Så kan delningsekonomin passas in i svenska modellen

Debatt 14:32 17 oktober, 2017

I takt med att delningsekonomin har växt har även baksidor, bland annat när det gäller arbetsrätt och skatter, blivit synliga. Men att reglera den nya ekonomin behöver inte vara svårt. Tillämpa existerande lagstiftning och gör gränsen mellan icke-kommersiell delning och kommersiella plattformsföretag tydlig.

Smarta telefoner i varje ficka och ökade möjligheter att koppla allt från billås till betalningar i en app håller på att förändra hur vi äger och brukar saker. Grundidén i den så kallade ”delningsekonomin” – att en bil, ett trädgårdsredskap eller en bostad i stället för att stå oanvänd eller tom brukas av någon annan än ägaren, eller att flera personer gemensamt köper något som var och en av dem bara behöver ibland – är på samma gång enkel och omvälvande.

Samtidigt går det att ifrågasätta hur mycket av det som sker i dag som egentligen har med delning att göra. Ofta handlar det snarare om kommersiell förmedling av korttidsuthyrning eller andra tjänster. ”Delningsekonomi” är ett ofta missbrukat och missvisande begrepp. Plattformsekonomi, där aktörerna är plattformsföretag, är egentligen bättre men inte lika använt.

Bland de här företagen finns de emblematiska Airbnb och Uber men också bilpooler som Sunfleet och Drivenow. Många av företagen, till exempel Yepstr, Taskrunner och Foodora bygger på att personer tillhandahåller arbetskraft precis när det finns en köpare för den, antingen genom att fysiskt infinna sig eller genom att utföra arbetsuppgifter på distans.

I takt med att delningsekonomin har växt har även en del baksidor blivit synliga. Verksamhet har bedrivits utan tillstånd, skatter har inte betalts som de ska och arbetsrättsliga regler har rundats. Vissa av de stora aktörerna tycks närmast ha haft så kallat regelarbitrage som en del av sin affärsidé. Genom att hävda att den verksamhet man bedriver är så ny att man inte omfattas av den existerande lagstiftningen, eller genom att lasta över risken att regler inte följs på brukare eller utförare, har man försökt skaffa sig konkurrensfördelar gentemot konkurrenter med mer traditionella affärsmodeller.

Flera statliga utredningar har de senaste åren haft olika aspekter av delningsekonomin som en del av sitt uppdrag. Exempel är ”Delningsekonomi på användarnas villkor” (SOU 2017:26), ”Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön” (SOU 2017:24) och Taxiutredningen (SOU 2016:86). Även Konkurrensverket har haft ett regeringsuppdrag att analysera delningsekonomin.

Att hitta rätt reglering för nya företeelser, i synnerhet sådana som bygger på ny teknik, beskrivs ofta som svårt. Särskilt om man samtidigt vill dra nytta av den innovativa kraft som kan finnas i tekniska framsteg och nya affärsmodeller. Men det behöver det inte vara. Tre principer bör vara vägledande:

1)

Tillämpa existerande lagstiftning och undvik speciallagstiftning. De företag som verkar inom det som kallas delningsekonomi bör i så stor utsträckning som möjligt följa samma regler som andra företag. Gammal juridik och ny teknik fungerar förvånansvärt ofta bra ihop, så länge man tar sig tiden att se vad som döljer sig bakom tekniken och fokusera på vad det är som köps och säljs och hur relationen mellan de inblandade parterna ser ut.

Ett exempel är arbetsrättsliga regler. Att ett företag använder en app eller en hemsida för att föra samman kunder och utförare av tjänster ska inte spela någon roll för bedömningen av vem som är arbetsgivare och arbetstagare, eller vem som ansvarar för arbetsmiljön. Det är den faktiska relationen mellan parterna som avgör. På arbetsrättens område finns även stora möjligheter till reglering på branschnivå, genom kollektivavtal. Fackförbundet Unionen, ett av medlemsförbunden i TCO, har utvecklat idéer om en certifiering av plattformar och organisering av de som arbetar där.

På samma sätt bör plattformsföretagen lyda under till exempel samma skatteregler som andra företag, även om det kan krävas nya sätt att kontrollera och genomföra uppbörd.

2)

Tydliggör gränsen mellan icke-kommersiell delning och kommersiella plattformsföretag. Även om man snabbt kan konstatera att mycket av det som kallas delning inte är det, finns det ändå exempel på genuin icke-kommersiell delning mellan privatpersoner. Sådan kan dessutom tänkas bli vanligare genom en kombination av att det blir enklare rent tekniskt och att vår vana vid den typen av lösningar ökar. Taxiutredningen har till exempel föreslagit att man klargör att samåkning, också mellan personer som inte är bekanta med varandra inte ska definieras som taxitrafik. Så utnyttjas den riktiga delningsekonomins potential samtidigt som konkurrensen i taxibranschen inte snedvrids till fördel för självutnämnda delningsekonomiföretag.

Samma utredning är också ett bra exempel på hur man kan anpassa regler för ny teknik utan att göra avkall på motiverade regleringar. I sitt betänkande föreslog utredningen ett fortsatt krav på taxameter för taxitrafik men öppnade samtidigt upp för andra tekniska lösningar som fyller samma funktion och som gör det möjligt att kontrollera skatter och avgifter.

3)

Värna innovation, konkurrens och sunda marknader. Plattformsföretagen beskrivs ofta, av sig själva och andra, som förkroppsligandet av ökad konkurrens och innovation. I praktiken är det dock betydligt mer komplicerat.

Det stämmer att många började som uppstickare och ökade konkurrensen på existerande marknader. Samtidigt finns dock en inbyggd risk för koncentration och marknadsdominans. Att ha många användare genererar i sig fler användare, med starka incitament att försvåra övergång till andra plattformar.

En del av delningsekonomins affärsmodeller, som att snabbt tillhandahålla billig mänsklig arbetskraft, riskerar dessutom att på sikt minska incitamenten att utveckla och investera i såväl innovativ teknik som bättre arbetsorganisation. I flera stora världsstäder har de ökade möjligheterna att hyra ut lägenheter till turister kritiserats för att spä på redan höga fastighetspriser.

Jämfört med såväl många andra europeiska länder som USA så har kontroverserna kring den så kallade delningsekonomin varit mindre i Sverige. En förklaring kan vara att plattformarna inte ännu haft samma genomslag här. En annan att företagen i många fall har kunnat verka på marknader som redan var avreglerade, varför den delen av kontroversen uteblivit. Men vår omvittnade mottaglighet för förändring och ny teknik har säkert också spelat en roll. Ett sätt att se till så att det fortsätter vara så är att delningsekonomin omges av bra regelverk.

Ambitionen måste vara att Sverige ska vara ett land där såväl ny teknik, som nya användningsområden för tekniken och nya affärsmodeller kan utvecklas, men att det ska ske på ett sätt som värnar såväl konsumenter som arbetstagare och en sund konkurrens företag emellan.

4 av 10 föräldralediga har missgynnats

En undersökning som TCO gjort tillsammans med Unionen visar att 4 av 10 tjänstemän som varit föräldralediga mer än ett år har missgynnats av sin arbetsgivare. Det är något som är förbjudet enligt lag. 

Läs mer

Debatt

Studiestödet måste matchas med ett utbildningsutbud

Genom partsöverenskommelsen öppnas nya ekonomiska möjligheter för yrkesverksamma att studera. Men för att få fullt genomslag krävs att universitet, högskolor och yrkeshögskolan möter upp med nya typer av kurser, anpassade till individers och arbetsmarknadens behov. Det arbetet måste börja nu, skriver Therese Svanström, TCO.

Nyheter

Allt fler kan jobba längre - med rätt förutsättningar

Arbetslivet kan bli längre men det kräver att arbetsmiljön förbättras och att alla människor, oavsett ålder, har möjlighet att vidareutbilda sig.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Arbetsgivare fortsätter straffa föräldralediga

En kvinna får inte vara med i lönerevisionen på samma villkor som sina kollegor. En annan har inte samma möjligheter till kompetensutveckling. En småbarnspappa får inte komma tillbaka till tidigare arbetsuppgifter. En blivande mamma sållas bort i rekryteringen. Anledningen? De är, har varit eller ska vara föräldralediga.

Nyheter

TCO vill att regeringen ska motsätta sig ackreditering av representanter från Myanmar

Tillsammans med LO och Saco, har TCO uppmanat arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att se till att representanter för militärjuntan från Myanmar inte får ackreditering till den pågående ILC-konferensen.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 maj, 2021

Trygghetssystemen måste moderniseras så att de passar för alla typer av anställningar

Att högst åtta personer får bevittna ett kultur- eller idrottsevenemang har på många sätt blivit själva symbolen för dagens coronarestriktioner. Pandemin har drabbat kulturarbetare extra hårt för här hittar vi ofta andra anställningsformer än den traditionella tillsvidareanställningen vilket i sig är ett problem. Under pandemin har det blivit tydligt att våra trygghetssystem inte är uppdaterade för dagens arbetsmarknad med följden att de inte riktigt räcker till för många grupper.

A-kassan, Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

31 maj, 2021

Rättvis klimatomställning

Fackföreningar i Storbritannien drog hårda lärdomar från nedläggningarna av kolgruvorna på 80-talet så idag, när hela samhället ska ställas om, ligger social och ekonomisk rättvisa i centrum på den klimatpolitiska agendan.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Internationellt

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

25 maj, 2021

Äntligen är internationella arbetskonferensen igång!

De närmaste veckorna kommer några tusen människor över hela världen i de 187 medlemsländerna samtidigt sitta hemma framför sina datorer i minst 3 timmar per dag för att delta i ILO:s världskonferens (ILC).

Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

21 maj, 2021

Tydliga regler om integritet i arbetslivet behövs

Frågan om personlig integritet i arbetslivet har utretts flera gånger på uppdrag av regeringar av olika kulör. Inget har dock hänt, och det finns ett stort behov av lagstiftning. Tidigare i veckan som gick lyfte TCO därför frågan på DN debatt.

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

20 maj, 2021

Ny visselblåsarlag på gång - nu krävs utbildningsinsats

En ny visselblåsarlag kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra! Men lagen kommer vara komplex och svår att tyda, därför kommer det behövas massiva utbildningsinsatser, inte minst för arbetsgivarna.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Sofia Råsmar - EU-jurist

10 maj, 2021

Tjänstemän - vilket EU vill ni leva i?

På Europadagen 9 maj började samtalet om EU:s framtid under namnet Konferensen om Europas framtid, också kort och gott omnämnd som framtidskonferensen. I en rad debatter och diskussioner ska människor från hela EU under ca ett års tid dela med sig av sina idéer och på så sätt bidra till att skapa vår gemensamma framtid.

EU

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.