetsmarknadsekonomiska rådet visade i en rapport 2018.

Att hajpen lägger sig kan förhoppningsvis innebära att de sätt att organisera arbete och arbetsmarknaden som gig-företagen står för inte längre ses som en ofrånkomlig del av framtidens arbetsmarknad. Teknik driver förändring, inte minst på arbetsmarknaden, men lagstiftare, myndigheter och arbetsmarknadens parter måste se som sin uppgift att styra förändringen i en riktning som är gynnsam för hela samhället, inte att bekänna sig till den senaste trenden.

Att affärsmodeller som bygger på undantag eller kringgående av gällande regler får ett slut kan även underlätta för verklig innovation i tjänstesektorn, innovation som till skillnad från de företag som nämnts ovan faktiskt skapar ny teknik och nya tjänster. Det är den typen av innovation som Sverige behöver.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO

 

Sverige behöver TCO:arna mer än någonsin

TCO-förbundens medlemmar har länge visat, och alldeles extra under denna pandemi, att de är samhällsbärare. Tack för ert jobb!

Läs bloggen

Debatt

Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet

Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär. Det skriver TCO på Dagens Nyheters debattsida.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco: Långtidsarbetslösheten kräver omedelbara insatser

LO, TCO och Saco kräver krafttag mot den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Idag lämnar de tre centralorganisationerna därför över ett 16-punktsprogram till regeringen med förslag på åtgärder.

Debatt

Arbetslösa förtjänar en a-kassa värd namnet

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Nyheter

Demokratin och yttrandefriheten på tillbakagång

Idag presenterar Världsfacket rapporten Global Rights Index 2021 som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 149 länder. Granskningen visar att demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Denna utveckling sker inte på andra sidan jorden utan i vårt närområde; EU:s grannland Belarus är åter med på listan bland de värsta länderna.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 juli, 2021

Tack alla TCO:are!

Våren 2021 blev inte heller den en "vanlig" vår. Pandemin höll oss i sitt grepp, och på olika sätt har vi gjort både förändringar och uppoffringar i vår tillvaro för att anpassa oss och hantera de utmaningar vi mött, såväl i arbetslivet som privat.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

14 juli, 2021

Förslaget till ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, vad innebär det?

TCO har i dagarna skickat in ett yttrande över EU-kommissionens förslag om ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive, som är tänkt att från och med år 2023 ersätta det nuvarande direktivet från 2014, NFRD- Non-Financial Reporting Directive.

EU, Internationellt

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

06 juli, 2021

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism mot svarta människor skapar historia, och vi har förhoppningar om det kommer bidra till att skapa en bättre framtid.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

02 juli, 2021

Livslängden ökar – men även variationen beroende på utbildning och yrke

Att medellivslängden ökar och vi förväntas leva och även förbli relativt friska längre är ju glädjande. Men det kan också medföra påfrestningar för pensionssystemet. Flera aktörer har visat att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar. Resultaten visar också att om inget görs riskerar klyftorna mellan olika kategorier pensionärer att öka, mer än klyftorna mellan olika kategorier arbetskraft.

Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

01 juli, 2021

Att engagera sig fackligt är långt ifrån en självklarhet för många

Världen över blir det allt farligare att organisera sig fackligt. Enligt Världsfackets nyligen publicerade Global Rights index 2021 utsätts arbetstagare för våld i 45 länder och fackligt aktiva mördades i sex länder. I 87 procent av de granskade länderna är strejkrätten begränsad, i 79 procent av länderna får fackförbunden inte vara med och förhandla och i 74 procent av länderna är rätten att gå med i ett fackförbund begränsad.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Distansrevolutionen

Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser.

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.