Väljer du att inte godkänna cookies av typen funktion kommer du fortfarande att kunna surfa på vår webbplats, men den kommer inte att fungera på ett helt tillfredsställande sätt. Till exempel fungerar inte videos, samtidigt som TCOs möjligheter att via webbanalys förbättra webbplatsen försvinner.
Cookies av typen Marknadsföring är endast aktuella under temporära kampanjperioder. Normalläget är alltså att det inte sätts några cookies via denna funktion. När man inte godkänner cookies av typen Marknadsföring kan inte TCO anpassa budskap via olika marknadsföringskanaler.
För oss är det självklart att sjukförsäkringen ska vara rättssäker och ge sjukskrivna rehabilitering och stöd så att de kan gå tillbaka till sitt arbete och ta tillvara sin kompetens och yrkeserfarenhet. Men som utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum visar, och våra förbund erfar, finns det idag stora brister i hur sjukförsäkringen fungerar.
Alltför många rehabiliteringsprocesser avbryts trots att det finns goda förutsättningar för återgång i arbete. Viktig kompetens och yrkeserfarenhet går därmed förlorad. Försäkringskassans prövning av arbetsförmågan efter ett halvårs sjukskrivning mot en i praktiken fiktiv arbetsmarknad leder till otydliga beslut och rättsosäkerhet för den enskilde. Det som var tänkt att fungera som ett trygghetssystem med starka broar och förutsättningar att komma tillbaka till arbete leder istället till ekonomisk otrygghet och minskad tilltro till de allmänna trygghetssystemen.
Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar bär ansvaret för de uppenbara bristerna i sjukförsäkringen. De systemfel i sjukförsäkringen som Claes Janssons utredning identifierat löser man inte genom att enbart sända styrsignaler och redovisningsuppdrag till Försäkringskassan. I likhet med utredningen och andra tunga remissinstanser, som exempelvis Arbetsförmedlingen, anser vi att det krävs konkreta lagstiftningsförändringar.
LO, TCO och Saco är därför mycket bekymrade över frånvaron av tydlig politisk viljeinriktning i den senaste budgetpropositionen. Vi har dessutom svårt att förstå motiven bakom detta. Med tanke på att utredningens förslag beräknas kosta ca 400–450 miljoner/år kan det knappast, jämfört med övriga miljardsatsningar som görs i budgeten, vara en kostnadsfråga.
Sjukfrånvaron har de senaste åren pressats ner till en historiskt låg nivå. Det gäller också de statliga utgifterna. År 1990 låg den andel av BNP som avsätts till vårt försäkringsskydd vid sjukdom och funktionsnedsättning (utgiftsområde 10 i statsbudgeten) strax under 7 procent. Idag ligger motsvarande siffra på strax över 2 procent av BNP och utvecklingskurvan pekar fortsatt neråt.
Förklaringen till de minskande utgifterna är inte att befolkningen blivit så mycket friskare de senaste decennierna. Orsaken är framför allt att lagstiftningen och lagtillämpningen stramats åt och ersättningsnivåerna sjunkit. Personer som blivit sjuka halkar i ökad utsträckning efter i den allmänna välståndsutvecklingen.
Vi förväntar oss därför att regeringen i närtid ska lägga konkreta lagstiftningsförslag på riksdagens bord. Om inte detta sker är det rimligt att regeringen och dess samarbetspartier närmare förklarar sig och tar politiskt ansvar för sjukförsäkringens nuvarande utformning. För landets löntagare är det viktigt att regeringen och oppositionen är öppna med vad de anser om de brister i sjukförsäkringen som vi och andra påtalat under en längre tid.
Det är oacceptabelt att vi ska fortsätta att sväva i ovisshet om vad det är för allmänt försäkringsskydd vi kan räkna med den dagen vi blir så sjuka att vi inte kan arbeta. Det är dags för klarspråk i sjukförsäkringsfrågan!
Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring
Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen.
Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring
I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering.
3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.
Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.
Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.
Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.
Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner
Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.
EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.