TCO:s remissvar på betänkandet Övergångsrestriktioner – ökat förtroende för offentlig verksamhet

Arbetsrätt

Remissvar

2024-02-12

TCO är kritiskt till utredningens förslag om övergångsrestriktioner för offentliganställda. Det är av yttersta vikt att värna anställdas möjligheter till rörlighet då detta gynnar hela arbetsmarknaden. Jämfört med dagens regelverk –som endast omfattar högre befattningar såsom statsråd och statssekreterare – är förslaget långtgående och oproportionerligt. För att en offentlig anställning ska fortsätta att vara attraktivt är det viktigt att motverka överdrivna begränsningar. Således är en stor brist i utredningen att den inte i första hand tittar på hur potentiella intressekonflikter skulle kunna förebyggas, snarare än att enbart fokusera på att införa begränsningar.

TCO har skickat in ett remissvar till Finansdepartementet om betänkandet Övergångsrestriktioner – ökat förtroende för offentlig verksamhet (SOU 2023:45). TCO:s svar bygger i stor utsträckning på OFR S/P/O:s remissvar.

TCO är kritiskt till utredningens förslag om övergångsrestriktioner för offentliganställda. Om regeringen går vidare med förslaget är det dock viktigt att följande synpunkter beaktas:

Den föreslagna personkretsen för bred och för ospecifik

 TCO anser att betänkandets förslag är alldeles för långtgående då utredningen inte begränsar den personkrets som ska omfattas av övergångsrestriktioner. På samma gång lyckas inte utredningen att vara tillräcklig specifik i sina föreslagna kriterier för när det är lämpligt att applicera övergångsrestriktioner. Det ger ett alldeles för brett tolkningsutrymme för när regelverket kan/ska tillämpas och kan i princip innebära att övergångsrestriktioner införs för samtliga offentliganställda. Det gör att förslaget varken är förutsägbart, tydligt eller rättssäkert.

Vi ser också att förslaget i betänkandet ger en alldeles för omfattande och ensidig beslutanderätt till enskilda arbetsgivare. Många offentliganställda har komplexa roller och har tillgång till mycket information vilket gör beslut om övergångsrestriktioner komplicerade. Vi anser att om inte ens utredningen lyckas specificera vilken personkrets som ska begränsas av övergångsrestriktioner är det osannolikt att enskilda arbetsgivare kan utföra uppgiften. I teorin skulle en arbetsgivare med de föreslagna bestämmelserna kunna besluta att samtliga anställda ska omfattas av regleringen. Det finns även en risk att arbetsgivarna inte tillämpar regelverket på ett enhetligt sätt vilket skulle medföra stora skillnader mellan arbetsplatserna.

Förslagen ger inlåsningseffekter och partsinflytande saknas

I grunden är betänkandes förslag uppbyggt på ett sådant sätt som innebär att arbetstagarens ställning försämras. På individnivå kommer regelverket att skapa inlåsningseffekter, eftersom det skapar osäkerhet om huruvida en övergång till en arbetsgivare utanför den offentliga sektorn ens är möjlig. Förslaget lämnar inget eller ytterst begränsat utrymme för parterna att involveras i beslut om att meddela en arbetstagare en övergångsrestriktion eftersom utredningen anser att lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) inte ska tillämpas och att många av förslagen ger arbetsgivaren en långtgående beslutanderätt. Därtill är det värt att poängtera att det idag redan finns befintliga regler såsom lojalitetsplikten, sekretesslagstiftning och företagshemlighetslagen som på olika sätt motverkar intressekonflikter.

Riskerar att underminera värdet av offentliga anställningar

Förslaget riskerar vidare att underminera värdet av offentliga anställningar. Enligt förslaget ska regleringen endast tillämpas på individer som innehar en offentlig anställning. Uppdragstagare, till exempel konsulter omfattas därmed inte av ett liknande regelverk trots att det finns uppdragstagare som för närvarande har långa och omfattande uppdrag. Det är viktigt att poängtera att en offentligt anställd arbetar på medborgarnas uppdrag medan konsulter i första hand har lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare. Det är anmärkningsvärt att konsulter inte ska omfattas av några begränsningar trots att de kan ha liknande arbetsuppgifter och kan få tillgång till samma information som en offentligt anställd. Denna skillnad riskerar att leda till att fler avstår från en offentlig anställning till förmån för andra anlitandeformer.

Om regeringen går vidare med förslagen – gör lagstiftningen semidispositiv

Om regeringen avser att gå vidare med förslaget uppmanar TCO slutligen regeringen att överväga om den föreslagna lagstiftningen (i alla fall delvis) kan göras semidispositiv för att underlätta den praktiska hanteringen av många av de frågor som uppkommer med anledning av förslaget.

Sammanfattningsvis anser TCO att utredningens förslag är både mycket ingripande på individnivå och kan leda till oproportionerliga effekter. Förslagen saknar ett arbetstagarperspektiv och riskerar att bli ett hinder för statens fortsatta kompetensförsörjning och för rörligheten på arbetsmarknaden.

Mot bakgrund av det ovan anförda kan inte TCO tillstyrka förslaget i sin nuvarande utformning.

Läs hela remissvaret för mer detaljerade synpunkter.

Bild på Magnus Lundberg

Jurist

Magnus Lundberg