Så kan delningsekonomin passas in i svenska modellen

Debatt 14:32 17 oktober, 2017

I takt med att delningsekonomin har växt har även baksidor, bland annat när det gäller arbetsrätt och skatter, blivit synliga. Men att reglera den nya ekonomin behöver inte vara svårt. Tillämpa existerande lagstiftning och gör gränsen mellan icke-kommersiell delning och kommersiella plattformsföretag tydlig.

Smarta telefoner i varje ficka och ökade möjligheter att koppla allt från billås till betalningar i en app håller på att förändra hur vi äger och brukar saker. Grundidén i den så kallade ”delningsekonomin” – att en bil, ett trädgårdsredskap eller en bostad i stället för att stå oanvänd eller tom brukas av någon annan än ägaren, eller att flera personer gemensamt köper något som var och en av dem bara behöver ibland – är på samma gång enkel och omvälvande.

Samtidigt går det att ifrågasätta hur mycket av det som sker i dag som egentligen har med delning att göra. Ofta handlar det snarare om kommersiell förmedling av korttidsuthyrning eller andra tjänster. ”Delningsekonomi” är ett ofta missbrukat och missvisande begrepp. Plattformsekonomi, där aktörerna är plattformsföretag, är egentligen bättre men inte lika använt.

Bland de här företagen finns de emblematiska Airbnb och Uber men också bilpooler som Sunfleet och Drivenow. Många av företagen, till exempel Yepstr, Taskrunner och Foodora bygger på att personer tillhandahåller arbetskraft precis när det finns en köpare för den, antingen genom att fysiskt infinna sig eller genom att utföra arbetsuppgifter på distans.

I takt med att delningsekonomin har växt har även en del baksidor blivit synliga. Verksamhet har bedrivits utan tillstånd, skatter har inte betalts som de ska och arbetsrättsliga regler har rundats. Vissa av de stora aktörerna tycks närmast ha haft så kallat regelarbitrage som en del av sin affärsidé. Genom att hävda att den verksamhet man bedriver är så ny att man inte omfattas av den existerande lagstiftningen, eller genom att lasta över risken att regler inte följs på brukare eller utförare, har man försökt skaffa sig konkurrensfördelar gentemot konkurrenter med mer traditionella affärsmodeller.

Flera statliga utredningar har de senaste åren haft olika aspekter av delningsekonomin som en del av sitt uppdrag. Exempel är ”Delningsekonomi på användarnas villkor” (SOU 2017:26), ”Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön” (SOU 2017:24) och Taxiutredningen (SOU 2016:86). Även Konkurrensverket har haft ett regeringsuppdrag att analysera delningsekonomin.

Att hitta rätt reglering för nya företeelser, i synnerhet sådana som bygger på ny teknik, beskrivs ofta som svårt. Särskilt om man samtidigt vill dra nytta av den innovativa kraft som kan finnas i tekniska framsteg och nya affärsmodeller. Men det behöver det inte vara. Tre principer bör vara vägledande:

1)

Tillämpa existerande lagstiftning och undvik speciallagstiftning. De företag som verkar inom det som kallas delningsekonomi bör i så stor utsträckning som möjligt följa samma regler som andra företag. Gammal juridik och ny teknik fungerar förvånansvärt ofta bra ihop, så länge man tar sig tiden att se vad som döljer sig bakom tekniken och fokusera på vad det är som köps och säljs och hur relationen mellan de inblandade parterna ser ut.

Ett exempel är arbetsrättsliga regler. Att ett företag använder en app eller en hemsida för att föra samman kunder och utförare av tjänster ska inte spela någon roll för bedömningen av vem som är arbetsgivare och arbetstagare, eller vem som ansvarar för arbetsmiljön. Det är den faktiska relationen mellan parterna som avgör. På arbetsrättens område finns även stora möjligheter till reglering på branschnivå, genom kollektivavtal. Fackförbundet Unionen, ett av medlemsförbunden i TCO, har utvecklat idéer om en certifiering av plattformar och organisering av de som arbetar där.

På samma sätt bör plattformsföretagen lyda under till exempel samma skatteregler som andra företag, även om det kan krävas nya sätt att kontrollera och genomföra uppbörd.

2)

Tydliggör gränsen mellan icke-kommersiell delning och kommersiella plattformsföretag. Även om man snabbt kan konstatera att mycket av det som kallas delning inte är det, finns det ändå exempel på genuin icke-kommersiell delning mellan privatpersoner. Sådan kan dessutom tänkas bli vanligare genom en kombination av att det blir enklare rent tekniskt och att vår vana vid den typen av lösningar ökar. Taxiutredningen har till exempel föreslagit att man klargör att samåkning, också mellan personer som inte är bekanta med varandra inte ska definieras som taxitrafik. Så utnyttjas den riktiga delningsekonomins potential samtidigt som konkurrensen i taxibranschen inte snedvrids till fördel för självutnämnda delningsekonomiföretag.

Samma utredning är också ett bra exempel på hur man kan anpassa regler för ny teknik utan att göra avkall på motiverade regleringar. I sitt betänkande föreslog utredningen ett fortsatt krav på taxameter för taxitrafik men öppnade samtidigt upp för andra tekniska lösningar som fyller samma funktion och som gör det möjligt att kontrollera skatter och avgifter.

3)

Värna innovation, konkurrens och sunda marknader. Plattformsföretagen beskrivs ofta, av sig själva och andra, som förkroppsligandet av ökad konkurrens och innovation. I praktiken är det dock betydligt mer komplicerat.

Det stämmer att många började som uppstickare och ökade konkurrensen på existerande marknader. Samtidigt finns dock en inbyggd risk för koncentration och marknadsdominans. Att ha många användare genererar i sig fler användare, med starka incitament att försvåra övergång till andra plattformar.

En del av delningsekonomins affärsmodeller, som att snabbt tillhandahålla billig mänsklig arbetskraft, riskerar dessutom att på sikt minska incitamenten att utveckla och investera i såväl innovativ teknik som bättre arbetsorganisation. I flera stora världsstäder har de ökade möjligheterna att hyra ut lägenheter till turister kritiserats för att spä på redan höga fastighetspriser.

Jämfört med såväl många andra europeiska länder som USA så har kontroverserna kring den så kallade delningsekonomin varit mindre i Sverige. En förklaring kan vara att plattformarna inte ännu haft samma genomslag här. En annan att företagen i många fall har kunnat verka på marknader som redan var avreglerade, varför den delen av kontroversen uteblivit. Men vår omvittnade mottaglighet för förändring och ny teknik har säkert också spelat en roll. Ett sätt att se till så att det fortsätter vara så är att delningsekonomin omges av bra regelverk.

Ambitionen måste vara att Sverige ska vara ett land där såväl ny teknik, som nya användningsområden för tekniken och nya affärsmodeller kan utvecklas, men att det ska ske på ett sätt som värnar såväl konsumenter som arbetstagare och en sund konkurrens företag emellan.

Försvara demokratin mot nutidens hot

I samband med att riksdagen öppnar skickar TCO ett brev till alla riksdagsledamöter om vikten av att inte ta demokratin för given. Vi har flera förslag på vad man behöver göra. 

Läs mer

Debatt

Fem förslag för att reformera och rusta högskolan

Sverige kommer att få ett av världens mest generösa system för omställning och kompetensutveckling. Nu måste högskolan rustas och reformeras för att möta arbetsmarknadens behov, skriver vi tillsammans med Saco och Svenskt Näringsliv på altinget.se

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Positivt för TCO-medlemmar med stärkt sjukförsäkring

Regeringen presenterade på onsdagen ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att ett höjt tak i sjukförsäkringen, att fler ska kunna fullfölja sin rehabilitering även om de når dag 365 och ändrade regler för äldre som ska få sin arbetsförmåga. TCO förväntar sig nu ett brett stöd i riksdagen för förslagen.

Debatt

TCO: Försvara demokratin mot nutidens hot

I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati. I dag är det lätt att ta demokratin för given, men vi får inte blunda för de utmaningar och hot som kräver åtgärder här och nu.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

TCO: Regeringen blandar och ger i jobbsatsningen

TCO välkomnar regeringens jobbsatsningar på att bland annat förstärka Arbetsförmedlingen. Det är viktig för att möta den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Men nu krävs tydligare besked om hur utbildningssystemet ska matcha tjänstemännens behov av kompetensutveckling.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 augusti, 2021

Ta vara på distansrevolutionen!

Nu är många av oss tillbaka i arbetsvardagen igen. Efter en sommar med sol och värme regnar det utanför rutan och vardagslunken är här. På många sätt skönt. Men fortsatt ser arbetsvardagen inte ut som den gjorde innan pandemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan. Pandemin inte över. Och förändringen av arbetslivet under den här tiden har skyndats på rejält. En distansrevolution är här. Och följderna av den kommer i grunden förändra vårt sätt att organisera arbetet.

Arbetsmiljö, Corona

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

02 september, 2021

Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?

På ledarplats tar man upp att distansarbetet under pandemin har gett oss en jämställdhetsnyckel. Men en utveckling mot att främst kvinnor kommer att arbeta på distans framöver är inte automatiskt en lösning eller en renodlad förbättring för jämställdheten.

Jämställdhet, Distansarbete

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

26 augusti, 2021

Håll ögonen på budgetbollen

Idag höll finansminister Magdalena Andersson den sedvanliga pressträffen på Harpsund om det ekonomiska läget och inriktningen på budgetpropositionen. Läget är fortfarande osedvanligt osäkert, inte minst därför att trots allt ingen vet vart smittspridningen tar vägen. Det är därför viktigt att inriktningen i hög grad handlar om strukturellt riktiga insatser för ekonomins återhämtning samtidigt som politiken fortfarande behöver vara ytterst snabbfotad om förutsättningarna förändras.

A-kassan, Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

20 augusti, 2021

Intressanta förslag från en efterlängtad utredning

Idag presenterades slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) av Samuel Engblom, särskild utredare. Betänkandet innehåller många intressanta förslag som tillsammans ökar fokus på prevention och rehabilitering, och ökar möjligheterna för dem som helt saknar arbetsförmåga trots rehabilitering att få sjukersättning. Nu ska förslagen remissbehandlas – och därefter är det upp till politikerna.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.