Internet har skakat om nyhetsmedier, nöjesindustri, forskning och andra informationsbaserade verksamheter i grunden. Allt fler menar att turen nu har kommit till utbildningssektorn. Nätbaserat lärande och MOOCs (massive open online courses) utvecklas i snabb takt och kan få stora konsekvenser för den högre utbildningen i Sverige och internationellt. Hur jobbar svenska lärosäten med det här och vad har teknikutvecklingen för betydelse för pedagogik och utbildningskvalitet, breddad rekrytering, högskolans internationalisering och i yrkeslivet?

Lunds universitet erbjuder nätbaserade kurser via Coursera och Karolinska Institutet via den andra stora plattformen för den här typen av utbildningar, EdX. Kurserna bygger på videoföreläsningar och innehåller en del textmaterial och övningar där deltagarna kan testa sina kunskaper. Båda lärosätena har fått stora mängder deltagare och lyckats nå ut med sina kurser i den internationella konkurrensen. Drivkrafterna hos båda lärosätena är att föra ut sin kunskap till fler, att synas på en global arena och att lära sig tekniken.

Vid Högskolan Dalarna har man länge arbetat med distanskurser som ger högskolepoäng. Där har man identifierat två faktorer som är viktiga för att hålla hög kvalitet på utbildningarna. Det ena är mötet mellan människor, där kunskapsbyggandet sker. Därför finns studieytor på nätet för studenterna, som de använder för att diskutera och studera tillsammans online. Den andra faktorn är föreläsningar, som både lärare och studenter vill ha kvar föreläsningar. Därför har Högskolan Dalarna utvecklat ett enkelt och användarvänligt format, där lärarna enkelt startar sändningen från föreläsningssalen och där studenter kan ställa frågor i realtid via nätet.

Den största utmaningen för lärosätena ligger i att hitta en ekonomiskt hållbart modell för de nätbaserade kurserna. På Karolinska Institutet finansierades de första EdX-kurserna av pengar från både pr-kontot och utvecklingskontot. Dessutom stod inte ersättningen till lärarna i proportion till den tid de lade ned.

Moderator är Stefan Hrastinski.

Ladda ned presentationerna här:

Jan-Olov Höög, Karolinska Institutet (pdf)

Marita Ljungqvist, Lunds Universitet (pdf)

Klicka här för att se hela seminariet.