Seminarium
Utbildning för ett bra liv - 2010 års konferens om högre utbildning
För tredje året i rad bjuder TCO in till konferens om högre utbildning.
Program
8.45 Registrering och frukost
9.30-9.55 Högre ambitioner för den högre utbildningen, Sture Nordh, ordförande TCO
9.55-10.20 Universitet och högskolor som aktörer i samhällsutvecklingen, Pam Fredman, ordförande SUHF
10.20-10.45 Fika
10.45 –12.00 Välj bland fem olika seminarier, A-E
12.00 –13.00 Lunch
13.00 –14.15 Välj bland fem olika seminarier, F-J
14.15 –14.45 Fika
14.45 –16.00 Politisk debatt om högre utbildning
Riksdagsvalet närmar sig och politiken för den högre utbildningen är så viktig för Sveriges framtid att den bör stå i centrum för den politiska debatten. Så, hur ser de sju riksdagspartierna på den högre utbildningens roll för samhällets utveckling? Hur vill de se till att högskolor och universitet i hela landet har resurser för att bedriva en högkvalitativ utbildning? Vad är målsättningen för hur många som ska läsa vidare och vad behöver förändras för att alla sociala grupper ska ha samma möjlighet att göra det? Behöver studenterna bättre ekonomiska villkor? Och, hur vill partierna förbättra yrkesverksammas möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning?
Medverkande i debatten:
Rossana Dinamarca, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson, Vänsterpartiet
Marie Granlund, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson, Socialdemokraterna
Lars Hjälmered, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson, Moderaterna
Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister, Folkpartiet
Roger Tiefensee, riksdagsledamot, Centerpartiet
Yvonne Andersson, riksdagsledmot, Kristdemokraterna
Maria Wetterstrand, språkrör, Miljöpartiet
Moderator: Tobias Smedberg
16.00 –16.15 Sture Nordh sammanfattar och avslutar dagen
Klicka här för inbjudan och program som pdf
Följande seminarier finns att välja på:
Förmiddagens seminarier 10.45 – 12.00
A. Kompetensutveckling och vidareutbildning – utbildningslinjen som ny arbetslinje (rum: Tillbergsal A)
I dagens arbetsliv är det svårt att klara sig utan påfyllnad av utbildning. Den utbildning individer har med sig vid inträdet på arbetsmarknaden räcker ofta inte för ett helt yrkesliv. Många anställda som vill och skulle behöva byta jobb eller yrke saknar möjligheter att göra det. Individens kompetens och utbildning har blivit en allt viktigare valuta för förmågan att klara omställningar och för möjligheter till nya karriärvägar i arbetslivet. Ett växande problem är därför bristen på investeringar i kunskap som är intressant för arbetsmarknaden, eller som ger löntagaren ett verktyg för att söka sig vidare i karriären. På detta seminarium diskuteras därför om det behövs ett system för kompetensutveckling och vidareutbildning – är detta nästa stora arbetsmarknadsreform? Finns det en vilja att satsa på kompetensutveckling och vidareutbildning? Hur ska i så fall ett sådant system se ut, och vem ska bekosta det?
Karin Pilsäter, statssekreterare utbildningsdepartementet, Folkpartiet
Sven-Erik Österberg, gruppledare i riksdagen och arbetsmarknadspolitisk talesperson, Socialdemokraterna
Roger Mörtvik, samhällspolitik chef, TCO
Magnus Ling, VD, Industri- och KemiGruppen
Moderator: Bertil Jacobson
B. Utbildning – visst lönar det sig? (rum: Z307)
Vad säger forskningen om utbildnings lönsamt för samhället och för individen? Hur mycket bidrar utbildning till ekonomisk tillväxt och på vilket sätt bidrar utbildning till ett mer demokratiskt samhälle? Hur påverkar utbildning den enskildas lön, arbetslöshet, hälsa, och livslängd? Dessa och fler frågor kring utbildning lönsamhet för individ och samhälle diskuteras på seminariet.
Anders Björklund, professor vid Stockholms universitet.
C. Vad är kvalitet – och hur ska den belönas? (rum: Aulan)
I mars kommer propositionen ”Ökad kvalitet i högre utbildning”, där en del av resurserna till den högre utbildningen föreslås fördelas efter kvalitetskriterier. Det blir ett nytt inslag i svensk utbildningspolitik, men frågan är om det råder politisk enighet kring vad kvalitet i den högre utbildningen innebär? Kommer det nya systemet att gynna vissa lärosäten eller studentgrupper på andras bekostnad? Och vad säger studenterna och tjänstemännen som dagligen arbetar med utbildningskvalitet i högskolesektorn?
Peter Honeth, statssekreterare utbildningsdepartementet, Folkpartiet
Mikael Damberg, riksdagsledamot i utbildningsutskottet, Socialdemokraterna
Åsa Kettis Lindblad, utvärderingschef vid enheten för kvalitet och utvärdering, Uppsala universitet
German Bender, utredare, TCO
Klas-Herman Lundgren, ordförande Sveriges förenade studentkårer
Anders Flodström, universitetskansler, Högskolverket
Moderator: Hanna Hallin
D. Delegationen för jämställdhet i högskolan – hur går det? (rum: Z308)
Den av regeringen tillsatta delegationen för jämställdhet i högskolan har nu jobbat i drygt ett år. Delegationen har till uppgift att särskilt uppmärksamma och motverka könsbundna utbildningsval till högskolan och den minskade andelen män som söker sig till högre utbildning. Delegationen ska även uppmärksamma skillnader mellan kvinnor och män vad avser studietakt, avhopp och benägenhet att avlägga examen samt kvinnors och mäns skilda möjligheter till forskarkarriär och den ojämna könsfördelningen på högre befattningar inom högskolan. Vilka slutsatser har delegationen hittills nått? Vilka projekt har delegationen satt igång? Har det varit rätt saker som prioriterats? Samtidigt vill regeringen avskaffa möjligheten till positiv särbehandling i urvalet till högskolan – vad får det för konsekvenser för jämställdheten inom den högre utbildningen och samhället i övrigt?
Pia Sandvik Wiklund, ordförande i Delegationen för jämställdhet i högskolan
Karin Åmossa, ombudsman, Lärarförbundet
Lars Jalmert, professor i pedagogik och ordförande för Högskoleverkets jämställdhetsråd
Erik Eriksson, studentrepresentant i Delegationen för jämställdhet i högskolan
Moderator: Charlotte Signahl
E. Utbildning i hela landet (rum: Z309)
Under 1990-talet byggdes den svenska högskolan ut kraftigt. Nya lärosäten tillkom och antalet studenter har sedan dess fördubblats. De politiska motiven bakom utbyggnaden var framför allt att skapa förutsättningar för långsiktig ekonomisk tillväxt och att minska de sociala och regionala klyftorna. Flera studier visar att man med utbyggnaden också åstadkommit detta. Trots det hörs allt oftare krav på ökad koncentration och elitsatsningar. Vissa högskolepolitiska satsningar har direkt missgynnat högskolorna och de nyare universiteten. På detta seminarium diskuteras varför det är viktigt att högre utbildning finns tillgänglig i hela landet.
Sture Nordh, ordförande TCO
Magnus Wallerå, politiskt sakkunnig (C), Statsrådsberedningen
Carl Bennet, företagsledare och styrelseordförande för Göteborgs universitet
Eva Eriksson, Landshövding i Värmlands län
Susanna Holzer, analytiker, Riksbanken
Ingegerd Palmer, rektor, Mälardalens högskola
Moderator: Tobias Smedberg
Eftermiddagens seminarier 13.00 – 14.15
F. Ett internationellt perspektiv på högre utbildning (rum: Tillbergsal A)
Utbildningspolitiska satsningar blir allt viktigare för länders konkurrenskraft. Det är därför viktigt att betrakta svensk högre utbildning ur ett internationellt perspektiv. För detta är OECD:s stora årliga undersökning Education at a Glance ett värdefullt verktyg som dock inte får så mycket uppmärksamhet i Sverige. På seminariet går vi igenom de viktigaste delarna av Education at a Glance, med särskilt fokus på den svenska högskolesektorn.
Mats Björnsson, ämnesråd på utbildningsdepartementet
G. Arbetsmarknadsanknytning i forskarutbildningen (rum: Z307)
Två av tre doktorander går vidare till en arbetsmarknad utanför akademin efter disputationen. Trots det är huvudscenariot på forskarutbildningen att förbereda doktoranden för en forskarkarriär inom akademin. Det behövs mer arbetsmarknadsanknytning i forskarutbildningen och bättre kunskap om forskarutbildade i arbetslivet för att vi på bästa sätt ska kunna tillvarata de nydisputerades kompetens. Men vad innebär det, rent konkret? Och är det förenligt med den fria forskningen.
Rickard Jolsterå, vice ordförande, Sveriges förenade studentkårers doktorandkommitté
Anders Flodström, universitetskansler, Högskolverket
Inger Ehn Knobblock, utredare fackförbundet ST
Moderator:
Louise Callenberg
H. En lärarutbildning för framtiden? (rum: Aulan)
I februari 2010 kom regeringens proposition om den nya lärarutbildningen. Bland annat skapar regeringen fyra olika lärarexamina, förkortar utbildningen för lärarna på fritidshemmen och inför klasslärarstruktur i grundskolans tidigare åldrar. Examenstillståndet ska prövas för alla lärosäten som vill erbjuda lärarutbildningen. Ambitionen från utredaren Sigbrit Franke har varit att utbildningen ska vara hållbar för en lång tid framöver. Under seminariet diskuteras om den nya lärarutbildningen kommer att vara hållbar i ett längre tidsperspektiv, om den kommer att bli bättre än dagens utbildning och om lärarna under sin utbildning kommer få de kunskaper som yrket kräver.
Mats Gerdau, riksdagsledamot i utbildningsutskottet, Moderaterna
Marie Granlund, riksdagsledamot i utbildningsutskottet, Socialdemokraterna
Kristina Sjöblom, ordförande i Lärarförbundets studerandekommitté
Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets förbundsstyrelse
Tomas Kroksmark, professor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Moderator:
Karin Åmossa
I. Vem ska jobba inom staten? (rum: Z309)
Staten behöver bli mer attraktiv som arbetsgivare för unga välutbildade. De närmaste fem åren kommer omkring 132 000 jobbchanser att skapas på myndigheter, universitet och statliga bolag. Störst är möjligheterna för den som är ung, välutbildad, vill jobba i en storstad och känner för samhällsuppdraget. Två av tre arbetsgivare vill anställa fler med högskoleutbildning. Men för att klara utmaningen måste statliga arbetsgivare erbjuda unga det de helst vill ha: intressanta arbetsuppgifter, personlig utveckling, karriärmöjligheter och bra lön. Hur ska det gå till? Ett antal förslag från Fackförbundet ST diskuteras av fackliga företrädare och ansvariga politiker.
Roger Syrén, utredare, Fackförbundet ST
Tomas Tobé, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet, Moderaterna
Luciano Astudillo, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet, Socialdemokraterna
Moderator:
Sara Pettigrew
J. Studentinflytandet – finns det kvar i framtiden? (rum: Tillbergsal B)
Den 1 juli i år avskaffas kårobligatoriet och studentkårerna blir därmed av med huvuddelen av sina säkra intäkter. Det kommer att utgå ett statligt bidrag till studentkårerna på 105 kr per student och år, men regeringens egen utredare förslog ett bidrag på 310 kr. Samtidigt har studentkårerna bara drygt ett år på sig att ställa om. Flera lärosäten kommer att stödja studentkårernas verksamhet ekonomiskt. Lärosätena har också till uppgift att besluta vad som utgör en studentkår och vilken sammanslutning som har rätt att företräda studenterna. Vad innebär detta sammantaget för studentinflytandet, och kommer det att finnas kvar i framtiden?
Klas-Herman Lundgren, ordförande Sveriges förenade studentkårer
Eva Åkesson, prorektor, Lunds universitet
Rossana Dinamarca, riksdagsledamot i utbildningsutskottet, Vänsterpartiet.
Lars Hjälmered, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson, Moderaterna
Moderator:
Tobias Smedberg
Varmt välkomna!
tid och plats
Tid: Onsdag 14 april, kl. 8.30 till 16.15
Plats: Campus Konradsberg, Stockholms universitet
Anmälan
För anmälan och frågor kontakta Kristina Persdotter,
via mail kristina.persdotter@tco.se eller telefon 08–782 91 93.
Konferensen är kostnadsfri, men deltagare som anmält sig och uteblir debiteras 500 kronor om avanmälan ej sker senast 5 dagar före konferensdagen.