Digital kompetens en förutsättning för omställning

Debatt 10:32 22 mars, 2017

Om de nordiska länderna ska lyckas att utveckla goda system för livslångt lärande är det avgörande att arbetsmarknadens parter deltar i det arbetet, skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark och fyra andra kvinnliga fackliga ledare i Norden.

I alla de nordiska länderna står vi inför stora förändringar och ett växande behov av omställning på arbetsmarknaden till följd av teknologisk utveckling och digitalisering. Omställning i våra nordiska länder har också lyfts fram som en prioriterad fråga i Nordiska ministerrådet 2017.

Norden är ledande i digitalseringsfrågor och i relation till globaliseringen har den nordiska modellen med hög sysselsättning, hög tillit och en utbyggd välfärdsstat visat sig stå stark.

Den nordiska modellen — kännetecknad av hög organisationsgrad och väl utvecklat samarbete mellan arbetsmarknadens parter och mellan parterna och ländernas regeringar — måste tas till vara och utvecklas ytterligare. Tillsammans representerar vi fackförbund med över två miljoner medlemmar i SverigeNorgeDanmark och Island.

Vi organiserar bland annat ingenjörer, sjuksköterskor, lärare, poliser, bankanställda, ekonomer och en rad andra tjänstemannagrupper i både privat och offentlig sektor. Våra förbunds medlemmar arbetar i sektorer där ny teknologi och digitalisering ställer krav på att snabbt kunna ställa om, och medlemmarna vill också själva bidra till innovation, nytänkande och omställning i kraft av sin kompetens.

Den stora frågan nu är på vilket sätt Norden kan behålla sin position i framkant som en region präglad av innovation och kompetens. Kommer den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen att skapa ökad osäkerhet, otrygga arbetsplatser och fler arbetslösa? Eller kommer vi tvärtom se nya tjänster, verksamheter och arbetsplatser utvecklas? Svaret är bland annat beroende av politiska beslut och samarbete mellan våra regeringar och arbetsmarknadens parter. Vi anser att utbildningspolitiken och möjligheten till kompetensutveckling är helt centrala för att möta den digitala framtiden.

Det är dock politikernas ansvar att säkerställa att hela befolkningen kan ta del av en allt mer digital vardag och ett digitalt arbetsliv. Individer med digital kompetens har en klar politisk, social och ekonomisk fördel och bättre möjligheter att tillgodogöra sig information än individer som saknar dessa kompetenser. Vi har tillsammans indentifierat tre områden som skulle kunna bidra till den digitala utvecklingen på ett positivt sätt:

Statistik från EU pekar på att medan omkring 90 procent av framtidens jobb förväntas innehålla någon form av digital komponent, har närmare 40 procent av invånarna i unionen begränsade eller inga digitala färdigheter. EU:s nya kompetensagenda (New Skills Agenda) har som mål att enskilda personer såväl som arbetskraften i stort bör utrustas med de digitala färdigheter som de facto kommer att krävas. Här bör de nordiska länderna ta täten och säkerställa att detta mål omfattar hela befolkningen, såväl de med kort som lång utbildning samt grupper som idag står utanför arbetsmarknaden.

Unga människor under utbildning måste i högre grad än förut förberedas på ett arbetsliv i ett starkt förändringstryck. Den digitala kompetensen blir då en nödvändig resurs. Därför är det av största vikt att elever och studenter får ta del av stöttande lärandemiljöer och innovativa undervisningsmetoder innehållande ny teknologi såsom digitala lärplattformar. Utbildningen bör i största möjliga mån vara uppdaterad med avseende på den tekniska utvecklingen i arbetslivet som studenterna sedan skall möta.

Därför behöver vi stärka samspelet mellan utbildningsväsendet och arbetsplatserna, till exempel genom att skapa bättre möjligheter för elever och studenter att göra praktik i bland annat teknologiintensiva miljöer. De kunskaper och färdigheter som arbetslivet förväntar sig av anställda på allt mer tekniskt avancerade och digitala arbetsplatser, måste återspeglas i olika utbildningars kompetenskrav/lärandemål.

Samtidigt behöver ansvariga myndigheter i alla de nordiska länderna göra kraftfulla satsningar på forskning och utveckling så att vi har möjlighet att utveckla ledande miljöer och ligga i framkant när det kommer till att nyttja digitaliseringens fördelar i olika discipliner och forskningsområden.

Digitalisering och ny teknologi kommer att sätta sin prägel på hela arbetslivet, oavsett om vi talar om arbetsuppgifter som rationaliseras bort på grund av automatisering eller arbetsuppgifter som ändrar karaktär. Utbildningen man skaffade sig som ung kommer inte att hålla hela arbetslivet. Därför finns behov av hållbara system för livslångt lärande och vidareutbildning. Om de nordiska länderna ska lyckas att utveckla goda system för livslångt lärande är det avgörande att arbetsmarknadens parter deltar i det arbetet.

Vi ska dra fördel av den nordiska modellen och det befintliga samarbetet mellan arbetsmarknadens parter för att säkerställa en positiv utveckling. Nu mer än någonsin behövs ett starkt samarbete mellan regeringarna och parterna. Tack vara de nordiska ländernas förmåga att inte bara omfamna utan även leda förändring och innovation har Norden stora möjligheter att bli en vinnare i digitaliseringen.

Men då måste arbetstagarna känna en trygghet i omställningen som nu sker. En viktig förutsättning blir då att få till stånd mer av utbildning i arbetsmarknadspolitiken och mer av arbetsmarknad i utbildningspolitiken. Det kommer vi alla att tjäna på.

Eva Nordmark, ordförande TCO, Sverige

Bente Sorgenfrey, formand FTF, Danmark

Ragnhild Lied, leiar Unio, Norge

Jorunn Berland, leder YS, Norge

Elín Björg Jónsdóttir, leder BSRB, Island

Den svenska partsmodellen

Hur fack och arbetsgivarorganisationer tillsammans kommer överens om de bästa villkoren på arbetsmarknaden.

Läs mer och se våra filmer

Staten måste ta ett större ansvar för att rusta upp trygghetssystemen!

Vad säger politiken om ansvarsfördelningen mellan stat och arbetsmarknadens parter? Välkommen till analys och samtal tisdag 22 oktober

Läs mer och anmäl dig här

Att gå från lön till studiemedel innebär stora kostnader!

Det krävs en högre ersättningsnivå än den som ges inom dagens studiemedel för att yrkesverksamma ska kunna vidareutbilda sig

Läs mer i rapporten

Laddar ...

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund