Så kan delningsekonomin passas in i svenska modellen

Debatt 14:32 17 oktober, 2017

I takt med att delningsekonomin har växt har även baksidor, bland annat när det gäller arbetsrätt och skatter, blivit synliga. Men att reglera den nya ekonomin behöver inte vara svårt. Tillämpa existerande lagstiftning och gör gränsen mellan icke-kommersiell delning och kommersiella plattformsföretag tydlig.

Smarta telefoner i varje ficka och ökade möjligheter att koppla allt från billås till betalningar i en app håller på att förändra hur vi äger och brukar saker. Grundidén i den så kallade ”delningsekonomin” – att en bil, ett trädgårdsredskap eller en bostad i stället för att stå oanvänd eller tom brukas av någon annan än ägaren, eller att flera personer gemensamt köper något som var och en av dem bara behöver ibland – är på samma gång enkel och omvälvande.

Samtidigt går det att ifrågasätta hur mycket av det som sker i dag som egentligen har med delning att göra. Ofta handlar det snarare om kommersiell förmedling av korttidsuthyrning eller andra tjänster. ”Delningsekonomi” är ett ofta missbrukat och missvisande begrepp. Plattformsekonomi, där aktörerna är plattformsföretag, är egentligen bättre men inte lika använt.

Bland de här företagen finns de emblematiska Airbnb och Uber men också bilpooler som Sunfleet och Drivenow. Många av företagen, till exempel Yepstr, Taskrunner och Foodora bygger på att personer tillhandahåller arbetskraft precis när det finns en köpare för den, antingen genom att fysiskt infinna sig eller genom att utföra arbetsuppgifter på distans.

I takt med att delningsekonomin har växt har även en del baksidor blivit synliga. Verksamhet har bedrivits utan tillstånd, skatter har inte betalts som de ska och arbetsrättsliga regler har rundats. Vissa av de stora aktörerna tycks närmast ha haft så kallat regelarbitrage som en del av sin affärsidé. Genom att hävda att den verksamhet man bedriver är så ny att man inte omfattas av den existerande lagstiftningen, eller genom att lasta över risken att regler inte följs på brukare eller utförare, har man försökt skaffa sig konkurrensfördelar gentemot konkurrenter med mer traditionella affärsmodeller.

Flera statliga utredningar har de senaste åren haft olika aspekter av delningsekonomin som en del av sitt uppdrag. Exempel är ”Delningsekonomi på användarnas villkor” (SOU 2017:26), ”Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön” (SOU 2017:24) och Taxiutredningen (SOU 2016:86). Även Konkurrensverket har haft ett regeringsuppdrag att analysera delningsekonomin.

Att hitta rätt reglering för nya företeelser, i synnerhet sådana som bygger på ny teknik, beskrivs ofta som svårt. Särskilt om man samtidigt vill dra nytta av den innovativa kraft som kan finnas i tekniska framsteg och nya affärsmodeller. Men det behöver det inte vara. Tre principer bör vara vägledande:

1)

Tillämpa existerande lagstiftning och undvik speciallagstiftning. De företag som verkar inom det som kallas delningsekonomi bör i så stor utsträckning som möjligt följa samma regler som andra företag. Gammal juridik och ny teknik fungerar förvånansvärt ofta bra ihop, så länge man tar sig tiden att se vad som döljer sig bakom tekniken och fokusera på vad det är som köps och säljs och hur relationen mellan de inblandade parterna ser ut.

Ett exempel är arbetsrättsliga regler. Att ett företag använder en app eller en hemsida för att föra samman kunder och utförare av tjänster ska inte spela någon roll för bedömningen av vem som är arbetsgivare och arbetstagare, eller vem som ansvarar för arbetsmiljön. Det är den faktiska relationen mellan parterna som avgör. På arbetsrättens område finns även stora möjligheter till reglering på branschnivå, genom kollektivavtal. Fackförbundet Unionen, ett av medlemsförbunden i TCO, har utvecklat idéer om en certifiering av plattformar och organisering av de som arbetar där.

På samma sätt bör plattformsföretagen lyda under till exempel samma skatteregler som andra företag, även om det kan krävas nya sätt att kontrollera och genomföra uppbörd.

2)

Tydliggör gränsen mellan icke-kommersiell delning och kommersiella plattformsföretag. Även om man snabbt kan konstatera att mycket av det som kallas delning inte är det, finns det ändå exempel på genuin icke-kommersiell delning mellan privatpersoner. Sådan kan dessutom tänkas bli vanligare genom en kombination av att det blir enklare rent tekniskt och att vår vana vid den typen av lösningar ökar. Taxiutredningen har till exempel föreslagit att man klargör att samåkning, också mellan personer som inte är bekanta med varandra inte ska definieras som taxitrafik. Så utnyttjas den riktiga delningsekonomins potential samtidigt som konkurrensen i taxibranschen inte snedvrids till fördel för självutnämnda delningsekonomiföretag.

Samma utredning är också ett bra exempel på hur man kan anpassa regler för ny teknik utan att göra avkall på motiverade regleringar. I sitt betänkande föreslog utredningen ett fortsatt krav på taxameter för taxitrafik men öppnade samtidigt upp för andra tekniska lösningar som fyller samma funktion och som gör det möjligt att kontrollera skatter och avgifter.

3)

Värna innovation, konkurrens och sunda marknader. Plattformsföretagen beskrivs ofta, av sig själva och andra, som förkroppsligandet av ökad konkurrens och innovation. I praktiken är det dock betydligt mer komplicerat.

Det stämmer att många började som uppstickare och ökade konkurrensen på existerande marknader. Samtidigt finns dock en inbyggd risk för koncentration och marknadsdominans. Att ha många användare genererar i sig fler användare, med starka incitament att försvåra övergång till andra plattformar.

En del av delningsekonomins affärsmodeller, som att snabbt tillhandahålla billig mänsklig arbetskraft, riskerar dessutom att på sikt minska incitamenten att utveckla och investera i såväl innovativ teknik som bättre arbetsorganisation. I flera stora världsstäder har de ökade möjligheterna att hyra ut lägenheter till turister kritiserats för att spä på redan höga fastighetspriser.

Jämfört med såväl många andra europeiska länder som USA så har kontroverserna kring den så kallade delningsekonomin varit mindre i Sverige. En förklaring kan vara att plattformarna inte ännu haft samma genomslag här. En annan att företagen i många fall har kunnat verka på marknader som redan var avreglerade, varför den delen av kontroversen uteblivit. Men vår omvittnade mottaglighet för förändring och ny teknik har säkert också spelat en roll. Ett sätt att se till så att det fortsätter vara så är att delningsekonomin omges av bra regelverk.

Ambitionen måste vara att Sverige ska vara ett land där såväl ny teknik, som nya användningsområden för tekniken och nya affärsmodeller kan utvecklas, men att det ska ske på ett sätt som värnar såväl konsumenter som arbetstagare och en sund konkurrens företag emellan.

Debatt: Regeringen måste ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet

Många tjänstemän som arbetar i demokratins tjänst utsätts för hat, hot och våld. Det våld som med dödlig utgång drabbade en tjänsteman och expert i Visby visar hur brådskande det är att agera. Regeringen måste nu ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet.

Läs debattartikeln

Debatt

Regeringen måste ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet

Många tjänstemän som arbetar i demokratins tjänst utsätts för hat, hot och våld. Det våld som med dödlig utgång drabbade en tjänsteman och expert i Visby visar hur brådskande det är att agera. Regeringen måste nu ta fram en strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet.

Nyheter

TCO summerar Almedalsveckan

TCO är en påverkansorganisation som arbetar för goda villkor i arbetslivet för landets tjänstemän. Under Almedalsveckan 2022 arrangerade TCO flera aktiviteter för att ge röst åt professionella och välutbildade människors behov av trygghet, utveckling och välfärd.

Pressmeddelanden

TCO: Många tjänstemän vill byta jobb på grund av dålig arbetsmiljö

En ny rapport från TCO visar att risken att drabbas av arbetsorsakade besvär är högst för kvinnor med högre utbildning. Kvinnor som grupp drabbas hårdast men även var fjärde man har besvär som beror på deras jobb. Den vanligaste orsaken till arbetsorsakade besvär är inom samtliga grupper en för hög arbetsbelastning med otillräcklig återhämtning. Rapporten visar också att problemen på jobbet följer med hem och begränsar privatlivet för många.

Debatt

Kompetensbrist risk för klimatomställningen

Svensk arbetsmarknad står inför en gigantisk omställning när samhället ska bli fossilfritt och gammal teknologi ska ersättas av ny, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige och Therese Svanström, ordförande, TCO.

Nyheter

Therese Svanströms tal mot Rysslands krig i Ukraina

Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.

Pressmeddelanden

TCO: Ovärdig hantering av pensionsfrågan

Det saknas stöd för hur riksdagens partier idag har hanterat frågan om pensionerna. Hela 92 procent av de förvärvsarbetande tycker tvärtom det är viktigt att beslut om pensioner ska fattas i bred politisk enighet, och 98 procent att det är viktigt att beslut som fattas om pensioner är långsiktiga. Det visar en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

07 juli, 2022

Vi sörjer Ing-Marie och kommer aldrig tystna

Under några dagar var vi många fick känna den stora glädjen att efter två år av pandemi och med ett krigsutbrott i vår omedelbara närhet ändå ha möjlighet att återigen ses. Från samhällets alla olika delar – politiken, myndigheter, kommuner och regioner, försvaret, kyrkan, fackliga organisationer, civilsamhället, näringslivet – möttes vi nu igen öga mot öga för att utbyta kunskaper, erfarenheter, samtala och bryta åsikter om vilka vår tids utmaningar är, vilka möjligheter vi har och hur konkreta lösningar för ett starkare Sverige skulle kunna se ut. Almedalsveckan gjorde comeback, och fram till onsdagen var det en lyckad återkomst.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

19 augusti, 2022

Besked om välfärdspengar behövs!

Besked behövs nu om välfärdens finansiering 2023. De ekonomiska utsikterna är dystra men för att upprätthålla kvalitet i omsorg, utbildning och vård behöver staten ta ett större ansvar. Om detta sades ingenting på Harpsund.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 juli, 2022

Tjeckiens EU-ordförandeskap: Ukraina, energi, rättsstat och ekonomi i fokus

1 juli betyder skifte på EU-ordförandeposten. Bland de tjeckiska prioriteringarna finns återuppbyggnad av Ukraina, att säkra Europas energiförsörjning och fördjupat samarbete i säkerhetspolitiken. Dessutom vill man stärka demokratin och rättsstaten och göra EU:s ekonomi mer motståndskraftig. TCO har stora förväntningar på höstens förhandlingar, men också på att Tjeckien fortsätter att agera mot rättsstatskränkningar i Polen och Ungern.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

01 juli, 2022

Vad innebär den höjda garantipensionen?

Sent på eftermiddagen 22 juni röstade Riksdagen för regeringens ändringsbudget med röstsiffrorna 174 mot 173. I och med det höjs garantipensionen. Det medför att ensamstående pensionärer med en inkomstgrundad pension på högst 14 882 kronor per månad kommer att ha någon del garantipension. Motsvarande belopp för gifta är 13 477 kronor per månad. Genomsnittlig pension år 2022 är 14 000 kr per månad, alltså lägre än nivån där garantipensionen är helt avräknad. Det innebär att respektavståndet – skillnaden i pension mellan den som inte har arbetat alls och den som har arbetat hela livet men med en låg inkomst – minskar drastiskt.

Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

28 juni, 2022

Kränkningar av fackliga rättigheter är ett hot mot demokratin

Idag presenterade världsfacket ITUC sin årliga granskning av mänskliga rättigheter i arbetslivet, Global Rights Index (GRI). Det är på många sätt en upprörande läsning. För nionde året i rad ökar hoten, kränkningarna och våldet mot fackligt aktiva och människorättsförsvarare.

Internationellt

Boel Callermo - Chef Ekonomi och arbetsliv

23 juni, 2022

Kansliet för ett hållbart arbetslivs viktiga arbete är akut

I dagarna publicerades den första rapporten från kansliet för ett hållbart arbetsliv, där TCO är en av deltagarna i den centrala referensgruppen. Vi vill med vår medverkan bidra till att kansliet blir framgångsrikt i sitt uppdrag att förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart arbetsliv. Men det finns många frågor som behövs besvaras för att nå ända fram.

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från a-kassa till b-kassa

I den här rapporten visar TCO med hjälp av siffror från OECD att ersättningsnivåerna i den svenska a-kassan ligger på en bottenplacering, vid en jämförelse med andra EU-länder. Trots den temporära höjningen av a-kassan är Sverige sämre än EU:s genomsnitt.

Läs vidare

Rapporter

Hatad och hotad i demokratins tjänst

I rapporten "Hatad och hotad i demokratins tjänst - Så kan hot, våld och trakasserier mot tjänstemän påverka demokratin" belyses omfattningen av hot, våld och trakasserier mot tjänstemän och hur det kan påverka demokratin.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår vi på jobbet?

Den här rapporten ger en bild av vilka arbetsorsakade besvär som drabbar TCO-förbundens medlemmar.

Läs vidare

Rapporter

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.