Medelklassen har blivit statens kassako

Debatt 05:03 15 mars, 2014

Många människor i vårt land har gjort en klassresa in i medelklassen. På basis av högre utbildning och strukturförändringar på arbetsmarknaden rör sig individer i riktning mot ett tjänstemannayrke som deras föräldrar inte hade. Med det följer högre inkomster och ett drägligare liv än vad föräldragenerationen fick erfara. Denna medelklass står idag för drygt 60 procent av den totala lönesumman i ekonomin. Bidraget till staten är betydande, också om man tar hänsyn till de senaste årens jobbskatteavdrag.

Men de senaste 10 åren har från utdelningen från välfärdsstaten minskat. Välfärdsförsäkringarna har urholkats kraftigt och balansen mellan inbetalningar och trygghet har blivit allt sämre.

Ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen är det främsta exemplet: 2004 fick en grundskollärare ut 80 procent av sin tidigare inkomst från försäkringen, idag har det sjunkit till 67 procent. För en tekniker har ersättningen fallit från 69 procent 2004 till 51 procent idag och för en säljare från 65 till 48 procent 2014. 

Bara knappt fyra procent av de arbetslösa medlemmarna i TCO-förbunden får idag 80 procent av sin tidigare lön från den vanliga a-kassan. Det beror på att den högsta ersättningen i princip legat oförändrad sedan början av 2000-talet. Den maximala ersättningen man kan få från arbetslöshetsförsäkringen idag, oavsett hur mycket man tjänar, är 14 960 kronor i månaden före skatt. Staten har tagit rollen som Joakim von anka, som ständigt öser in pengar från tjänstemännen i sitt bankvalv för att sedan snålt stänga dörren när behoven uppstår.

För att få det så viktiga skyddet vid arbetslöshet betalar TCO-förbundens medlemmar fyra gånger:

  • A-kassan finansieras till del med en arbetsgivaravgift, den så kallade arbetsmarknadsavgiften, som räknas av löneutrymmet. Idag uppgår den till 2,91 procent på lönesumman. Arbetsgivaren betalar in summan men räknar sedan av denna när man förhandlar och beslutar om kommande löneutrymme.  
  • För det andra betalar vi individuellt en medlemsavgift till a-kassorna. Medlemsavgiften uppgår till mellan 85 och 160 kronor per månad beroende på vilken arbetslöshetskassa man tillhör. Avgiften är ett direkt bidrag från a-kassemedlemmarna till finansieringen av arbetslösheten och a-kassornas egna kostnader.
  • För det tredje avstår vi löneutrymme för det inkomstskydd som omställningsavtalen ger. I omställningsavtalen, som sluts mellan fack och arbetsgivare och som därför statsmakten inte har något med att göra, finns möjlighet till ekonomisk utfyllnad under en tid av arbetslöshet. Men kostnaderna för omställningsavtalen tas från existerande löneutrymme. Vill arbetstagarna ha bättre inkomstskydd, får man nöja sig med lägre löneökningar.
  • För det fjärde, slutligen, betalar fackmedlemmar en individuell premie till fackens inkomstförsäkringar. Dessa försäkringar är tillkomna på rent affärsmässiga grunder och således inte avtalade försäkringar. Den premie som försäkringsbolaget vill ha är direkt relaterad till den risk för arbetslöshet som fackförbundets medlemmar har.

Tjänstemännen är därför på sätt och vis statens kassako. Vi betalar allt mer men får tillbaka allt mindre.

TCO:s undersökningar visar att förbundens medlemmar gillar principen om den generella välfärden och att solidariteten med andra grupper är stark. Den generella välfärden, byggd på principen om inkomstbortfall när man blev sjuk, arbetslös, arbetsskadad och när man fick barn, har också länge varit en viktig mekanism för att hålla landet samman.  Och en viktig poäng är att den skulle gälla alla, också de som tjänar bra. Det var på den grunden som politiken vann tillit hos medelklassen. Höga skatter skulle motsvaras av inkomsttrygghet när man behövde det.

Men den inställningen är inte given. Den kan upprätthållas bara om medelklassen känner att välfärdsystemet någorlunda täcker ens behov.

I debatten kallas ibland arbetslöshetsersättningen nedsättande som ett bidrag, som underförstått skall ses som en belastning, som tärande. Inget kan vara mer fel och historielöst. Sverige är ett exportberoende land med hög dynamik på arbetsmarknaden. Varje år försvinner ca 400 000 jobb och lika många tillkommer. För att klara den höga jobbomsättningen och konkurrensen mot omvärlden behöver vi smarta system som gynnar omställningsförmågan. När verksamheter och jobb försvinner är a-kassan en viktig ekonomisk brygga över in i ett nytt jobb i nya branscher. Om a-kassan är dålig fungerar omställningen i ekonomin sämre. Då drar sig människor för att byta jobb. Då stannar många hellre kvar på ett arbete som upplevs tryggt än att byta till ett nytt och mer produktivt men osäkert arbete. Häromdagen uttalade sig ordförandena i LO och Saco tillsammans med mig mycket positivt inför ett nytt frihandelsavtal mellan Europa och USA. Ett sådant avtal kommer att sätta ännu högre omvandlingstryck på ekonomierna. Om den omställningen ska fungera effektivt och ske på ett socialt acceptabelt sätt måste både arbetare och tjänstemän kunna röra sig smidigt mellan jobb och kunna ha kortare arbetslöshetsperioder mellan dem. Då behövs en arbetslöshetsförsäkring som fungerar och en bättre balans i ansvarstagandet mellan staten och individen.

De fackförbund som tecknat inkomstförsäkringar för sina medlemmar har all anledning att vara stolta över dessa. De utgör en viktig del av tryggheten vid arbetslöshet för den enskilde. Men det behövs en bättre balans i ansvarstagandet mellan staten och facket. I takt med urholkningen av försäkringens värde övervältrar staten ett allt större risktagande på enskilda förbundsförsäkringar. Dessutom har tryggheten för den enskilde blivit beroende av att det fack man tillhör har råd att teckna en försäkring. Detta är ohållbart i längden.

Legitimiteten för välfärdsförsäkringarna är hotade om inget görs. Medelklassens vilja att finansiera den generella välfärden kommer att svikta. Det leder i sin tur till mer av privata lösningar och ytterligare ojämlikhet i vårt land. Det är få som önskar sig det.

Det är rimligt att medelklassen får större utväxling på den betalningsvillighet för gemensamma ändamål som ändå finns. Mest prioriterat är en förbättrad ersättning i arbetslöshetsförsäkringen genom ett högre takbelopp. Det skulle förbättra tilliten till välfärden och bidra till en effektivare omställningskedja på arbetsmarknaden.

Eva Nordmark
Ordförande TCO

Efter pandemin krävs lag om personliga integriteten

Pandemin har lett till en snabb utveckling av digitala arbetssätt. För att ta vara på fördelarna men samtidigt behålla tilliten krävs tydliga regler om hur information får användas.

 

Läs mer

Debatt

Inför en lag om personlig integritet i arbetslivet

Efter pandemin måste en lag om personlig integritet i arbetslivet införas, det kräver TCO i ett brev till regeringen och i en artikel på Dagens nyheters debattsida.

Nyheter

Nya förslagen för arbetskraftinvandring räcker inte

Dagens system för arbetskraftsinvandring har flera brister som behöver åtgärdas. Men de förslag som presenteras i utredningen om arbetskraftsinvandring är inte tillräckliga.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Krävs social dialog för att få fart på europeisk ekonomi

En lyckad jobbpolitik, klimatanpassning och konkurrenskraft går hand i hand med kompetensutveckling, social trygghet och jämställdhet. Vägen dit är via starka parter på arbetsmarknaden, skriver vi tillsammans med våra nordiska kollegor på Altinget.

Nyheter

Omställning är nyckeln till snabb återhämtning för Europas ekonomi

I helgen träffas EU-ländernas regeringar och arbetsmarknadens parter i portugisiska Porto för att ta vidare arbetet från det sociala toppmöte som hölls i Göteborg 2017, där EU:s pelare för sociala rättigheter antogs. TCO har inför mötet lyft tillgång till vidareutbildning samt jämställdhet och kollektivavtalslösningar som de allra mest prioriterade frågorna för en snabb och hållbar återhämtning av den EU:s ekonomi. Inför mötet i Porto har EU-kommissionen stakat ut flera ambitiösa mål till 2025, där ett är särskilt viktigt: att 60 procent av EU:s vuxna befolkning varje år ska delta i utbildning eller kompetensutveckling.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 april, 2021

Två glädjande rapporter visar på ökad facklig styrka!

En arbetsmarknad i förändring innebär utmaningar. Arbetsvillkor förändras, nya jobb uppstår och nya branscher tillkommer där arbetsvillkoren naturligtvis ska vara schyssta. TCO-förbundens medlemmar uttrycker ett behov av kunskapshöjande insatser för att de ska klara av att hänga med i sina yrken. Då är det viktigt med ökad facklig styrka, och förra veckan presenterades två rapporter som pekade i just den riktningen.

Sofia Råsmar - EU-jurist

10 maj, 2021

Tjänstemän - vilket EU vill ni leva i?

På Europadagen 9 maj började samtalet om EU:s framtid under namnet Konferensen om Europas framtid, också kort och gott omnämnd som framtidskonferensen. I en rad debatter och diskussioner ska människor från hela EU under ca ett års tid dela med sig av sina idéer och på så sätt bidra till att skapa vår gemensamma framtid.

EU

Mika Domisch - Internationell sekreterare

06 maj, 2021

Porto visar vägen

Ibland måste man lyfta blicken för att se skogen för alla träd. EU är som bekant ett samarbete mellan 27 medlemsländer som inte bara bildar världens största marknad utan som med sin gemensamma handelspolitik är en allt tyngre global spelare. Samtidigt blir den globala ekonomiska konkurrensen allt tuffare när globalisering, digitalisering och klimatutmaningen leder till snabbt föränderliga samhällen och arbetsmarknader. Men hur ska EU hävda sig i framtiden?

EU, Partsmodellen

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

26 april, 2021

TCO fördömer fängslandet av fackliga ledare i Hongkong

Nyligen dömdes Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för den oberoende fackliga organisationen Hong Kong Confederation of Trade Unions, HKCTU, till 14 månaders fängelse. Hans brott består i att ha organiserat en demonstration mot Kinas ökande inflytande i Hongkong i augusti 2019, och att ha deltagit i protesterna mot inskränkningarna av demokratin under 2020.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 april, 2021

Ännu en underbar natt!

Ikväll är det 40 år sedan det som kom att kallas ”den underbara natten” inleddes, då en politisk överenskommelse om en skattereform gjordes. En bra dag att påminna om politiska förhandlingar kräver ett gediget genomarbetat underlag för att lösningarna ska bli bra. Januariavtalets skattereform har ännu inte påbörjats. Finansministern borde jubilera genom att sätta igång en expertutredning. Så kanske ännu en underbar natt kommer!

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

21 april, 2021

Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

Jämställdhet

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.