Så kan delningsekonomin passas in i svenska modellen

Debatt 14:32 17 oktober, 2017

I takt med att delningsekonomin har växt har även baksidor, bland annat när det gäller arbetsrätt och skatter, blivit synliga. Men att reglera den nya ekonomin behöver inte vara svårt. Tillämpa existerande lagstiftning och gör gränsen mellan icke-kommersiell delning och kommersiella plattformsföretag tydlig.

Smarta telefoner i varje ficka och ökade möjligheter att koppla allt från billås till betalningar i en app håller på att förändra hur vi äger och brukar saker. Grundidén i den så kallade ”delningsekonomin” – att en bil, ett trädgårdsredskap eller en bostad i stället för att stå oanvänd eller tom brukas av någon annan än ägaren, eller att flera personer gemensamt köper något som var och en av dem bara behöver ibland – är på samma gång enkel och omvälvande.

Samtidigt går det att ifrågasätta hur mycket av det som sker i dag som egentligen har med delning att göra. Ofta handlar det snarare om kommersiell förmedling av korttidsuthyrning eller andra tjänster. ”Delningsekonomi” är ett ofta missbrukat och missvisande begrepp. Plattformsekonomi, där aktörerna är plattformsföretag, är egentligen bättre men inte lika använt.

Bland de här företagen finns de emblematiska Airbnb och Uber men också bilpooler som Sunfleet och Drivenow. Många av företagen, till exempel Yepstr, Taskrunner och Foodora bygger på att personer tillhandahåller arbetskraft precis när det finns en köpare för den, antingen genom att fysiskt infinna sig eller genom att utföra arbetsuppgifter på distans.

I takt med att delningsekonomin har växt har även en del baksidor blivit synliga. Verksamhet har bedrivits utan tillstånd, skatter har inte betalts som de ska och arbetsrättsliga regler har rundats. Vissa av de stora aktörerna tycks närmast ha haft så kallat regelarbitrage som en del av sin affärsidé. Genom att hävda att den verksamhet man bedriver är så ny att man inte omfattas av den existerande lagstiftningen, eller genom att lasta över risken att regler inte följs på brukare eller utförare, har man försökt skaffa sig konkurrensfördelar gentemot konkurrenter med mer traditionella affärsmodeller.

Flera statliga utredningar har de senaste åren haft olika aspekter av delningsekonomin som en del av sitt uppdrag. Exempel är ”Delningsekonomi på användarnas villkor” (SOU 2017:26), ”Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön” (SOU 2017:24) och Taxiutredningen (SOU 2016:86). Även Konkurrensverket har haft ett regeringsuppdrag att analysera delningsekonomin.

Att hitta rätt reglering för nya företeelser, i synnerhet sådana som bygger på ny teknik, beskrivs ofta som svårt. Särskilt om man samtidigt vill dra nytta av den innovativa kraft som kan finnas i tekniska framsteg och nya affärsmodeller. Men det behöver det inte vara. Tre principer bör vara vägledande:

1)

Tillämpa existerande lagstiftning och undvik speciallagstiftning. De företag som verkar inom det som kallas delningsekonomi bör i så stor utsträckning som möjligt följa samma regler som andra företag. Gammal juridik och ny teknik fungerar förvånansvärt ofta bra ihop, så länge man tar sig tiden att se vad som döljer sig bakom tekniken och fokusera på vad det är som köps och säljs och hur relationen mellan de inblandade parterna ser ut.

Ett exempel är arbetsrättsliga regler. Att ett företag använder en app eller en hemsida för att föra samman kunder och utförare av tjänster ska inte spela någon roll för bedömningen av vem som är arbetsgivare och arbetstagare, eller vem som ansvarar för arbetsmiljön. Det är den faktiska relationen mellan parterna som avgör. På arbetsrättens område finns även stora möjligheter till reglering på branschnivå, genom kollektivavtal. Fackförbundet Unionen, ett av medlemsförbunden i TCO, har utvecklat idéer om en certifiering av plattformar och organisering av de som arbetar där.

På samma sätt bör plattformsföretagen lyda under till exempel samma skatteregler som andra företag, även om det kan krävas nya sätt att kontrollera och genomföra uppbörd.

2)

Tydliggör gränsen mellan icke-kommersiell delning och kommersiella plattformsföretag. Även om man snabbt kan konstatera att mycket av det som kallas delning inte är det, finns det ändå exempel på genuin icke-kommersiell delning mellan privatpersoner. Sådan kan dessutom tänkas bli vanligare genom en kombination av att det blir enklare rent tekniskt och att vår vana vid den typen av lösningar ökar. Taxiutredningen har till exempel föreslagit att man klargör att samåkning, också mellan personer som inte är bekanta med varandra inte ska definieras som taxitrafik. Så utnyttjas den riktiga delningsekonomins potential samtidigt som konkurrensen i taxibranschen inte snedvrids till fördel för självutnämnda delningsekonomiföretag.

Samma utredning är också ett bra exempel på hur man kan anpassa regler för ny teknik utan att göra avkall på motiverade regleringar. I sitt betänkande föreslog utredningen ett fortsatt krav på taxameter för taxitrafik men öppnade samtidigt upp för andra tekniska lösningar som fyller samma funktion och som gör det möjligt att kontrollera skatter och avgifter.

3)

Värna innovation, konkurrens och sunda marknader. Plattformsföretagen beskrivs ofta, av sig själva och andra, som förkroppsligandet av ökad konkurrens och innovation. I praktiken är det dock betydligt mer komplicerat.

Det stämmer att många började som uppstickare och ökade konkurrensen på existerande marknader. Samtidigt finns dock en inbyggd risk för koncentration och marknadsdominans. Att ha många användare genererar i sig fler användare, med starka incitament att försvåra övergång till andra plattformar.

En del av delningsekonomins affärsmodeller, som att snabbt tillhandahålla billig mänsklig arbetskraft, riskerar dessutom att på sikt minska incitamenten att utveckla och investera i såväl innovativ teknik som bättre arbetsorganisation. I flera stora världsstäder har de ökade möjligheterna att hyra ut lägenheter till turister kritiserats för att spä på redan höga fastighetspriser.

Jämfört med såväl många andra europeiska länder som USA så har kontroverserna kring den så kallade delningsekonomin varit mindre i Sverige. En förklaring kan vara att plattformarna inte ännu haft samma genomslag här. En annan att företagen i många fall har kunnat verka på marknader som redan var avreglerade, varför den delen av kontroversen uteblivit. Men vår omvittnade mottaglighet för förändring och ny teknik har säkert också spelat en roll. Ett sätt att se till så att det fortsätter vara så är att delningsekonomin omges av bra regelverk.

Ambitionen måste vara att Sverige ska vara ett land där såväl ny teknik, som nya användningsområden för tekniken och nya affärsmodeller kan utvecklas, men att det ska ske på ett sätt som värnar såväl konsumenter som arbetstagare och en sund konkurrens företag emellan.

Sverige behöver TCO:arna mer än någonsin

TCO-förbundens medlemmar har länge visat, och alldeles extra under denna pandemi, att de är samhällsbärare. Tack för ert jobb!

Läs bloggen

Debatt

Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet

Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär. Det skriver TCO på Dagens Nyheters debattsida.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco: Långtidsarbetslösheten kräver omedelbara insatser

LO, TCO och Saco kräver krafttag mot den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Idag lämnar de tre centralorganisationerna därför över ett 16-punktsprogram till regeringen med förslag på åtgärder.

Debatt

Arbetslösa förtjänar en a-kassa värd namnet

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Nyheter

Demokratin och yttrandefriheten på tillbakagång

Idag presenterar Världsfacket rapporten Global Rights Index 2021 som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 149 länder. Granskningen visar att demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Denna utveckling sker inte på andra sidan jorden utan i vårt närområde; EU:s grannland Belarus är åter med på listan bland de värsta länderna.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 juli, 2021

Tack alla TCO:are!

Våren 2021 blev inte heller den en "vanlig" vår. Pandemin höll oss i sitt grepp, och på olika sätt har vi gjort både förändringar och uppoffringar i vår tillvaro för att anpassa oss och hantera de utmaningar vi mött, såväl i arbetslivet som privat.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

14 juli, 2021

Förslaget till ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, vad innebär det?

TCO har i dagarna skickat in ett yttrande över EU-kommissionens förslag om ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive, som är tänkt att från och med år 2023 ersätta det nuvarande direktivet från 2014, NFRD- Non-Financial Reporting Directive.

EU, Internationellt

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

06 juli, 2021

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism mot svarta människor skapar historia, och vi har förhoppningar om det kommer bidra till att skapa en bättre framtid.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

02 juli, 2021

Livslängden ökar – men även variationen beroende på utbildning och yrke

Att medellivslängden ökar och vi förväntas leva och även förbli relativt friska längre är ju glädjande. Men det kan också medföra påfrestningar för pensionssystemet. Flera aktörer har visat att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar. Resultaten visar också att om inget görs riskerar klyftorna mellan olika kategorier pensionärer att öka, mer än klyftorna mellan olika kategorier arbetskraft.

Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

01 juli, 2021

Att engagera sig fackligt är långt ifrån en självklarhet för många

Världen över blir det allt farligare att organisera sig fackligt. Enligt Världsfackets nyligen publicerade Global Rights index 2021 utsätts arbetstagare för våld i 45 länder och fackligt aktiva mördades i sex länder. I 87 procent av de granskade länderna är strejkrätten begränsad, i 79 procent av länderna får fackförbunden inte vara med och förhandla och i 74 procent av länderna är rätten att gå med i ett fackförbund begränsad.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Distansrevolutionen

Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser.

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.