A-kassan lovar runt men håller tunt

Debatt 12:20 23 november, 2018

Det är en myt att svensk a-kassa är generös om man jämför med andra OECD-länder. Den svenska arbetslöshetsförsäkringen har gradvis försämrats, med resultatet att vi nu snarare har en mindre generös ersättning vid arbetslöshet än de flesta jämförbara länder, konstaterar TCO:s samhällspolitiska chef Samuel Engblom och utredare Mats Essemyr i en artikel i Dagens samhälle.

Såväl i Sverige som utomlands finns det ofta en bild av att våra trygghetssystem, till exempel vid arbetslöshet, är generösa. I verkligheten har den svenska arbetslöshetsförsäkringen gradvis försämrats, med resultatet att vi nu snarare har en mindre generös ersättning vid arbetslöshet än de flesta jämförbara länder.

När man ska jämföra arbetslöshetsersättningen i olika länder måste man ta hänsyn till att den i många länder påverkas av hela hushållets ekonomiska situation. Ett normalstort hushåll med genomsnittlig inkomst i Sverige får från a-kassan cirka tvåtredjedelar av tidigare inkomst i fall en vuxen blir arbetslös. Det är betydligt lägre än för ett normalhushåll i OECD och EU. Inom EU är ersättningsgraden 76 procent och inom OECD är den 74 procent, alltså runt trefjärdedelar. I Tyskland ligger ersättningsgraden på 83 procent och i länder som Frankrike, Finland och Norge ligger den på 80 procent. Det är väsentligt mer generöst än i Sverige.

En viktig del i hur pass generös a-kassan är handlar om taket i a-kassan, alltså den högsta tillåtna ersättningen. A-kassan ger i dag maximalt 910 kronor per dag, vilket motsvarar 80 procent av tidigare lön upp till ett tak på 25 025 kronor, vilket inte är särskilt generöst. Länder som liknar Sverige, såsom Norge, Danmark och Belgien ligger något högre. Väsentligt högre a-kassetak har man i Tyskland, Frankrike och Holland bland andra.


Den som blir arbetslös i vårt land kan alltså inte räkna med att få en särskilt hög ersättning från den statligt finansierade arbetslöshetsförsäkringen. För många, men inte alla, kompenseras detta i viss mån av kollektivavtalade omställningsavtal och de fackliga organisationernas inkomstförsäkringar för medlemmar. Dessa bygger dock på a-kassan och är beroende av den är tillräckligt generös.


Inom den ekonomiska forskningen har det länge funnits en bild om att höga ersättningsnivåer till arbetslösa minskar viljan att söka jobb och därmed leder till högre arbetslöshet. Denna bild har emellertid nyanserats på senare år, bland annat i OECD:s Jobs Strategy 2018.

Sverige går en lågkonjunktur till mötes med svagare utveckling av såväl export som konsumtion och investeringar, något som dämpar svensk tillväxt och gör att sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar. En nedgång i ekonomin skulle också kunna sätta extra fart på den strukturomvandling som drivs av globalisering och digitalisering.

I det läget är det viktigt att trygghetssystemen fungerar. A-kassetaket skulle behöva höjas såväl för att ge individen ekonomiskt trygghet som för att hålla uppe konsumtionen. Flera politiska partier har på senare år tvärtom föreslagit att taket ska sänkas. Det vore ett mycket dåligt beslut.


Samuel Engblom
samhällspolitisk chef, TCO
Mats Essemyr
utredare för arbetsmarknadspolitik och arbetstidsfrågor, TCO

Det behövs en kompetens- och omställningspolitik för hela landet

TCO presenterar Jobbkartan, ny interaktiv statisk över hur arbetsmarknaden förändras

Läs mer och ta del av jobbkartan

Höstterminen är här!

Nu funderar många över hur man ska få tid till både arbete, familj och annat som man tycker är viktigt i livet. Livspusslet helt enkelt.

Läs mer

A-kassan - fyra år sedan taket höjdes

TCO presenterar en rapport som beskriver hur ersättningsgraden i a-kassan har utvecklats. Medverkar gör bland annat Lars Calmfors professor emeritus vid Stockholms universitet.

Läs mer

Laddar ...

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund