Samuel Engblom, Jurist på TCO

Uppmärksamheten kring Fredrick Federleys påtvingade och Thomas Bodströms avböjda drogtester visar hur känsliga frågor om vår personliga integritet kan vara. Riksdagsledamöter är inte arbetstagare och riskerar inte att bli av med jobbet om de vägrar drogtesta sig - om inte väljarna anser frågan vara så viktig att de vid nästa allmänna val väljer att inte rösta på dem. För de flesta av oss andra ser det dock annorlunda ut.

För privatanställda finns det idag i praktiken inget som hindrar arbetsgivare från att kräva att de drogtestar sig eller genomgår någon annan medicinsk undersökning. Arbetsgivare kan drogtesta utan att det finns någon misstanke, något särskilt skäl och utan att motivera varför. Det finns heller inga krav på att de ska göras på ett tillförlitligt sätt, t ex med hjälp av ackrediterade laboratorier, utbildad personal eller med tillförlitlig utrustning.

Den arbetstagare som motsätter sig drogtest gör det på egen risk. En dom i Arbetsdomstolen häromåret (AD 2009 nr 36) innebär att den arbetstagare som ifrågasätter ett drogtest eller det sätt på vilket det utförs måste sätta sitt jobb i pant. Skulle domstolen finna att arbetsgivaren har rätt blir man av med jobbet för vägran att lyda arbetsgivarens order.

För offentliganställda finns ett visst skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp i Regeringsformen, men den ger inte någon heltäckande ledning om när drogtester är tillåtna och inte.

I maj 2009 presenterade en statlig utredning ett förslag till en ny lag om integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44). Förslaget innehöll bland annat en bestämmelse om drogtester och medicinska undersökningar. Utgångspunkten var att drogtester bara skulle vara tillåtna om de sker för ett berättigat ändamål och på ett sådant sätt att de är ett godtagbart ingrepp i den personliga integriteten. Berättigade ändamål är säkerhetsskäl, rehabilitering samt då det är av avgörande betydelse för verksamheten att kunna visa drogfrihet, t ex om det rör sig om drogförebyggande arbete.

I samband med att utredningen presenterades lät TCO Novus Opinion fråga svenska folket vad de anser om drogtester på jobbet. Stödet för drogtester i syfte att skydda liv, hälsa och egendom var starkt (91%). Samma sak gällde tester som ett led i rehabilitering (84%). Däremot fanns det inte någon majoritet för tester av företagsekonomiska skäl. En majoritet ville också att arbetsgivaren ska vara tvungen att motivera varför drogtester ska utföras.

Trots det folkliga stödet har inte utredningens förslag ledd till lagstiftning. Remisstiden gick ut för ett år sedan, men regeringen har fortfarande inte givit något klart besked om det blir en lag eller inte. Dåvarande arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin förklarade i en riksdagsdebatt tidigare i år regeringens senfärdighet med att frågan var "komplicerad". I valtider brukar politiker dock vara mer benägna att ge besked. Kanske kan någon av de som aspirerar på att efterträda honom ge ett tydligare svar?

Samuel Engblom, Jurist på TCO

Debattartikeln publicerades på Newsmill 2010-08-26