Samverkan säkerställer anställdas liv och hälsa

Arbetsmiljö

Debattartikel

2019-10-22

LO, TCO och Saco häpnar över att Svenskt Näringsliv vill försvaga skyddsombudens roll. Fackets intresse att ombesörja arbetstagarnas rätt att komma hem från jobbet med hälsan och livet i behåll kan aldrig ses som kontraproduktivt för företagen, skriver LO:s utredare Carola Löfstrand, TCO:s utredare Ulrika Hagström och Sacos utredare Karin Fristedt.

I början av oktober hade närmare 40 människor mist sitt liv i år på grund av olyckor på svenska arbetsplatser. Till den mörka siffran ska läggas alla de som avlidit i förtid till följd av arbetsrelaterade sjukdomar. De flesta av dessa fall skulle ha kunnat förhindrats om arbetsmiljölagstiftningen följts och det lokala partsgemensamma arbetsmiljöarbetet fungerat.
 
Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med samverkan mellan arbetsgivarens företrädare, chefen, och arbetstagarnas företrädare, skyddsombudet, är nyckeln till en frisk och hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen kräver därför att arbetsmiljöarbetet ska ske enligt den metod som är vetenskapligt grundad som den bästa för att arbetsgivaren ska kunna säkerställa de anställdas hälsa och säkerhet på jobbet.
 
Av den anledningen häpnar vi från LO, TCO och Saco över att Svenskt Näringsliv vill försvaga skyddsombudens roll genom att förslå att de ska ha en svagare koppling till facken, samt helt avskaffa de regionala skyddsombuden. De förslag som framförts bygger på en rad missuppfattningar och vi vill härmed ta chansen att klargöra en del fakta runt de regionala skyddsombudens roll.
 
De regionala skyddsombuden fyller flera funktioner. Förutom att vara ambulerande skyddsombud som undersöker arbetsmiljön och föreslår förbättringar, ingår även att verka för att lokala skyddsombud utses på små arbetsplatser. En annan viktig del är att hjälpa till med att få igång ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete som drivs lokalt av arbetsgivarna i samverkan med anställda och deras skyddsombud.
 
Forskning i Sverige och utomlands är tydlig med att arbetsmiljöarbetet blir bättre med lokal dialog mellan chefer och anställda. Den blir emellertid ännu bättre om dialogen inte bara är direkt med de anställda utan även med särskilt utsedda skyddsombud.
 
EU:s arbetsmiljödirektiv utgår också från samma grund. Arbetsmiljöarbetet blir allra bäst om dessa skyddsombud har utsetts genom facket och kan få fackets stöd när dialogen brister eller förbises. Forskningen betonar också betydelsen av modellen med fackliga regionala skyddsombud.
 
Även om statsbidraget på 110 miljoner kronor till den regionala skyddsombudsverksamheten vid en första anblick kan uppfattas som stort möjliggör det en verksamhet med utbildning, telefon- och mejlrådgivning och cirka 55 000 arbetsplatsbesök per år. Det kan till exempel jämföras med Arbetsmiljöverkets cirka 3 000 årliga besök.
 
Av den redovisning som de fackliga centralorganisationerna årligen lämnar in till Arbetsmiljöverket framgår att fackförbunden därutöver skjuter till cirka 107 miljoner kronor till verksamheten. Det är pengar som skulle utebli i den modell där arbetsmiljörådgivande konsulter skulle ersätta regionala skyddsombud, enligt ett förslag som bland annat Svenskt Näringsliv har fört fram.
 
Våra fackförbund vill ha ordning och reda på arbetsmarknaden. Vi vill samarbeta med kunniga arbetsgivare som värnar den svenska modellen. Det ligger alltid i fackens intresse att samverka med arbetsgivare för att säkerställa arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Här sammanfaller vårt intresse med företagens, eftersom de anställdas hälsa också är en förutsättning för en långsiktigt lönsam produktion. Företagare som gör rätt ska inte utsättas för oschysst konkurrens från oseriösa företag, som inte tar arbetsmiljöreglerna på allvar. Men fackets intresse att ombesörja arbetstagarnas rätt att komma hem från jobbet med hälsan och livet i behåll kan aldrig ses som kontraproduktivt för företagen.

Debattartikeln är en replik som publicerades i Dagens Samhälle den 22 oktober 2019.