Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Rapporter

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

För att undersöka de privatekonomiska förutsättningarna för yrkesverksamma att studera idag har TCO gjort ett antal exempelberäkningar. Vi utgår från två hushållstyper:

1.  Två sammanboende vuxna och två barn som är 4 respektive 6 år gamla. De vuxnas löner är 35 000 kronor23 respektive 25 000 kronor.

2. Frånskild ensamstående förälder med två lite äldre barn: 12 och 14 år, som bor varannan vecka hos föräldern. Lön: 35 000 kronor.

Utifrån dessa hushållstyper gör vi exempelberäkningar på effekten på hushållsekonomin av att övergå till studier.

I rapporten går vi även igenom statistik över studiemedelsuttaget, med fokus på studier på eftergymnasial nivå, framförallt på universitet och högskola samt yrkeshögskolan.

Att återvända till skolbänken mitt i yrkeslivet innebär stora direkta kostnader för den enskilde. Som framgår av våra beräkningar innebär det att månadsinkomsten sjunker, även för den med tilläggsbidrag och tilläggslån. Merparten av studiemedlet består av just lån, vilket innebär en framtida kostnad även efter att studierna slutförts då lånet måste återbetalas. Dessutom går den studerande miste om inbetalningar till tjänstepension under studietiden.

För att det ska bli privatekonomiskt möjligt för yrkesverksamma med familj att vidareutbilda sig krävs en högre ersättningsnivå än den som ges inom dagens studiemedel. Detta beläggs av såväl det som yrkesverksamma tjänstemän själva uppger, som av de exempelberäkningar på hushållsekonomi som TCO redovisar i den här rapporten.

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund