Varannan student får för lite lärarledd undervisningstid

Pressmeddelanden 15:56 2 juni, 2013

Nästan hälften av heltidsstudenterna vid universitet och högskolor i Sverige uppger att de får mindre än nio timmars lärarledd undervisningstid i veckan, vilket är lägstanivån i det nuvarande resurstilldelningssystemet för högre utbildning. Minst lärarledd tid får studenter inom humaniora och samhällsvetenskap. Det visar en ny rapport från TCO, som också visar på andra kvalitetsbrister i den högre utbildningen.

Sedan 2009 har TCO undersökt hur mycket lärarledd undervisningstid studenter får i Sverige. Årets resultat hamnar på ungefär samma låga nivå som tidigare. Men det finns vissa tecken på förbättring. Andelen studenter inom i de lägre tidskategorierna (3-5 och 6-8 timmar lärarledd undervisning) har minskat en aning, medan andelen i de högre intervallen (12-14 och mer än 15 timmar lärarledd undervisning) har ökat svagt.

Förändringarna är dock mycket små i förhållande till regeringens satsningar på omkring 700 miljoner kronor under åren 2007 till 2012 på ökad undervisning för de studenter som får minst lärarledd tid.

– Det är mycket bra att regeringen tillfört ekonomiska resurser för att öka den lärarledda tiden. Tyvärr ser vi inte att det lett till något resultat. Åtgärder måste sättas in för att följa upp och säkra att de satsningar som görs framöver kommer studenterna till del i form av mer lärarledd undervisningstid, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark.

Årets undersökning visar att bristerna förvånande nog även präglar den första tiden i högskolan, då kontakten med läraren är som viktigast. Fyra av tio nybörjarstudenter uppger att de får mindre än nio timmars lärarledd undervisning i veckan och nästan hälften av nybörjarna undervisas oftast i grupper med fler än 30 studenter. Det är särskilt allvarligt för studenter med icke akademisk bakgrund och i ljuset av att studenternas studiemotivation och förkunskaper från gymnasieskolan tycks vara lägre än på mycket länge.

– Jag är bekymrad över att bristen på lärarledd tid och den dåliga kontakten med lärarna kan förstärka den sociala snedrekryteringen, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark.

I den TCO-rapport som publiceras idag kan vi också visa att situationen är bekymmersam när det gäller studenternas självstudier, undervisningsgruppernas storlekar och en rad andra faktorer som enligt forskningen är avgörande för kontakten mellan lärare och studenter. Sammantaget tyder TCO:s undersökning på att bristen på lärarledd tid och de stora undervisningsgrupperna inte kompenseras av effektiva pedagogiska metoder och studentcentrerat lärande.

Fakta om undersökningen
TCO:s undersökning omfattar 1844 heltidsstudenter inom alla utbildningsområden vid omkring 40 universitet och högskolor runtom i landet. Enkäten utgjorde en del av webbundersökningen Studentbarometern 2013, som gjordes under perioden 28 mars till 17 april 2013 via företaget Studentkortets databas, där omkring 160 000 studenter är registrerade.

Det här vill TCO

• Öka resurserna till de mest eftersatta utbildningsområdena. Ersättningarna till humaniora och samhällsvetenskap bör höjas med drygt tio procent jämfört med 2013 års ersättningsnivå. Kostnaden för detta beräknas till omkring en miljard kronor.

• Säkerställ en hållbar finansiering av den högre utbildningen. Den grundläggande orsaken till resursbristen är att utbildningsanslagen urholkas eftersom de inte skrivs upp i takt med kostnaderna. Lärosätena måste dessutom få särskilda resurser när de åläggs att utföra andra uppdrag än utbildning.

• Synliggör studenternas kontakt med lärarna. Regeringen bör ålägga ansvariga myndigheter och lärosäten att följa upp och redovisa olika typer av lärarledd tid och lärarkontakt.

• Följ upp det studentcentrerade lärandet och satsa på pedagogiken. Studentcentrerat lärande leder enligt forskning till hög utbildningskvalitet och är dessutom en grundprincip i Bolognaprocessen, där Sverige ingår tillsammans med 46 andra europeiska länder. Regering och lärosäten bör vidta åtgärder för att främja den pedagogiska praktiken, den högskolepedagogiska forskningen och lärarnas arbetsvillkor. Dåvarande Högskoleverkets stora enkätundersökning Studentspegeln bör återupptas.

• Förändra resurstilldelningen. Det nuvarande nationella resurstilldelningssystemet för högre utbildning infördes för nästan tjugo år sedan och fungerar idag dåligt. Till exempel kan statsmakterna inte styra resurserna till mer undervisning eller följa upp hur de anslagna medlen faktiskt används. En utredning bör omgående tillsättas för att få till stånd ett nytt system.

• Förändra kvalitetsutvärderingen. Det nuvarande kvalitetsutvärderingssystemet bedömer studenternas, snarare än utbildningarnas, resultat och har ett alltför stort fokus på uppsatser. Det har mött stark kritik såväl i Sverige som internationellt och behöver ses över på flera punkter.

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

”Nobeldesignern” Bea Szenfeld får TCO:s kulturpris 2018

Designern Bea Szenfeld tilldelas TCO:s kulturpris och årets kulturstipendiat är tonsättaren Jacob Mühlrad.

Läs mer här

A-kassan lovar runt men håller tunt

Det är en myt att svensk a-kassa är generös om man jämför med andra OECD-länder. Den svenska arbetslöshetsförsäkringen har gradvis försämrats, skriver TCO:s samhällspolitiska chef Samuel Engblom och utredare Mats Essemyr i en artikel i Dagens samhälle.

Läs mer här

Laddar ...

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund