"Avfolkningen av landsbygden urholkar välfärden"

Debatt 06:37 27 januari, 2014

Sverige är ett befolkningsmässigt litet men geografiskt stort land. Detta ställer särskilda krav när det gäller välfärdens finansiering och investeringar i till exempel infrastruktur.

Skatteintäkterna ska helst öka i minst samma takt som utgifterna. Här börjar dock utvecklingen bli problematisk. Utgifterna är nämligen i hög grad korrelerade med den demografiska utvecklingen.

En ny studie som TCO låtit SCB göra av Sveriges demografiska utmaningar fram till år 2030, och som presenteras inom kort, ger en alarmerande bild av möjligheten att finansiera välfärden utan sänkta ambitionsnivåer i delar av landet. Studien visar på ett Sverige där förutsättningarna till likvärdig välfärd glider isär allt mer.

Ett Sverige som befolkningsmässigt och sysselsättningsmässigt blir allt mer tudelat och där regioner och kommuner med åldrande befolkning och färre i arbetskraften får allt svårare att finansiera välfärden. Enligt rapportens huvudscenarier kommer befolkningen att i hög grad fortsätta koncentreras till storstadsregionerna och minska i glesbygdsområden. Flyttströmmarna i kombination med en åldrande befolkning får i vissa fall dramatiska konsekvenser på åldersstruktur, framtida sysselsättning. Försörjningskvoten, förenklat beskrivet som antalet ej i arbete relativt antalet sysselsatta, försämras radikalt i delar av landet. Sveriges befolkning antas öka med över 1 miljon, till 10,7 miljoner år 2030.

I huvudscenariot kommer nästan halva ökningen att ske i Stor-Stockholm som växer med ca 460 000 invånare. Storstäderna växer men befolkningen i övre Norrlands inland minskar och övriga norra Sverige från Värmland-Dalarna-Gävleborgs län och norrut står och stampar. Antalet som är 75 år och äldre år 2030 kommer enligt prognosen att vara nästan 500 000 fler än i dag, en ökning med nästan 60 procent. Under samma tid kommer antalet i de mest förvärvsaktiva åldrarna 20–64 år att öka med bara fyra procent.

Problemen riskerar att bli allvarliga för välfärdens finansering i de kommuner som krymper eller står still befolkningsmässigt och samtidigt får en allt äldre befolkning. I många kommuner som drabbas hårt av att personer i yrkesverksam ålder flyttar till storstäderna och andelen äldre ökar snabbt blir det mycket svårt att upprätthålla dagens nivåer i välfärden utan kraftigt ökade resurser. Problemet är att skatteunderlaget i dessa kommuner minskar i samma takt som kostnaderna ökar.

För att kunna möta denna ökande obalans i den framtida försörjningskvoten krävs att arbetsmarknaden fungerar väsentligt bättre framöver än den gör idag. Sysselsättningsgapet mellan svenskfödda och utrikes födda måste minska kraftigt, arbetstidsgapet mellan kvinnor och män likaså och fler måste kunna jobba längre upp i åren.

Bara rekryteringsbehoven är omfattande. Beräkningarna tyder på att i de demografirelaterade näringsgrenarna, d.v.s. barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt övrig vård och omsorg, kommer kommunerna bara fram till 2020 att behöva öka antalet anställda med 8,5 procent eller 93 000 personer för att behålla nuvarande kvalitet och personaltäthet. Att klara detta kräver inte bara att kommunerna är attraktiva arbetsgivare utan även att det finns finansiering för att klara ökningen.

Politikerna måste ge svar på hur välfärdstjänsterna ska bli tillräckligt attraktiva lönemässigt så att fler vill jobba där – inte minst i glesbygdskommunerna. Detta är i hög grad en kostnadsfråga. Men man måste även svara på frågorna hur utbildningssystemen ska kunna växla upp, hur bostadsbyggandet i storstäderna ska kunna öka rejält, men framförallt på frågan hur skola, omsorg och sjukvård ska finansieras likvärdigt i hela landet.

Konjunkturinstitutet pekade i höstas på att Sverige riskerar en brist i den offentliga kassan på runt 80 miljarder redan om några år. Det innebär i praktiken att överskottsmålet är oförenligt med välfärdsambitioner och skattesänkningar redan då. TCOs och SCBs prognos visar att läget riskerar att bli betydligt värre den närmaste 20 åren. Utvecklingen tyder på att de offentliga utgifterna för framför allt vård och omsorg sannolikt måste öka snabbare än BNP för att inte standarden ska försämras. Kommunerna finansierar huvuddelen av välfärdens vård och omsorgstjänster. För att klara de framtida behoven måste kommunerna få större möjligheter att möta utmaningarna.

Detta kommer inte att gå att hantera utan prioriteringar. Om välfärden inte ska bli det som stryker på foten måste antingen kommunalskatterna höjas under lång tid i väldigt många kommuner eller staten skjuta till betydligt större statsbidrag till kommunerna. Det senare ter sig svårt att hantera inom ramen för det nuvarande överskottsmålet. Inte minst som staten står inför betydande investeringsbehov även inom andra områden.

Överskottsmålet har aldrig varit tänkt att vara för evigt utan ett sätt att så att säga ”förskottsinbetala” för de kostnader som väntar på grund av bland annat en åldrande befolkning, eller kriser på arbetsmarknaden. Tanken med överskottsmålet har varit att både skapa ökad beredskap för att föra en mer expansiv finanspolitik i dåliga tider eller när det behövs ökade investeringar, och ett sätt att skapa en marginal att öka utgifterna under perioder när demografin förvärras.

Den nya prognos som TCO låtit SCB göra visar tydligt att det inte längre är möjligt att lura oss själva och väljarna att det är möjligt att slippa välja. Om välfärden ska kunna förbättras eller till och med bara upprätthållas på nuvarande nivå, krävs antingen skattehöjningar eller ett slopat överskottmål. Annars räcker inte pengarna. Det rimligaste är att slopa överskottsmålet. Det mest olyckliga vore att det blir välfärden som blir Svarte Petter.

Valets huvudfrågor måste ta avstamp i dessa grundfakta och i frågan om vilken samhällsutveckling vi vill se. Vård, skola, omsorg och trygghetssystem kräver ökade investeringar framöver. Det är nyckeln till framtida välfärd i hela landet. Samtidigt gör den höga arbetslösheten i kombination med en allt mer globaliserad ekonomi det tydligt att vi behöver investera mer och spara mindre. Marknaden kommer skoningslöst att lämna de länder bakom sig som slarvar och tror att det är en framgångfaktor att vara ett lågprisalternativ när det gäller investeringar.

Att ”privatisera” socialförsäkringarna, som bland annat SNS föreslagit, ger i sig inga besparingar. Staten kommer sannolikt framöver att behöva stå för en större del av välfärdens finansiering genom riktade bidrag till kommunerna. Finansministerkandidaterna Magdalena Andersson och Anders Borg är svaret skyldigt till hur ekvationen ska lösas om inte överskottmålet överges.

Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef, TCO

4 av 10 föräldralediga har missgynnats

En undersökning som TCO gjort tillsammans med Unionen visar att 4 av 10 tjänstemän som varit föräldralediga mer än ett år har missgynnats av sin arbetsgivare. Det är något som är förbjudet enligt lag. 

Läs mer

Debatt

Studiestödet måste matchas med ett utbildningsutbud

Genom partsöverenskommelsen öppnas nya ekonomiska möjligheter för yrkesverksamma att studera. Men för att få fullt genomslag krävs att universitet, högskolor och yrkeshögskolan möter upp med nya typer av kurser, anpassade till individers och arbetsmarknadens behov. Det arbetet måste börja nu, skriver Therese Svanström, TCO.

Nyheter

Allt fler kan jobba längre - med rätt förutsättningar

Arbetslivet kan bli längre men det kräver att arbetsmiljön förbättras och att alla människor, oavsett ålder, har möjlighet att vidareutbilda sig.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Arbetsgivare fortsätter straffa föräldralediga

En kvinna får inte vara med i lönerevisionen på samma villkor som sina kollegor. En annan har inte samma möjligheter till kompetensutveckling. En småbarnspappa får inte komma tillbaka till tidigare arbetsuppgifter. En blivande mamma sållas bort i rekryteringen. Anledningen? De är, har varit eller ska vara föräldralediga.

Nyheter

TCO vill att regeringen ska motsätta sig ackreditering av representanter från Myanmar

Tillsammans med LO och Saco, har TCO uppmanat arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att se till att representanter för militärjuntan från Myanmar inte får ackreditering till den pågående ILC-konferensen.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 juni, 2021

Pensionssystemet behöver utvecklas långsiktigt

Pensionsfrågorna är viktiga för mig och de är viktiga för medlemmarna i TCO:s förbund. För TCO som facklig organisation är naturligtvis fokuset stort på arbetslivet, här och nu. Frågor om arbetsmiljö, kompetensutveckling och villkor för dig i ditt arbete. Men vår uppgift är också att bidra till att den dagen då din arbetsinsats är över och livet som pensionär tar vid – att den tiden blir så bra som möjligt.

Pension

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

31 maj, 2021

Rättvis klimatomställning

Fackföreningar i Storbritannien drog hårda lärdomar från nedläggningarna av kolgruvorna på 80-talet så idag, när hela samhället ska ställas om, ligger social och ekonomisk rättvisa i centrum på den klimatpolitiska agendan.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 maj, 2021

Trygghetssystemen måste moderniseras så att de passar för alla typer av anställningar

Att högst åtta personer får bevittna ett kultur- eller idrottsevenemang har på många sätt blivit själva symbolen för dagens coronarestriktioner. Pandemin har drabbat kulturarbetare extra hårt för här hittar vi ofta andra anställningsformer än den traditionella tillsvidareanställningen vilket i sig är ett problem. Under pandemin har det blivit tydligt att våra trygghetssystem inte är uppdaterade för dagens arbetsmarknad med följden att de inte riktigt räcker till för många grupper.

A-kassan, Trygghetssystem

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

25 maj, 2021

Äntligen är internationella arbetskonferensen igång!

De närmaste veckorna kommer några tusen människor över hela världen i de 187 medlemsländerna samtidigt sitta hemma framför sina datorer i minst 3 timmar per dag för att delta i ILO:s världskonferens (ILC).

Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

21 maj, 2021

Tydliga regler om integritet i arbetslivet behövs

Frågan om personlig integritet i arbetslivet har utretts flera gånger på uppdrag av regeringar av olika kulör. Inget har dock hänt, och det finns ett stort behov av lagstiftning. Tidigare i veckan som gick lyfte TCO därför frågan på DN debatt.

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

20 maj, 2021

Ny visselblåsarlag på gång - nu krävs utbildningsinsats

En ny visselblåsarlag kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra! Men lagen kommer vara komplex och svår att tyda, därför kommer det behövas massiva utbildningsinsatser, inte minst för arbetsgivarna.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.