Den svenska partsmodellen kan sammanfattas med ett ord - samarbete. Den går ut på att fack och arbetsgivarorganisationer tillsammans kommer överens om de bästa villkoren på arbetsmarknaden, utan att staten behöver lägga sig i varje beslut. Alltså är det de som står närmast frågorna, som tar besluten som rör den relevanta arbetsmarknaden. Och det är väl inte särskilt konstigt egentligen. Vilka andra skulle annars vara bäst lämpade att diskutera en viss arbetsmarknad, än de som faktiskt jobbar i den? Det är den svenska partsmodellen. Och i förlängningen leder det till glada och kreativa människor i arbetslivet, samtidigt som det ger förutsättningar för flexibilitet till arbetsgivarna. En riktig win-win, så att säga.