Kristina Persdotter, utredare

Bilden av den överutbildade svensken har omväxlande förts fram av företrädare för LO och Saco, vissa forskare och har anammats av den sittande regeringen som grund för utbildningsprioriteringarna. Siffror på att mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla anställda är överutbildade cirkulerar i debatten.

I en rapport som presenteras idag har TCO-utredaren Kristina Persdotter granskat forskningen om överutbildningen. Rapportens resultat visar att siffrorna på hur många som anses överutbildade varierar stort beroende på vilken metod som används för att mäta överutbildningen.

I en studie anser 4 procent själva att de är mycket överkvalificerade och i en annan har forskare kommit fram till att 37 procent av alla anställda i Sverige är överutbildade. Den bästa skattningen som finns att tillgå är att knappt 7 procent av de sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden kan anses vara ”överutbildade” i förhållande till sitt nuvarande jobb.

Överutbildning mäts i alla studier i förhållande till individens nuvarande arbete. Studierna saknar perspektivet att individerna ska befinna sig på arbetsmarknaden under ett helt yrkesverksamt liv och byta arbete flera gånger under den tiden. En ung person som utbildar sig ska finnas i arbetslivet i minst fyrtio år och under den tiden kunna ta sig an nya arbetsuppgifter och arbeten. Den enda studie som följer individer över tid kommer fram till att överutbildning är ett övergående fenomen.

Den viktigaste förklaringen till att uppskattningen av andelen ”överutbildade” varierar så kraftigt är hur stor andel av dem som har en gymnasieutbildning som högsta utbildning som anses vara överutbildade. I två studier (som uppvisar mycket hög andelar överutbildade i förhållande till det nuvarande jobbet) har över två tredjedelar av de överutbildade en gymnasieutbildning som högsta utbildning.

- I dagens Sverige är det är absurt att påstå att en person som genomgått gymnasiet skulle vara överutbildad. En gymnasieutbildning är helt nödvändig för att klara sig bra på arbetsmarknaden, säger Sture Nordh, TCOs ordförande.

- Slutsatsen är att bilden av att svenskar är överutbildade är direkt osann och dessutom farlig om den få ligga till grund för utformandet av utbildningspolitiken. Andelen personer som säger sig vara i behov av mer utbildning än vad de har är fler än andelen personer som kan anses vara överutbildade. Underskottet på högskoleutbildade är omkring tio procentenheter. säger Kristina Persdotter, utredare på TCO som skrivit rapporten.

- Om Sverige ska vara en konkurrenskraftig kunskapsnation bör politiken inriktas på att utbilda en allt större andel av befolkningen, satsa mer resurser på att höja utbildningskvaliteten, satsa mer på kompetensutveckling och att stimulera fram fler kunskapsintensiva arbeten som kräver lång utbildning. Politiken bör inte som nu är fallet inriktas på att minska antalet högskoleplatser och stimulera fram fler arbeten som kräver kort utbildning, avslutar Sture Nordh.

Här hittar du rapporten Myten om överutbildningen

För mer information, kontakta: Kristina Persdotter, utredare, 076-76 466 76 eller Sture Nordh, ordförande TCO, 08-782 91 93