TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär.
|
De offentliga tjänsteupphandlingarna har i dag fel fokus, skriver Eva Nordmark, ordförande i TCO och Ingemar Hamskär, chefsjurist TCO.
Varje år upphandlar svenska myndigheter varor och tjänster för närmare 600 miljarder kronor. Tjänsterna produceras i allt väsentligt i?Sverige. Varor köps in från både svenska och utländska leverantörer. I egenskap av stora kunder har staten, kommunerna och landstingen goda möjligheter att ställa krav på leverantörerna, både vad gäller pris och kvalitet. Det är därför ett viktigt underlag som den statliga upphandlingsutredningen tagit fram – På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73 – inför de skarpa förslagen i slutbetänkandet som planeras att komma senast i slutet av juni i år.
Mer framträdande roll
TCO:s uppfattning är att kvalitetskraven bör få en mer framträdande roll vid offentlig tjänsteupphandling. Lägsta pris ska inte längre få vara ensamt styrande. Offentlig upphandling bör i större utsträckning användas som ett samhällspolitiskt styrmedel så att stat, kommun och landsting aktivt kan motverka oönskad utveckling i form av miljöförstöring, ungdomsarbetslöshet, utanförskap för personer med funktionsnedsättning, diskriminering och löne- och villkorsdumpning. Det bör givetvis ske på ett transparent och icke diskriminerande sätt. En sådan upphandlingspolitik skulle skicka en tydlig signal att svenska myndigheter inte accepterar kränkningar av miljö och människa som ett acceptabelt konkurrensmedel.
Frågan är aktuell efter skandaler vid upphandling inom till exempel äldreomsorgen där bland annat munkavle på de anställda avseende brister i verksamheten drabbat de äldre och i vidare mening ett viktigt allmänintresse för alla medborgare då det är skattemedel som finansierar verksamheten. Den offentliga upphandlingen regleras endast delvis på EU-nivån, men läser man Konkurrensverkets råd och anvisningar får man motsatt uppfattning.
Generande läsning
Det är en direkt generande läsning om man samtidigt beaktar att andra EU-länder använder sig av att ställa sociala och etiska krav vid offentlig upphandling i betydligt högre utsträckning än Sverige. Upphandlingsregleringen idag är inte invändningsfri, men EU-rätten utgör inget hinder mot grön och social offentlig upphandling – tvärtom ger den goda möjligheter. Där är vi överens med upphandlingsutredningen. Rätt använd och förenklad skulle den kunna främja flera olika prioriterade områden utöver sociala och etiska krav såsom att främja småföretag och innovationsföretag.
EU:s upphandlingsdirektiv utgår tydligt från att det arbetarskydd och de arbetsvillkor som gäller på den ort där arbetet ska utföras ska tillämpas. Den upphandlande myndigheten är till och med skyldig att ställa sådana krav under vissa förutsättningar. Vi vill i detta sammanhang understryka att de begränsningar som utredningen menar följer av EU-domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet endast blir aktuella om den aktuella tjänsten kan utföras med utstationerad personal, det vill säga personal som normalt arbetar i arbetsgivarens hemland, men som tillfälligt skickas till Sverige för att fullgöra ett uppdrag här.
Mycket liten del
I själva verket är det en mycket liten del av den offentliga upphandlingen, som kan utföras med sådan personal. I de flesta verksamheter och yrken där TCO:s medlemsförbund organiserar medlemmar kan detta i många fall vara helt uteslutet, om rimliga kvalitetskrav ska upprätthållas. Vid sådana upphandlingar är det därför fullt tillåtet att ställa krav på att löne- och anställningsvillkor ska vara i nivå med gällande kollektivavtal i branschen. Det ska understrykas att vi inte kräver att myndighetskrav på kollektivavtal ska ställas – det är en fråga för de fackliga organisationerna och inte för offentliga myndigheter.
Det faktum att det är politiskt önskvärt att ställa sociala och etiska krav vid offentlig upphandling väntar alltjämt på ett tydligt genomslag i den gemensamma svenska offentliga sektorn. För det krävs flera och samordnande åtgärder. En viktig åtgärd är att en myndighet ges uppgiften att konkret informera och i enskilda fall ge upphandlare stöd för att det är möjligt att ställa sociala och etiska krav och hur det ska ske i ett konkret ärende. Ett stöd som bör ges via en befintlig eller ny representativ myndighet. Konkurrensverket är diskvalificerat då det är alldeles för ensidigt inriktat på konkurrens.
Miljökrav har redan i dag ett reellt stöd från miljödepartement och miljöstyrningsråd när det gäller miljökrav. Det förhållandet är lätt att överföra till sociala och etiska krav, bara den politiska viljan finns. Detsamma gäller TCO:s krav på ett utvidgat meddelarskydd i lag för alla anställda i offentligt finansierad verksamhet.
Eva Nordmark, Ordförande TCO
Ingemar Hamskär, Chefsjurist TCO