Det finns 572 olika kollektivavtal inom den privata sektorn, Sveriges kommuner och landsting samt statlig sektor. Nästan 3,6 miljoner anställda omfattas av ett kollektivavtal, om hänsyn tas till de hängavtal som tecknats. Detta betyder att 92 procent av alla anställda omfattas av ett kollektivavtal.

Kollektivavtal anger golvet
Ett kollektivavtal kan täcka allt från en enskild arbetsplats till en hel bransch. Kollektivavtalen anger ”golvet” för vad som ska gälla och ger därmed stort utrymme för individuella avtal mellan den enskilde arbetstagaren  och arbetsgivaren. 

Lagstiftningen på arbetsmarknadens område är oftast semidispositiv. Det betyder att den kan ersättas och förbättras genom ett kollektivavtal. Däremot är det inte tillåtet med avtal som innebär sämre villkor än lagstiftningen. En enskild individ kan sedan ofta, med kollektivavtalet som grund, i sitt enskilda anställningskontrakt komma överens med sin arbetsgivare om bättre villkor än avtalets miniminivåer.

Kollektivavtal ger trygghet
Kollektivavtalen innebär ett system som skapar trygghet och förutsägbarhet för arbetstagarna och stabilitet och arbetsfred i företag och verksamheter. Kollektivavtalen kan enkelt anpassas efter bransch och arbetsplats och de kan snabbt förändras.

Det är parterna, det vill säga den fackliga organisation och den arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation som tecknat avtalet, som ansvarar för att det upprätthålls och som förfogar över det och kan styra utveckling och anpassning av avtalet. Parterna förbinder sig också genom kollektivavtalet till en långtgående fredsplikt. Under avtalsperioden får inga konflikter, som strejker och lockouter förekomma.