Den 7 mars arrangerar TCO en konferens om utbildningspolitik. OECD deltar på konferensen, och en fråga som oroar såväl TCO som OECD är att den högre utbildningen tappar mark i Sverige.

I jämförelse med andra OECD-länder halkar Sverige efter, räknat både i andelen högskoleutbildade och i resurser satsade på högre utbildning. OECD räknar med att över hälften av dagens unga i OECD-området kommer att studera vid högskolan någon gång under sitt liv. Sett i det ljuset är det svenska 50-procentsmålet - att hälften av alla 25-åringar ska ha påbörjat högskolestudier - inte särskilt radikalt.

Men antalet platser på högskolan är för få för att alla svenska ungdomar ska kunna uppfylla sina drömmar om en högskoleutbildning. OECD och TCO är därför överens om att finns ett stort behov för Sverige att satsa mer på högre utbildning.

Högkvalitativ utbildning har kommit att bli samhällets mest värdefulla tillgång. Expansionen av den högre utbildningen har gett positiva effekter för både individer och hela länders ekonomier. OECD-länderna förlitar sig allt mer på en hög tillgång av välutbildade människor. Det är en trend som förväntas bli än starkare. Men Sverige tappar jämfört med andra OECD-länder, räknat både i andelen högskoleutbildade och i resurser till högre utbildning. Det påverkar utbildningens kvalitet.

En alarmerande fråga är det stora antal elever som inte genomgår gymnasieskolan och vare sig får de teoretiska eller praktiska yrkeskunskaper de behöver. Arbetslösheten i denna grupp är stor och det är nödvändigt att investera mer i dessa elever.

I reformeringen av gymnasieskolan verkar det som att den svenska regeringen har det tyska parallellskolsystemet som förebild. Ett system som innebär uppdelning av elever och låga utbildningsambitioner för många elever. Det liknar den svenska regeringens förslag att elever som går yrkesförberedande gymnasieprogram inte längre ska ha samma möjlighet att fortsätta till högskolan.

OECD är mycket kritisk till det tyska parallellskolsystemet då andelen unga människor i Tyskland som är behöriga att komma in på högskolan endast är 38 procent, vilket är långt under det genomsnitt i OECD som påbörjar högskolestudier.

Om utbildning lönar sig har debatterats hett. Men det finns inga tecken på att akademikers löner har sjunkit för att fler har fått högskoleutbildning. I Sverige tjänar en högskoleutbildad person som är 30-44 år 31 procent mer jämfört med en gymnasieutbildad person i samma ålder.

Högre utbildning ger också större möjlighet att få jobb i de allra flesta OECD-länder. I Sverige är sysselsättningen bland högskoleutbildade sex procentenheter högre än bland gymnasieutbildade och 21 procentenheter högre för dem som inte har genomgått gymnasiet.

Den högre sysselsättningsnivån bland högskoleutbildade har inte minskat under det senaste decenniet när högskolan har byggts ut. Expansionen av den högre utbildningen visar sig inte heller ha försämrat möjligheten för lågutbildade att få jobb, tvärtom menar OECD att den kan ha förbättrats.

På samma sätt har de högskoleutbildade en stabilare förankring på arbetsmarknaden och lägre arbetslöshet jämfört med dem som saknar högskoleutbildning. 

Sverige har sett en imponerande tillväxt av högskoleutbildade personer. 37 procent av de unga vuxna (25-34 år) har en examen från högskolan, jämfört med 25 procent av dem mellan 55 och 64 år. Sverige har expanderat den högre utbildningen lika mycket som genomsnittet i OECD.

Men Sverige ligger efter när det gäller andelen personer med en examen från högskolan. Tio OECD-länder högskoleutbildar fler unga vuxna än Sverige.

OECD räknar med att över hälften av dagens unga kommer att studera vid högskolan någon gång under sitt liv. Målet om att hälften av alla 25-åringar ska ha påbörjat högskolestudier ter sig inte särskilt radikalt i ljuset av detta.

57 procent av 15-åringarna i OECD vill studera på högskolan, med en variation från 21 procent i Tyskland till 95 procent i Korea. I Sverige säger nästan 60 procent av 15-åringarna att de vill studera på högskolan. Den stora frågan är om de kommer att ha möjlighet att göra det. Just nu ser det inte ut som om alla svenska ungdomar kommer att ha möjlighet att uppfylla sina drömmar om högskoleutbildning. Antalet platser på högskolan är för få. 

Sverige satsar också mindre resurser på högskoleutbildning än genomsnittet för OECD. I den högre utbildningen investerade Sverige 0,9 procent av BNP vilket kan jämföras med genomsnittet i OECD som ligger på 1,04 procent av BNP.

Även investeringarna per student är mindre i Sverige än för ett decennium sedan. Mellan 1995 och 2004 ökade resurserna per elev i grundskolan med 17 procent. Genomsnittet i OECD var 38 procent. Resurserna till den högre utbildningen har däremot minskat med en procent per student. Den högre utbildningen i Sverige har alltså fått klara sig med minskade resurser medan de flesta OECD-länder ökade resurserna till den högre utbildningen.

Sammanfattningsvis: Sverige tappar jämfört med andra OECD-länder, räknat både i andelen högskoleutbildade och i resurser satsade på högre utbildning. Det påverkar kvaliteten i utbildningen. OECD och TCO är överens om att finns ett stort behov för Sverige att satsa mer på den högre utbildningen.

Sture Nordh, ordförande TCO
Barbara Ischinger, Director for Education OECD

Läs artikeln i GP