Fel väg med avgift för högre utbildning

Debatt 10:40 28 november, 2017

Tiden när det räckte att utbilda sig en gång är förbi. Och att införa avgifter skulle minska tillgängligheten till högre utbildning – utan att uppnå de förbättringar av kvalitet eller koppling till arbetsmarknadens behov som debattörerna efterlyser, skriver Eva Nordmark, TCO, i en replik.

Forskarna Johan Eklund och Dan Brändström skriver på SvD Debatt att Sverige som kunskapsnation bromsas av högskolan (21/11).

TCO välkomnar debatten om högskolans utformning och hur högre utbildning ska möta arbetsmarknadens behov. Även vi ser behov av att högskolan utvecklas för att bättre möta arbetsmarknadens behov. Det är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och för att säkra och utveckla välfärden.

Däremot vore det fel väg att gå att som debattörerna föreslår avgiftsbelägga högre utbildning. Det skulle minska tillgängligheten till högre utbildning, utan att uppnå de förbättringar av kvalitet eller koppling till arbetsmarknadens behov som de önskar se. Vidare skulle det riskera att öka den sociala snedrekryteringen till högskolan.

Nyckeln till att högre utbildning bättre ska hålla jämna steg med förändringar på arbetsmarknaden ligger i stället i att högskolan spelar en större roll i det livslånga lärandet. Tiden när det räckte att utbilda sig en gång är förbi och allt fler behöver fylla på med ny kunskap i takt med att kraven på kompetens förändras. TCO delar inte heller bilden att utbyggnaden av högskolan bidrar till problemet med försämrad matchning på arbetsmarknaden.

Tvärtom är tillgång till högre utbildning i hela landet och genom hela yrkeslivet en grundförutsättning för att Sverige ska kunna utvecklas som kunskapsnation. Det som i stället behöver utvecklas är utbudet av högre utbildning som i form och innehåll är relevant för yrkesverksamma mitt i livet och inom yrkesområden där det idag råder brist. Utbildningsutbudet behöver breddas och TCO har därför föreslagit att regeringen ger högskolan ett omställningsuppdrag.

Svensk arbetsmarknad står inför stora utmaningar där brist på arbetskraft med rätt kompetens är en av de största. Att arbetsmarknaden blir mer kunskapsintensiv gäller i hela landet och inte bara för storstadsregionerna. Urbaniseringen, strukturomvandlingen på arbetsmarknaden och de demografiska förändringarna innebär utmaningar som dagens utbildningssystem inte är tillräckligt väl anpassat för att möta. Att ge högskolor och universitet ett omställningsuppdrag är särskilt angeläget ur ett landsbygdsperspektiv. Oavsett var du bor i landet måste du kunna efterfråga högre utbildning utan att nödvändigtvis behöva flytta. Säkerställandet av bärkraftiga arbetsmarknadsregioner förutsätter att utbildningsutbudet är anpassat efter fler än flyttbenägna 19-åringar. Trösklarna behöver sänkas för att yrkesverksamma och personer mitt i livet ska kunna återvända till högre studier yrkeslivet ut. Det innebär att utbudet behöver göras mer flexibelt och att kortare kurser och studier på distans bör underlättas, vilket i sin tur leder till att fler kan möta nya kunskapskrav på arbetsmarknaden och göras attraktiva för nya jobb.

Genom att bättre anpassa utbildningsutbudet för yrkesverksamma ökar vi dynamiken på svensk arbetsmarknad och säkrar Sveriges konkurrenskraft och välfärd.

Den svenska partsmodellen

Hur fack och arbetsgivarorganisationer tillsammans kommer överens om de bästa villkoren på arbetsmarknaden.

Läs mer och se våra filmer

Staten måste ta ett större ansvar för att rusta upp trygghetssystemen!

Vad säger politiken om ansvarsfördelningen mellan stat och arbetsmarknadens parter? Välkommen till analys och samtal tisdag 22 oktober

Läs mer och anmäl dig här

Så får du familjeveckan att funka, Shekarabi

Vårt förslag är mer rättvist och utgår från familjers behov, skriver Samuel Engblom och Åsa Forsell på Aftonbladet debatt.

Läs mer

Laddar ...

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund