FAQ

 

Det finns många ord och begrepp i arbetslivet som kan kännas självklara men vad står de för egentligen?Här hittar du tydliga förklaringar på många av de ord du kommer att stöta på under ditt arbetsliv. Klicka på det ord du vill veta mer om i ordlistan. 

  • Om det tillfälligt inträffar något som gör att din ordinarie arbetstid inte räcker till får övertid tas ut. Det är inte tillåtet av din arbetsgivare att regelbundet låta dig arbeta över.
    I de fall det inte finns avtal om arbetstider på din arbetsplats gäller Arbetstidslagen.

    För att du ska vara säker på att få ersättning för din övertid måste din chef ha beordrat eller godkänt att du arbetar över. Hur mycket ersättning du får finns reglerat i avtalet. Om det inte finns något avtal måste du själv komma överens med din arbetsgivare om ersättning.
    Titta i första hand i ditt kollektivavtal vad som gäller på din arbetsplats när det gäller att arbeta övertid.
  • Arbetsgivaren och arbetstagaren kan, under vissa förutsättningar, från början göra upp om att anställningen ska vara tidsbegränsad. Det finns alltså bestämda datum för när din anställning börjar och slutar. Följande anställningsformer räknas som tidsbegränsade:

    • Vikariat

    • Feriearbete

    • Tillfällig arbetsanhopning

    • Projektanställning

    • Praktik

    • Överenskommen visstidsanställning, lägg till allmän visstidsanställning
  • Vikariat är en visstidsanställning som innebär att man ersätter någon som har semester, är sjuk eller tjänstledig.
  • Utvecklingssamtal är ett samtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Under samtalet tar man upp saker som t ex hur det har gått på jobbet, om man trivs bra med sina arbetskamrater, vilka mål som ska gälla framöver mm. Utvecklingssamtal kallas ibland också PU-samtal eller medarbetarsamtal.
  • Uppsägningstiden, det vill säga hur länge du måste vara kvar på jobbet efter du blivit uppsagd eller sagt upp dig, kan vara olika lång. Uppsägningstiden finns angiven i kollektivavtalet. Det ska också stå i ditt anställningsavtal. Annars gäller en månad, enligt Lagen om anställningsskydd – LAS.
  • En uppsägning innebär att du säger upp dig från ditt jobb eller blir uppsagd av arbetsgivaren. Oftast gäller minst en månads uppsägningstid.

    Om du är fast anställd och säger upp dig ska du lämna in en skriftlig uppsägning. Anställningar som är tidsbegränsade kan däremot inte sägas upp, om inte du och din arbetsgivare kommit överens om något annat när du började ditt jobb.

    Vid uppsägning från fast anställning måste det finnas ”saklig grund”. Det kan vara till exempel arbetsbrist – om företaget går dåligt och inte har råd att ha kvar all personal – eller personliga skäl, det vill säga om din arbetsgivare tycker att du misskött ditt jobb.

    Innan du blir uppsagd på grund av arbetsbrist måste arbetsgivaren först se efter om det finns möjlighet till omplacering inom företaget. Först om detta inte går är det lagligt att säga upp dig.
  • Du kan be att få tjänstledigt för att till exempel studera. I princip har du rätt att vara ledig utan lön så länge studierna varar. Du måste meddela din arbetsgivare minst sex månader i förväg. Om du bara ska gå en kurs på max en vecka räcker det med två veckors förvarning.

    När du är klar har du rätt att få tillbaka ditt jobb, men du måste meddela din arbetsgivare att du kommer tillbaka – minst två veckor i förväg. Har du varit borta i mer än ett år ska du höra av dig till din arbetsgivare minst en månad i förväg.
  • Om du är tillsvidareanställd finns det inget bestämt datum när din anställning ska upphöra. Anställningen varar till dess arbetsgivaren eller du vill ha en ändring till stånd. Ibland kallas tillsvidareanställning för ”fast” anställning.
    Tillsvidareanställning är grundregeln enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) och i kollektivavtalen.
  • Om du tittar i en platsannons så brukar namn och telefonnummer till en facklig representant eller organisationen finnas med. Ta gärna kontakt med den fackliga representanten för att få en bild av företaget och för att få svar på dina frågor.


    Många gånger kan du få ett utförligare svar på frågor som handlar om vilken personalpolitik företaget har, om det finns kollektivavtal, hur löneläget och arbetsklimatet är om du ringer den fackliga representanten.
  • Att jobba svart innebär att arbetsgivaren inte skickar in några kontrolluppgifter till Skatteverket, vilket i sin tur betyder att den anställde inte betalar någon inkomstskatt. Att ha någon som jobbar svart gör förstås att arbetsgivarens personalkostnader blir lägre.

    Den som svartjobbar har inte något skydd av arbetsrättsliga regler och avtal. Du får heller inte någon semesterersättning. I ett längre perspektiv går du också miste om pensionspoäng.

    Jobbar du svart kan det bli svårt att hyra lägenhet eller låna pengar eftersom det inte går att bevisa att du faktiskt har en inkomst. Efter anställningen kan du heller inte räkna med ett anställningsintyg.

    Att jobba svart är dessutom brottsligt och innebär straff om det upptäcks.
  • Om facket och arbetsgivaren inte kommer överens om vad som ska gälla på arbetsplatsen kan facket utlysa strejk. Strejk innebär att arbetet på arbetsplatsen läggs ner tills dess att arbetsgivaren och facket kommit överens. Strejk får inte utlysas så länge ett kollektivavtal gäller.
  • På arbetsplatser med minst fem anställda ska ett skyddsombud utses bland arbetstagarna. Han eller hon ska företräda alla på arbetsplatsen och medverka till att arbetsmiljön blir så bra som möjligt. Skyddsombudet ska i första hand utses av det lokala facket. Skyddsombudet har rätt att få en grundläggande utbildning i arbetsmiljö. Det får ske på betald arbetstid och utbildningen ska bekostas av arbetsgivaren.
  • Ett semesterår omfattar tiden 1 april till 31 mars året därpå. Det är under det året du får ta ut din semester.
  • Förskjuten arbetstid (obekväm arbetstid) innebär att du får ersättning när din ordinarie arbetstid är förlagd till vissa tider. I ditt fackförbunds avtal om arbetstider finns reglerat vilka tider som räknas som obekväm arbetstid. Där finns också skrivet hur du räknar ut vilken ersättning du ska få.
  • MBL betyder medbestämmandelag och reglerar rättigheter till inflytande och medbestämmande på arbetsplatsen. Till exempel att arbetsgivare är skyldiga att informera dem som är förtroendevalda löpande om företagets verksamhet och ekonomi.
  • För att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader ska arbetsgivaren analysera löneskillnader och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män med lika arbeten. Om arbetsgivaren har fler än 24 anställda ska resultatet av kartläggningen presenteras skriftligt i en handlingsplan, enligt diskrimineringslagen.
  • "Ange ditt löneanspråk" står det i en del annonser. Med det menas att arbetsgivaren vill veta vilken lön du vill ha. Du ska alltid vänta med att ange dina löneanspråk tills dess att du vet vad tjänsten innebär och vilket ansvar du får. Du ska dessutom tala med ditt fackförbund om vilken lön som är rimlig för ditt jobb.
  • Det är svårt att säga vilken lön du ska ha. Det beror på dina arbetsuppgifter, din kompetens och inom vilket område du arbetar. Om du är medlem i ett fackförbund får du tillgång till lönestatistik och rekommenderade ingångslöner för respektive bransch. I Sverige finns inga lagar som reglerar våra löner.
  • Med karensdag menas att du inte får betalt den första dagen du är sjuk.
  • Alla arbetsgivare måste bedriva ett målinriktat jämställdhetsarbete. Det ska de göra i samverkan med de anställda. I praktiken innebär det ofta samverkan med fackliga organisationer på arbetsplatsen. Arbetsgivare med 24 eller fler anställda måste dessutom var tredje år skriva en jämställdhetsplan.

    En jämställdhetsplan ska enligt diskrimineringslagen innehålla målinriktade så kallade aktiva åtgärder. Det gäller att se till att arbetsförhållandena lämpar sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
  • Jämställdhet handlar om att alla kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom samhällets alla områden. Jämställdhet gynnar inte bara individer – utan även hela samhället. Forskning har visat att ju högre jämställdhet desto högre är kvinnors bidrag till produktionen, och desto högre blir samhällets tillväxt. Därför är det, utöver den rena rättviseaspekten, ett problem och ett stort slöseri med resurser när kvinnors kompetens inte tas tillvara. Ett mer jämställt samhälle skulle dessutom leda till att det föds fler barn som i sin tur leder till en ökad tillväxt.
  • Intjänandeår är det år du arbetar och tjänar in din semester. Intjänandeåret är normalt året innan semesteråret, mellan den 1 april och 31 mars.
  • Ingångslön är den lön du får när du kommer in på arbetsmarknaden. Ta gärna kontakt med relevant fackförbund för att få reda på ingångslön för din bransch.

    Blir din ingångslön för låg kan det bli svårt för dig eller din fackliga företrädare att förhandla upp lönen inom en rimlig tid. Avviker företaget du söker arbete hos från vad andra företag betalar för samma typ av befattning? Betalar man mindre eller betalar man mer? Oavsett vilket är det viktigt att du försöker ta reda på orsakerna.
  • Ett fackförbundet är en organisation som arbetar för att människor ska ha så bra villkor och rättigheter på arbetsplatsen som möjligt. Den fackliga grundidén är att människor i samverkan påverkar sin arbetssituation.
  • Om någon har misskött sitt arbete grovt kan han eller hon bli avskedad. Med det menas att jobbet avslutas omedelbart.
  • Din arbetstid regleras i Arbetstidslagen och i ditt kollektivavtal. För de flesta anställda som har kollektivavtal på sin arbetsplats gäller ett arbetstidsavtal. Här anges bland annat de begränsningar som gäller för den ordinarie arbetstiden och i vilken utsträckning övertidsarbete är tillåtet. Du ska i första hand titta i ditt kollektivavtal. I avtalet står vad som gäller på din arbetsplats. Om det inte finns några arbetstidsregler i ditt kollektivavtal är det Arbetstidslagen som gäller.
  • Arbetsrätt är de lagar och kollektivavtal som reglerar och påverkar arbetsmarknaden och som är viktiga verktyg i arbetet för bra löner och arbetsvillkor. Det handlar om all lagstiftning som berör förhållandet arbetssökande, arbetstagare och arbetsgivare. Det handlar också om de grundläggande fackliga rättigheterna såsom rätten att organisera sig, förhandla, träffa kollektivavtal och om nödvändigt vidta stridsåtgärder.

    Många av våra arbetsrättsliga lagar kan ersättas av kollektivavtal, vilket sker i stor utsträckning. ”Kärnan” i kollektivavtalen är löner och villkor som alltid är reglerade i civilrättsliga avtal – och inte i lagstiftning som i många andra europeiska länder.
  • Arbetsmiljön är livet på jobbet. Det handlar inte enbart om att du inte ska utsättas för fysisk eller psykisk skada utan om att du ska må bra, både fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen är arbetsgivarens ansvar men också en facklig fråga. Genom att utse ett skyddsombud och arbeta systematiskt med arbetsmiljön tillsammans med arbetsgivaren kan ni som anställda påverka miljön positivt.
  • En arbetsgivarorganisation består av arbetsgivare som gått samman. Precis som fackförbunden är arbetsgivarorganisationerna kopplade till olika branscher och privat respektive offentlig sektor.
  • Den som blivit arbetslös anmäler sig till Arbetsförmedlingen som hjälper till att hitta ett jobb eller någon annan lösning.
  • Arbetsbrist innebär att arbetsgivaren inte har tillräckligt med arbetsuppgifter att erbjuda. Det kan leda till att arbetsgivaren måste säga upp dig. Den vanligaste orsaken till att bli uppsagd är dock att företaget vill minska sina kostnader och ser personalminskning som en åtgärd.
  • Anställningsvillkor handlar om vad som gäller på arbetsplatsen. Om hur och när du får ta semester, vilken ersättning du ska få om du är sjuk med mera. Anställningsvillkoren kommer du överens om med din arbetsgivare när du börjar på ett nytt jobb. Många arbetsgivare har också tecknat ett kollektivavtal med facket där de kommit överens om vissa villkor. Då gäller dessa villkor som en minimigräns för alla anställda på arbetsplatsen.
  • Det finns tre former av anställning. Antingen är du anställd tillsvidare, det som brukar kallas "fast anställning", eller så har du en tidsbegränsad anställning eller en provanställning. Vanliga tidsbegränsade anställningar är vikariat, projektanställning och sommarjobb.
  • När du har arbetat kan du be om ett anställningsbetyg av din arbetsgivare. I det ska stå hur länge du varit anställd, vilka arbetsuppgifter du haft, hur du skött ditt arbete och hur du fungerat ihop med dina arbetskamrater. Om du inte får ut ditt anställningsbetyg kan du kontakta ditt fackförbud.
  • När du har accepterat ett erbjudande om jobb har du och arbetsgivaren träffat ett bindande anställningsavtal. Det är viktigt att få ett skriftligt anställningsavtal som visar att du har fått anställningen och vilka villkor som gäller för din anställning eftersom det senare kan uppstå en tvist med arbetsgivaren om detta.
    Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) 6c§ ska arbetsgivaren senast en månad efter det att arbetet börjat skriftligt informera arbetstagaren om de villkor som gäller för anställningen. I LAS regleras även vilken information avtalet ska innehålla. Det är till exempel:
    • Tillträdesdag dvs vilken dag du börjar
    • Arbetsplats
    • Arbetsuppgifter
    • Anställningsformen om den är tidsbegränsad eller tillsvidare
    • Uppsägningstider
    • Lön och andra förmåner
    • Arbetstider
    • Semester
    • Om det finns kollektivavtal
  • A-kassa är förkortning för arbetslöshetskassa och är oftast kopplat till ett fackförbund. För att bli medlem i a-kassan måste du arbeta och betala en avgift varje månad. Om du varit med i a-kassan när du arbetat får du ersättning om du blir arbetslös.
  • Är du föräldraledig och har en tillsvidareanställning börjar uppsägningstiden när du är tillbaka från ledigheten, oavsett om du är föräldraledig på deltid eller heltid. Företrädesrätten till nya tjänster hos arbetsgivaren som dyker upp efter att du slutat börjar också gälla när du är tillbaka från ledigheten. Tänk på att företrädesrätten gäller under uppsägningstiden plus nio månader därefter och att du måste anmäla till arbetsgivaren att du vill omfattas av företrädesrätten.
  • Ja, sjukpenning eller sjukersättning löper på under uppsägningstiden. Förutsatt att du är fortsatt sjukskriven eller har fortsatt beslut om sjukersättning.
  • Ja, du är skyldig att arbeta hela uppsägningstiden ut om din arbetsgivare begär det. Arbetsgivaren kan kräva skadestånd om du inte gör det.
  • Nej, om din semester är beviljad kan inte din arbetsgivare ensidigt ta bort den, utan att dra på sig skadeståndsansvar
  • Uppsägningstiden står i ditt kollektivavtal eller i ditt anställningsavtal. Om det inte finns något kollektivavtal och om inget står i anställningsavtalet, gäller uppsägningstid på en månad enligt Lagen om anställningsskydd.
  • Enligt lagen om anställningsskydd ska uppsägning från arbetsgivarens sida vara skiftlig. Uppsägningsbeskedet ska lämnas till dig personligen, men om det inte är skäligt att kräva det, får beskedet istället skickas med rekommenderat brev. Uppsägningen gäller från det att du tar emot beskedet, alternativt tio dagar efter att beskedet skickats till dig med rekommenderad post. Om du är på semester anses uppsägningen ske tidigast då semestern är över.
  • Enligt lagen om anställningsskydd ska en uppsägning vara sakligt grundad. Du kan bli uppsagd antingen på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Arbetsbrist har att göra med omständigheter som inte beror på dig som är anställd, utan beror på exempelvis avveckling av verksamhet, omorganisation eller nedskärning. Personliga skäl kan grunda sig på många anledningar som är olika från fall till fall. Exempel på dessa är misskötsamhet, samarbetssvårigheter, brottslighet och illojalitet. Blir du uppsagd på grund av personliga skäl omfattas du inte av turordningsregler eller företrädesrätt till återanställning. Arbetsgivaren har bevisbördan när det gäller att styrka de omständigheter som uppsägningen grundar sig på. Uppsägningen får inte grunda sig enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till, antingen mer än två månader innan underrättelse lämnats eller, om underrättelse inte har lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen.
  • Ja, du kan få tjänstledigt för att utbilda dig! Du ska ha varit anställd de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst 12 månader under de senaste två åren på en och samma arbetsplats. Din chef har rätt att skjuta upp ledigheten i sex månader. Det är därför bra om du ansöker om tjänstledighet i god tid innan studierna ska påbörjas. Enligt lagen om arbetstagares rätt till ledighet finns det vissa krav på utbildningen. Den ska ha en studie- eller kursplan och ha ett kunskapsförmedlande syfte. Exempel på utbildning som du kan få tjänstledigt för är allmän utbildning, facklig utbildning, yrkesutbildning, korrespondensstudier med inslag av både självstudier och undervisning, praktiktjänstgöring och yrkesutbildning hos annan arbetsgivare om den ingår som ett led i utbildningen. Rena självstudier omfattas inte av lagen.
  • Det så kallade studerandevillkoret i a-kassan finns inte längre kvar. Det betyder att möjligheten till ersättning med grundbeloppet efter 90 dagars arbetslöshet och med avslutad utbildning har tagits bort. År 2005 fick 38 000 studenter ersättning från a-kassan efter avslutade studier. A-kassan fungerade då som en omställningsförsäkring mellan studier och jobb. Enligt SCB väljer tio procent av studenterna att fortsätta studera efter examen, för att undvika arbetslöshet.
  • Ja, det har du. Men ibland är semesterersättningen inbakad i lönen. Hur det ser ut för din anställning bör stå i ditt anställningsavtal
  • Se till att ditt anställningsavtal är skriftligt, och att det innehåller uppgifter om arbetsgivarens namn och organisationsnummer, ditt namn och personnummer, vilka arbetsuppgifter du ska utföra och hur länge anställningen ska pågå. Det kan också vara bra att få med omfattningen, det vill säga om anställningen är på heltid, deltid eller vid behov.
  • Försäkringskassan bör i ett tidigt skede kalla till ett avstämningsmöte för att stödja dig för att komma tillbaka i arbete. Vid mötet träffas din arbetsgivare, du som är sjukskriven, behandlande läkare, Försäkringskassans handläggare och eventuellt Arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren ska efter samråd med dig lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att Försäkringskassan ska klargöra dina behov av rehabilitering. Arbetsgivaren ska även i övrigt medverka till att klarlägga behovet av rehabilitering genom att till exempel undersöka möjligheterna att ge dig andra arbetsuppgifter. Försäkringskassan ansvarar för att rehabiliteringsinsatserna samordnas, arbetsgivaren har det övergripande rehabiliteringsansvaret och du som är anställd har en skyldighet att medverka aktivt i rehabiliteringen.
  • Ja, det kan du. Som anställd omfattas du i de allra flesta fall av en arbetsskadeförsäkring om en arbetsskada skulle inträffa. Arbetsskadeförsäkringarna återfinns via lagstadgat skydd enligt Lagen om arbetsskadeförsäkring.

    Du anmäler din skada till Försäkringskassan som prövar samt betalar ut eventuell ersättning. De som arbetar på arbetsplatser med kollektivavtal omfattas vanligt vis även av en kollektivavtalad arbetsskadeförsäkring. Skadan bör i detta fall anmälas även till den som administrerar avtalsförsäkringen, exempelvis AFA Försäkring, eller Alecta.
  • Ju fler som är med i facket desto starkare blir facket. Och ju starkare facket är desto starkare blir du som är medlem! Med en fackklubb på jobbet ställs krav på din chef om att förhandla om lönerna varje år och ofta höjs lönerna lite mer än om ni inte hade haft en fackklubb. Som medlem har du också möjlighet att få karriärcoachning, cv-granskning och hjälp med löne- och utvecklingssamtal. Många fackförbund har dessutom en inkomstförsäkring som ger 80 procent av lönen till dig som tjänar mer än 18 700 kr/månad och alltså får mindre än 80 procent i arbetslöshetsersättning från a-kassan. Du får också rådgivning och rätts- och förhandlingshjälp om du skulle hamna i tvist med din arbetsgivare.
  • Facket är i grunden en ideell förening som jobbar för att skapa bättre villkor i arbetslivet för dig som är anställd. Facket förhandlar med din arbetsgivare och kommer överens om vad som ska gälla på din arbetsplats i ett så kallat kollektivavtal. Kollektivavtalet är fackets viktigaste fråga. Det ger dig och dina arbetskamrater en bra grund att stå på när det gäller lön, semester, försäkringar och andra förmåner.
  • Ja, om du arbetar i en kommun, i ett landsting eller inom staten är löneuppgifter en offentlig handling. Det innebär att vem som helst kan be att få uppgifter om löner från arbetsgivaren, eftersom dessa uppgifter räknas som en allmän handling. Detta regleras i Tryckfrihetsförordningen. En handling skall lämnas ut "genast eller så snart som det är möjligt". Den som vill se en allmän handling behöver inte identifiera sig eller avslöja sina syften. Ett beslut av en myndighet om att allmän handling inte lämnas ut ska avslutas med en så kallad besvärshänvisning som beskriver hur beslutet kan överklagas. Alla handlingar som man har rätt att se har man också rätt att få kopia av. Myndigheten kan ta betalt för kopior enligt självkostnadsprincipen.
  • En osaklig löneskillnad är en skillnad som inte har en rationell förklaring. Till exempel att du som är kvinna har lägre lön än en man och det enbart beroende på ditt kön. Sakliga löneskillnader är till exempel utbildningsgrad, yrkeserfarenhet, arbetstidens längd, arbetets svårighetsgrad och arbetstagarens arbetsprestation. Enligt Jämställdhetslagen har arbetsgivaren en skyldighet att genomföra lönekartläggningar. Det är ett redskap som kan göra osakliga löneskillnader synliga och därmed möjliga att förändra. Om skillnaden är diskriminerande går det att driva ärendet rättsligt.
  • Det beror helt på vad du söker för jobb och din utbildning och erfarenhet. I Sverige har vi inga lagar som gäller löner. Om det finns kollektivavtal på den arbetsplats där du söker jobb finns det däremot avtal kring löner och löneökningar. För att få råd om en lönenivå som är rimlig, hör av dig till facket!
  • Semesterlagen reglerar din rätt till semesterersättning, men säger ingenting om hur den ska slås ihop med timlönen eller inte. Enligt semesterlagen har du rätt till 12 procent av intjänandeårets förfallna lön i semesterersättning. Antingen läggs semesterersättningen ihop med timlönen, eller så betalas den ut i slutet av semesteråret. Om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal är oftast semesterersättningen högre. Det är därför bra att ta reda på vad som gäller enligt ditt kollektivavtal. Kolla med facket!
  • Mertid, eller fyllnadstid, som det också kallas, är arbete som en deltidsanställd utför när han eller hon arbetar utöver sin sysselsättningsgrad. All tid upp till 100 procent för dig som är deltidsanställd är alltså mertid eller fyllnadstid. Skulle du arbeta mer än 100 procent så räknas arbetstiden istället som övertid. Mertid får tas ut med högst 200 timmar per år om det inte står annat i ditt kollektivavtal.
  • Om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats hittar du alla regler om kompensationsledighet som gäller just dig. Din arbetsgivare kan ge kompensationsledighet som ersättning när du arbetat över eller när det finns ett avtal om arbetstidsförkortning. I det senare fallet tjänas tiden in med ett antal minuter per arbetsvecka. Du kommer själv överens med arbetsgivaren om hur ledigheten får tas ut. Något avdrag på lönen görs inte för kompensationsledighet.
  • Lagen säger att du har rätt till ledighet från din anställning vid trängande familjeskäl som har samband med sjukdom eller olycksfall. I vissa kollektivavtal har man tagit fasta på det lagen säger och utökat rättigheten till att gälla betald ledighet. Omfattas man av ett kollektivavtal finns det därför en möjlighet att man har rätt till betald ledighet under ett begränsat antal dagar, om en nära anhörig är akut sjuk eller går bort.
  • Nej, arbetsgivaren är enligt semesterlagen skyldig att lägga ut minst fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna, juni, juli och augusti, om inte annat har avtalats. Om man inte kommer överens om tidpunkten bestämmer arbetsgivaren över förläggningen av semesterledigheten.
  • Inlasning är ett uttryck som syftar på regeln om företrädesrätt till återanställning i LAS, Lagen om anställningsskydd. Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist och har varit anställd i sammanlagt mer än 12 månader under de senaste tre åren har du företrädesrätt under uppsägningstiden och nio månader därefter. Företrädesrätten gäller för just det jobb som du har utfört tidigare, och alltså inte alla typer av jobb. Din arbetsgivare och facket kan ha avtalat särskilt vad som gäller vid återanställning, så kolla gärna upp det. Och vill du göra anspråk på företrädesrätten ska du skicka ett brev till din arbetsgivare så fort som möjligt när du har blivit uppsagd.
  • När du ska rekrytera är det en styrka att kunna erbjuda alla de förmåner som ingår i ett kollektivavtal. Du behöver inte heller förhandla om villkoren på arbetsplatsen varje gång du anställer. Ett företag som har kollektivavtal anses ofta mer seriöst än ett företag utan kollektivavtal, och vid olika typer av upphandling är kollektivavtal ofta ett krav. Kollektivavtalet innebär ett komplett regelverk som ger dig och alla dina anställda en grundtrygghet. Det handlar om allt från att de anställda omfattas av ett stabilt försäkringsskydd till att du som arbetsgivare garanteras fredsplikt under avtalsperioden. Blir du medlem i en arbetsgivarorganisation och tecknar kollektivavtal får du dessutom förhandlingsstöd, aktuell branschinformation samt tillgång till avtalstolkningar och juridisk expertis. En tvist på företaget hanteras mellan parterna och blir inte offentlig förrän den eventuellt hamnar i Arbetsdomstolen.
  • Kollektivavtal. Avtal mellan en arbetsgivarorganisation och facket. Husavtal (även kallat företagsavtal). Avtal mellan facket och en arbetsgivare. Hängavtal - Avtal mellan en facket och en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Avtalet bygger på ett befintligt kollektivavtal. Lokalt avtal - Avtal som sluts utöver kollektivavtalet mellan en fackklubb och en arbetsgivare eller mellan en anställd och arbetsgivaren. Det lokala avtalet får inte strida mot lagen eller kollektivavtalet. Det får inte heller försämra medarbetarnas villkor eller inkräkta på andras rättigheter.
  • Det finns ingen lag som säger att man ska ha kollektivavtal. Utan det är de anställda på en arbetsplats som kan bilda en fackklubb och träffa en överenskommelse med sin arbetsgivare. Facket kan träffa rättsligt bindande avtal med arbetsgivare i alla frågor som rör anställningsförhållandet. Den rätten finns i medbestämmandelagen, MBL.
  • Människors rätt att bilda fackföreningar och fackföreningarnas rätt att förhandla och träffa avtal och vid behov använda strejken som medel i förhandlingar är grundläggande i demokratiska samhällen. De fackliga rättigheterna är en del av de mänskliga rättigheter som FN slagit fast och som skyddas av internationella konventioner, den så kallade ILO-konventionen. I Sverige skyddas föreningsrätten och strejkrätten av grundlagen och förhandlingsrätten av annan lagstiftning.
  • Det finns en poäng med att inte lagstifta mer än om grundläggande rättigheter. Lagstiftning är inte flexibelt. Med kollektivavtal kan varje bransch få villkor och regler som passar just den branschen. Genom att avtalen sträcker sig en viss tid, kan man när den tiden går ut, göra nödvändiga förändringar. Det är mycket mer trögarbetat att ändra lagar för att passa olika konjunkturer och olika branscher.
  • De flesta kollektivavtal innehåller ett utvecklingsavtal eller medbestämmandeavtal. Dessa avtal handlar om att de anställdas kunskaper bör tas tillvara när det gäller företagets ekonomi, införande av ny teknik och arbetsorganisation. För att främja det fackliga arbetet och ta tillvara de anställdas engagemang, har anställda rätt till fem timmars facklig information per år på betald arbetstid.
  • Avtalet anger fackets och arbetsgivarorganisationens gemensamma syn på vad kompetensutveckling är. Företaget ska utforma en plan för kompetensutveckling i samråd med fackklubben och följa upp den kontinuerligt. Det ska också fungera som ett strategiskt verktyg för arbetsgivaren med syfte att utveckla verksamheten och stärka företagets konkurrenskraft. Arbetsgivaren och den anställde delar ansvaret för kompetensutvecklingen. Utvecklingssamtal rekommenderas som grund för planeringen av kompetensutvecklingen.
  • Ett kollektivavtal är ett frivilligt avtal mellan din arbetsgivare och facket om anställningsvillkoren på ditt jobb. Det fungerar som spelregler på arbetsmarknaden skulle man kunna säga.

    Ett kollektivavtal kan träffas på olika nivåer, för hela arbetsmarknaden, i en hel bransch eller på en arbetsplats.
  • I de flesta avtal finns regler för lägsta lön och vad som bör ge högre lön. Avtalen innehåller regler för visstidsanställningar, provanställningar och tillsvidareanställning, samt vilka förmåner, rättigheter och skyldigheter man har rätt till som anställd.
  • Vad händer om man inte kommer överens när det gamla kollektivavtalet har löpt ut?
    Då kan man i sista hand ta till så kallade stridsåtgärder som strejk (som används av arbetstagarna) och lockout (som är arbetsgivarens konfliktvapen). Dessa åtgärder får man bara ta till vid intressetvister, när parterna är oense om sådant som inte regleras av lagar eller avtal. Till exempel när man är oense om löner.
  • Utan kollektivavtal måste du själv se till att anställningsavtalet omfattar alla regler som ska gälla. Det kan exempelvis vara regler om uppsägningstid utöver de minimitider som finns i Lagen om anställningsskydd. Detsamma gäller för semesterdagar och pensioner. Även arbetstider och arbetstidsförläggning, övertid och övertidsersättning måste du komma överens med arbetsgivaren om. Arbetstidslagen ger arbetsgivaren rätt att beordra anställda att arbeta högst 200 timmar övertid per år, men lagen säger ingenting om att man har rätt till övertidsersättning eller ens vanlig lön för övertiden. Många arbetsgivare som saknar kollektivavtal kräver att övertidsarbete ska ingå i månadslönen.
  • Du måste inte vara med i facket. Jobbar du på en arbetsplats som har avtal så omfattas även du av förmånerna i avtalet. Men då kan man ju säga att det är dina arbetskamrater som är med i facket som genom sina fackavgifter ”bjuder dig” på förmånen att ha ett kollektivavtal. Om alla gjorde så rasar grunden för kollektivavtalen ihop… så bli medlem i facket! Som medlem får du dessutom karriärcoachning, inkomstförsäkring och andra förmåner. Kolla med ditt förbund vad de erbjuder. Jobbar på ett nystartat företag som inte har kollektivavtal krävs det att några blir medlemmar i facket för att kollektivavtal ska kunna tecknas.
  • Kollektivavtalet står inte i motsatsställning till att du har lönesamtal med din chef, tvärtom. Kollektivavtalets lönenivåer är en lägsta gräns, men det finns ingen gräns för hur hög lön du kan få. Du förhandlar din egen lön och kan använda facket som coach. Eftersom det finns ett tak hos Försäkringskassan för hur hög inkomst som räknas som underlag för sjukpenning, pension och föräldrapenning, så ger kollektivavtalet mycket mer pengar till dig om du är höginkomsttagare eftersom det innebär att arbetsgivaren betalar högre sjuklön och pensionspremier över Försäkringskassans tak.
  • Du kan alltid prata med din chef, men han eller hon behöver inte lyssna eller höja din lön. För enligt lagen har du ingen förhandlingsrätt utan kollektivavtal.
    Om det inte finns ett kollektivavtal på ditt jobb, behöver din arbetsgivare bara förhandla före uppsägning.
  • Om det inte finns kollektivavtal på ditt jobb har du det grundskydd som lagarna ger. Du har då bara de rättigheter som du kommit överens med arbetsgivaren om i samband med anställningen. Det finns exempelvis inga lagar i Sverige om minimilön. Det finns inte heller någon lag om löneförhöjning.
  • Kollektivavtalet kan bara ändras om båda arbetsgivaren och facket kommer överens om det. Om någon bryter mot avtalet så träder regler i kraft om tvisteförhandling. I sista hand avgör Arbetsdomstolen eller skiljenämnd.
  • Kollektivavtalets historia hänger ihop med fackföreningarnas framväxt från slutet av 1800- talet. I början ville inte arbetsgivare acceptera dessa organisationer som företrädare för de anställda. De ville inte eller förhandla med fackföreningarna. Men fackförbunden växte i medlemsantal och styrka. Arbetsgivarna slöt sig då också samman och 1902 bildades Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF föregångaren till dagens Svenskt Näringsliv.

    1906 träffades en första överenskommelse som blev ett visst skydd för föreningsrätten samtidigt som regler infördes i kollektivavtalet om att arbetsgivaren hade rätt att ensam leda och fördela arbetet och att anställa och avskeda. 1928 kom lagstiftningen om kollektivavtal. 1937 fick statens tjänstemän förhandlingsrätt. 1938 slöt LO och SAF Saltsjöbadsavtalet. 1976 fick offentliganställda full förhandlings- och konflikträtt.

    Villkoren på arbetsmarknaden blir bäst om fack och arbetsgivare själva tar ansvaret för dem genom kollektivavtal. Politikerna ska ordna grundläggande regler men låta parterna forma villkoren för olika sektorer, branscher och grupper. Fackföreningar och företag ska genom förhandlingar se till att löneutvecklingen blir bra för anställda, företag och för samhällsekonomin. Denna svenska partsmodell underlättar företagens utveckling och gynnar tillväxten. Politikerna ska stå för bra trygghetssystem i samhället och ha aktiv politik för arbetsmarknaden och näringslivets utveckling.
  • Nej, alla har inte samma kollektivavtal. Kollektivavtalen är anpassade för en särskild bransch, företag eller arbetsplats. Det är finessen med kollektivavtalen. Det bidrar till att ekonomin och arbetsmarknaden blir flexibel och att varje bransch har skräddarsydda lösningar som passar arbetsgivare och anställda just i den branschen.
  • Ett kollektivavtal gäller alla som arbetar på en arbetsplats, oavsett om man är medlem i facket eller inte.
  • Många fackförbund har förhandlat fram en extra ersättning som arbetsgivaren betalar ut vid föräldraledighet. Kolla med din ombudsman på jobbet eller med ditt fackförbund om vad som står i just ditt kollektivavtal.
  • Inget förbjuder arbetsgivaren att fråga men du behöver inte tala om att du är gravid på en anställningsintervju. Enligt lag ska du inte bedömas efter om du ska bli förälder eller inte.
  • Arbetstidslagen säger ingenting om hur långt i förväg arbetsgivaren måste meddela om beordrad övertid. Men det kan finnas regler för det i ditt kollektivavtal. Kolla med facket vad som gäller för dig!
  • Det finns ingen sådan lag, men på många arbetsplatser är det vanligt att ha en förkortad arbetstid under sommaren. Det bestäms i lokala kollektivavtal.
  • Enligt Arbetstidslagen har du rätt till rast efter fem timmars arbete. I lagen står inte hur lång rasten ska vara men den bör inte vara under 30 minuter. Rasten ska inte räknas som arbetstid och därför har du rätt att fritt förfoga över din tid och kunna lämna arbetsplatsen om du önskar. På vissa arbetsplatser finns måltidsuppehåll istället för rast, vilket innebär att uppehållet ingår i arbetstiden och att du inte får lämna arbetsplatsen. En sådan lösning kräver en överenskommelse mellan arbetsgivaren och facket.

    Utöver rasterna får du göra kortare avbrott från arbetet, till exempel kaffepaus. Pausen räknas in i arbetstiden och innebär då att du inte får lämna arbetsplatsen.
  • Det finns ingen lag om att dagar före röd dag är halvdagar. En del jobbar heldagar, andra halvdagar och en del är helt lediga. Det beror på vad facket har kommit överens om med din chef. Vissa får ob-ersättning, eller annan ersättning för arbete på dag innan röd dag. På de arbetsplatser där det inte finns kollektivavtal bestämmer chefen vad som gäller.
  • Din chef har rätt enligt lag att leda och fördela arbetet utifrån verksamhetens behov. Men du ska bli informerad om ändringar i ordinarie arbetstid och jourtid minst två veckor i förväg. I vissa fall görs undantag, om omständigheterna är sådana att det inte går att göra ett schema eller om ett schema måste ändras på grund av att något oförutsett har skett. Är det fråga om en permanent ändring av stor omfattning så ska din chef och facket förhandla om det. Exempel på en sådan situation är om du jobbar dagtid och blir tvungen att regelbundet ta kvälls- eller helgpass. Avvikelser och tillägg från lagen kan förekomma i ditt kollektivavtal.
  • Mobbning på jobbet kallas också kränkande särbehandling. Din chef ska förebygga kränkande särbehandling och klargöra för alla att mobbning inte accepteras. Det ska också finnas rutiner för att tidigt fånga upp signaler om kränkande särbehandling på ditt jobb.

    Exempel på kränkande särbehandling:

    • Förtal eller nedsvärtning av dig eller din familj
    • Du blir medvetet undanhållande av arbetsrelaterad information eller du får fel information
    • Någon saboterar eller försvårar medvetet genomförandet av ditt arbete
    • Du blir utfryst
    • Du blir förföljd, hotad eller utsatt för till exempel sexuella trakasserier
    • Du plötsligt blir omotiverat fråntagen ditt arbetsrum eller arbetsuppgifter, oförklarligt omplacerad eller får orimliga övertidskrav.
  • Ja, om arbetsplatsen har fler än tio anställda ska det finnas en skriftlig arbetsmiljöpolicy som utgår från förhållandena i den egna verksamheten.

    Arbetsmiljöpolicyn ska innehålla:

    • en beskrivning av hur arbetsförhållandena ska vara för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet
    • rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till
    • mål och medel för all arbetsmiljöverksamhet
    • en klar och tydlig arbetsfördelning samt de ansvarigas resurser och befogenheter

    Det är arbetsgivarens ansvar att utforma en arbetsmiljöpolicy på arbetsplatsen.

  • Om du behöver hjälp på grund av en dålig relation med din chef kan du prata med ditt fackliga ombud eller ditt skyddsombud på ditt jobb och berätta om situationen. Men tänk på att många dispyter bottnar i dålig kommunikation, så försök att först prata med din chef om situationen, hur den påverkar dig och hur ni kan lösa detta tillsammans.
  • Arbetsgivaren ska tillsammans med dig och dina arbetskamrater regelbundet göra riskinventeringar samt genomföra ett åtgärdsprogram med hänsyn till hot och våldsamma situationer. Programmet kan omfatta:

    - Organisatoriska förändringar
    - Säkerhetsrutiner
    - Tekniska hjälpmedel
    - Anpassning av lokaler
    - Information
    - Utbildning och tydliga rutiner/åtgärder efter inträffad händelse mm.

    Arbetsgivaren är även skyldig att förvissa sig om att arbetstagarna har den utbildning som behövs för att undgå riskerna i arbetet (3 § 3 kap AML). Ett särskilt utbildningsprogram om säkerhet kan behöva tas fram vilket Företagshälsovården i många fall kan vara behjälplig med. Finns det erfarenhetsmässigt kända risker i en viss typ av arbeten bör dessa tas upp vid introduktionen eller vid byte till sådana arbetsuppgifter. Om arbetstagaren har bristande kunskaper i svenska är det viktigt att informationen utformas och anpassas med hänsyn till detta.

    Observera att om du har utsatts för våld eller hot i arbetet, ska din arbetsgivare göra en anmälan till Arbetsmiljöverket samt kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen. Du och din arbetsgivare bör också göra en arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan samt kontakta arbetsgivarens försäkringsbolag gällande arbetsskadeförsäkring. Du kan även vara berättigad till ekonomisk ersättning från Brottsoffermyndigheten.
  • Vikariat är en tidsbegränsad anställningsform. Normalt betyder det att du som vikarierar ersätter en person som inte är i tjänst för tillfället. Särskilda regler om vikariat kan förekomma i kollektivavtal. Stäm av med facket vad som gäller om du är osäker.
  • Anställningsformen visstidsanställning ersätter de tidigare anställningsformerna överenskommen visstidsanställning, visstidsanställning på grund av arbetsanhopning samt visst arbete (även kallad projektanställning). Att anställningen benämns som allmän innebär att arbetsgivarens skäl till tidsbegränsningen inte kan prövas. En allmän visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när du har varit anställd med denna anställningsform i mer än sammanlagt två år under en femårsperiod. Särskilda regler om visstidsanställning kan förekomma i kollektivavtal. Stäm av med facket vad som gäller om du är osäker.
  • En tillsvidareanställning kan inledas med en provanställning på max sex månader. Vid provanställningens slut övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning om ingen av parterna säger upp avtalet. Under provanställningstiden har arbetsgivaren rätt att när som helst avsluta anställningen utan att behöva ange något skäl. Även arbetstagaren kan när som helst lämna provanställningen. Särskilda regler om provanställningen kan förekomma i kollektivavtal.
  • Om du vill sluta på ditt arbete är det bra om du säger upp dig skriftligt. Helst ska uppsägningen också bekräftas genom att din arbetsgivare skriver under. I din uppsägning behöver du inte ange några skäl till varför du säger upp dig. Det räcker med ett enkelt dokument där du tydligt anger att du säger upp dig samt datum när du vill sluta. Tänk på att du har en viss uppsägningstid från den dag du säger upp dig till sista dagen som du jobbar.
  • Ja, det har du! Oavsett om du har blivit uppsagd eller slutar på egen begäran. Din chef ska skriva ett arbetsbetyg som innehåller uppgift om anställningstidens längd och beskrivning av dina arbetsuppgifter. I arbetsbetyget beskriver chefen hur han eller hon tycker att du har utfört arbetsuppgifterna och hur du har uppfört dig. Du kan be chefen att utelämna hans eller hennes värderingar om dig samt skälet till varför du slutade i betyget. Arbetsbetyget ska vara neutralt skrivet och de uppgifter som lämnas ska vara relevanta. Särskild uppgift om sjukfrånvarodagar, som inte är av ovanligt stor omfattning, ska inte stå i betyget. I vissa kollektivavtal finns det regler om vad som ska ingå i ett arbetsbetyg.
  • Det är ett avtal som du och din arbetsgivare kommer överens om och skriver under innan du börjar jobba. Anställningsavtalet innehåller uppgifter om din lön, dina arbetsuppgifter, anställningsform och förmåner. Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal ska det också finnas uppgifter om pension, sjuk- och föräldraersättning samt uppsägningstider.